Benchmarkingverktyget Smart Maintenance Assessment - SMASh

​50 procent av kapaciteten i svensk tillverkningsindustri går till spillo, vilket till stor del beror på störningar i produktionen. Här spelar smart maintenance en viktig roll när det gäller att öka maskinernas effektivitet och möta framtidens utmaningar. Smart maintenance innebär att man arbetar med datadrivna beslut, skapar en kollektiv kompetens, och integrerar underhållsarbetet både inom företaget och med externa aktörer.

Smart Maintenance Assessment (SMASh)

Chalmers har i samverkan med industrin tagit fram benchmarkingverktyget Smart Maintenance Assessment (SMASh). SMASh är en webb-baserad enkät som besvaras av underhållsansvariga och eventuellt medarbetare. Frågorna tar ungefär 30 minuter att besvara. Tillgång till enkäten finns via hemsidan: https://digitalsmash.se

I slutet av den här artikeln hittar du också generella tips för hur man lyckas med Smart Maintenance i praktiken

Intervju med forskarna Anders Skoogh och Jon Bokrantz

– Självklart behöver man en teknisk digital kapacitet för att fatta datadrivna beslut. Men vad vi ser i vår forskning är att om det inte samtidigt satsas på utveckling av organisationen i sin helhet så kommer datan inte vara till så mycket nytta, och man går miste om mycket värdeskapande, säger Anders Skoogh forskare vid avdelningen för Produktionssystem.

Med smart maintenance så fattas underhållsbeslut utifrån analyser av driftsdata. Besluten kan både vara automatiserade och fungera som komplement till mänskligt beslutsfattande. Nivån av datadrivna beslut är idag generellt låg inom svensk industri, och det finns därför en stor utvecklingspotential oavsett bransch och storlek. En ökning av en fabriks nivåer av datadrivna beslut bidrar till en bättre underhållsprestanda oavsett nuvarande nivå, så det lönar sig alltid att börja. Effektiviteten av datadrivna beslut hänger samman med kvaliteten på den data man samlar in, och hur väl man analyserar och integrerar den inom företaget och med externa partners.

– Underhållspersonalens kompetens är avgörande i arbetet med datadrivna beslut. Det handlar både om att få god kvalitet på sin insamlade data, och att den kan analyseras på ett kompetent sätt. IT-verktygen behöver bli en del i den dagliga verksamheten och underhållspersonalen kommer också att behöva jobba i större nätverk både inom och utanför företaget. Det finns inte några enkla vägar utan man måste arbeta systematiskt och successivt bygga upp en fungerande struktur, säger Jon Bokrantz forskare vid avdelningen för Produktionssystem.

Digitaliseringen innebär också att gränserna blir alltmer flytande både inom och mellan organisationer. Detta kan utnyttjas till att förstärka effekterna av datadrivna beslut genom att underhållsarbetet blir en integrerad del både i företaget och med externa partners.

– För fabriker som börjar arbeta med smart maintenance är det naturligt att starta med kompetensutveckling och en succesiv implementering av datadrivna beslut. Men det är viktigt att vara medveten om att man också behöver arbeta med dimensionerna intern och extern integration för att få full prestanda. De olika delarna förstärker varandra och det går heller inte att kompensera en dimension med en annan, säger Jon Bokrantz.

För att företag ska kunna veta vilken nivå de ligger på så har Chalmers, i samverkan med industrin, tag fram självskattningsverktyget Smart Maintenance Assessment (SMASh) som bygger på cirka 100 vetenskapligt framtagna frågor. Mätningar från över 150 svenska fabriker har tydligt visat att de som uppnår höga nivåer av smart maintenance förbättrar sin underhållsprestanda och produktivitet. De mest högpresterande underhållsverksamheterna har signifikant högre nivåer av datadrivna beslut jämfört med andra fabriker.

– De fabriker som lyckas bäst med smart maintenance har ofta redan tydliga processer som man förstärker med ett bra dataunderlag. Man mäter utifrån en tydlig koppling till produktiviteten snarare än traditionella underhållstal. Det finns också en experimentlusta när det gäller att testa och införa ny teknik, men utan att man för den sakens skull använder mer komplexa verktyg än nödvändigt. Smart maintenance handlar alltså inte om att kasta ut allt gammalt och ersätta det med data. Det gäller, som med all annan verksamhet, att arbeta systematiskt med planering, utförande och utvärdering, säger Anders Skoogh.

Generella tips för att lyckas med Smart Maintenance

Generella tips för att lyckas med datadrivna beslut:

Datadrivna beslut består av att fatta underhållsbeslut baserat på data från produktionsutrustningen.

• Implementera och använd ett underhållssystem där underhållsaktiviteter planeras, registreras och följs upp.
• Identifiera de data som redan samlas in i fabriken samt viktiga beslut för er underhållsverksamhet. Bestäm vilka beslut som borde bli mer datadrivna, och börja därefter analysera de data som behövs för att fatta dessa beslut.
• Etablera team och arbetsprocesser för insamling, kvalitetssäkring och analys av data.
• Starta pilotprojekt inom Artificiell Intelligens (AI) och maskininlärning för att förstå hur framtida teknik kan skapa värde i organisationen.
• Kombinera flera datakällor från hela fabriken, utveckla algoritmer och beslutsstödsystem, samt driv in det datadrivna beslutsfattandet på daglig basis.

Generella tips för att lyckas med kollektiv kompetens:

Kollektiv kompetens består av underhållspersonalens kunskaper, färdigheter, förmågor och andra egenskaper.

• Validera och utveckla grundläggande underhållskompetens, t.ex. via www.svenskindustrivalidering.se.
• Utveckla samarbetet inom underhållsteamet, t.ex. genom nära samarbete mellan avhjälpande & förebyggande personal,utförare & planerare, el & mek.
• Gå igenom teamets nuvarande kompetenser och framtida behov av digital kompetensprofil (t.ex. analys- och IT-kompetens). Utveckla en strategi för kompetensutveckling och rekrytering (t.ex. specialister inom data).
• Kartlägg underhållsverksamhetens totala kompetensbehov och identifiera vilka kompetensområden som bör utvecklas in-house, i partnerskap med andra fabriker eller leverantörer, alternativt köpas externt av entreprenörer.
• Stimulera individuell kompetensutveckling med hjälp av t.ex. poddar, onlinekurser, eller kurser.

Generella tips för att lyckas med intern integration:

Intern integration består av att underhållsverksamheten är en del av helheten inom företaget.

• Utveckla relationen till andra avdelningar såsom produktion, inköp, beredning och kvalitet. Etablera gemensamma mål och arbetssätt samt skapa specifika roller som ansvarar för samarbetet med andra avdelningar.
• Skapa formella rutiner för det interna samarbetet i fabriken, t.ex. i form av morgonmöten, tvärfunktionella haveriutredningar och gemensamma förbättringsgrupper.
• Skapa gemensamma nyckeltal i fabriken som gör att verksamheten följs upp på ett prioriterat och faktabaserat sätt. Uppdatera dessa nyckeltal kontinuerligt genom dataanalys.
• Dela data- och informationskällor mellan fabrikens avdelningar så att beslut fattas på gemensamma grunder, t.ex. genom att integrera olika informationssystem såsom produktionsuppföljningssystem och underhållssystem.
• Etablera gemensamma värderingar i fabriken som skapar incitament och motivation till att driva fabrikens utveckling tillsammans.

Generella tips för att lyckas med extern integration:

Extern integration består av att underhållsverksamheten är en del av helheten utanför företaget.

• Engagera er i underhållsnätverk, seminarier, forskning och mässor där ni aktivt delar kunskap och erfarenheter med andra företag.
• Knyt närmare kontakt med viktiga leverantörer som kan bidra med expertis för att analysera, förbättra och utföra underhåll.
• Kontinuerligt utvärdera er underhållsverksamhet med extern benchmarking.
• Etablera gemensamt informationsdelande med strategiskt viktiga partners, t.ex. i form av kostnader, reservdelslager, schemaläggning, grundorsaksanalyser och maskindata.
• Koppla upp maskiner och utrustningar till leverantörer för att möjliggöra t.ex. online-övervakning, support på distans och realtidsöverföring av data.