Han skrev första läroboken om området som belönas med Nobelpris i kemi

Bild 1 av 1
.
Lars Öhrström tillsammans med bland andra Omar M. Yaghi vid ett symposium i södra Afrika i november 2024. Öhrström och Yaghi står längst fram på bilden, fjärde respektive femte personen från vänster. Foto: Ntozonke Mokoena från Audacity Worx

Årets Nobelpris i kemi handlar om metallorganiska ramverk, en ny materialklass som öppnar dörrar för alltifrån koldioxidinfångning till att utvinna dricksvatten ur ökenluft. På Chalmers finns flera forskare med ledande expertis på området. Professor Lars Öhrström har nära kopplingar till två av pristagarna, och är glad över att det område han har studerat i 30 år nu får ännu mer välförtjänt uppmärksamhet.

2025 års Nobelpris i kemi går till Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi, för utveckling av metallorganiska ramverk. För Lars Öhrström, professor i oorganisk kemi på Chalmers institution för kemi och kemiteknik, var priset ett riktigt glädjebesked.

– Detta är fantastiskt roligt och oerhört välförtjänt! Vi har hoppats på att området ska prisas av Nobelkommittén i många år, säger han.

Lars Öhrström har forskat inom området sedan han började arbeta på Chalmers 1995, och skrev, tillsammans med Dr Francoise Noa, den första läroboken om den nya materialklassen. Han beskriver de metallorganiska ramverken som ett av våra mest lovande utvecklingsområden för hållbara tekniska lösningar som världen behöver.

– Den har potential inom en mängd områden som innebär att selektivt fånga upp molekyler. Vattenrening och möjligheten att kunna utvinna vatten ur ökenluft är två av dem, som kan få en central roll för att möta den ökade risk för vattenbrist som finns i världen, säger han.

Metallorganiska ramverk (MOF), är en ny materialklass med exceptionella egenskaper. De porösa, ofta kristallina materialen byggs upp av metalljoner eller metalljonstkluster, som kopplas samman av organiska molekyler till tredimensionella nätverk. På så vis fungerar materialen som "molekylära svampar" med enorma ytor och stora hålrum, som kan användas för att fånga upp, lagra, separera och transportera olika ämnen. Det banar väg för en mängd tillämpningar, som biogaslagring, koldioxidinfångning, katalys och vattenutvinning ur luft.

Flera av de forskare på Chalmers som studerar metallorganiska ramverk har genom åren haft kontakt med en eller flera av året Nobelpristagare i kemi. Lars Öhrström har samarbetat med Susumu Kitagawa inom ramen för den globala kemistandardorganisation IUPAC, och samskrev 2018 en vetenskaplig artikel i samarbete med Omar M. Yaghi. Öhrström är också engagerad i det forskningsinstitut som Yaghi leder, Berkeley Global Science Institute, och var för två år sedan medarrangör för ett Nobelsymposium i Karlskoga, där både Omar Yaghi och Sasumu Kitagawa medverkade.

– Omar M. Yaghi har också besökt Chalmers två gånger. Då fick även några av våra masterstudenter nöjet att träffa och lyssna på honom, så det är roligt, säger han.

Läs nyhetsartikel om Lars Öhrströms forskning: 

Nätverk med smarta hål kan lösa stora problem

Att kunna utvinna dricksvatten från ökenluft kan låta som en framtidsutopi, men faktum är att den inte behöver ligga så långt bort. Lösningen kan finnas i en ny materialklass med exceptionella egenskaper som allt flera talar om – Metallorganiska ramverk (MOF). På Chalmers finns forskare med ledande expertis på området.

Lars Öhrström
  • Studierektor, Kemi och kemiteknik

Skribent

Ulrika Ernström