Framtidsspaning: Så kommer AI påverka högre utbildning

Studien ”Navigating generative AI in higher education – six near future scenarios” utforskar hur generativ AI kan påverka universitetsundervisning de kommande två åren, genom sex framtidsscenarier baserade på lärares egna förutsägelser. Studien använder en metod som kallas ”informed educational fiction” – där berättelser används för att förstå komplexa framtidsfrågor. Forskarna har intervjuat studenter, både individuellt och i grupp, och sedan låtit universitetslärare, postdoktorander och pedagogiska utvecklare använda resultatet i workshoppar för att skapa tänkbara framtidsscenarier. Resultatet är fiktiva berättelser, men som är förankrade i empiriska data och teorier.

Hjälp till reflektion

Berättelserna om AI omfattar allt från hur studenterna lär sig och hur arbetssituationerna för lärarna kan ändras, till vilket universitetsstöd lärare behöver för att hantera generativ AI. 

– Vi fick berättelser som pekar både på möjligheter och risker för hur undervisning, lärarrollen och hela campusmiljön kan förändras på bara några år, säger Tiina Leino Lindell, postdoktoral forskare, som tillsammans med kollegan Christian Stöhr, biträdande professor, ligger bakom studien.

Forskarna betonar att scenarierna inte är prognoser, utan i stället ska ses som en hjälp för universitet och beslutsfattare att reflektera över vilken typ av framtid de vill styra mot – och vad de vill undvika. Studien visar att AI i högre utbildning inte bara handlar om ny teknik, utan mer om grundläggande frågor om mål, roller och ansvar.

–  Studien visar att om universiteten lyckas navigera rätt kan AI bli en motor för förnyelse. Men utan samordning och stöd riskerar utvecklingen att leda till förvirring, konflikter – och handlingsförlamning, säger Christian Stöhr.

De sex scenarierna i korthet:

"Motstridiga lärandemål" handlar om hur studenterna använder AI, vilka konflikter som kan uppstå och hur dessa bör hanteras.

"Överdriven självstyrning bland studenter" adresserar att studenter blir alltmer självständiga genom AI, men hur mycket frihet är egentligen bra? 

"GenAIs oförutsägbara utveckling" ställer sig frågor om hur vi planerar utbildning när teknikutvecklingen går snabbt och ingen vet vart den leder.

"Motstridiga och kontraproduktiva regleringar" diskuterar frågor om regler för AI-användning och att olika synsätt bland studenter, lärare och institutioner kan skapa motsägelser. 

"Förändrade lärarroller och interaktioner" handlar om hur AI gör att interaktionen mellan lärare och student minskar. Hur kan lärarna hitta nya samarbetsformer utan att öka sin arbetsbörda för mycket? 

"Att skapa ett AI-redo campus" ställer frågor om stöd och resurser på institutionsnivå, för att inte AI-hanteringen ska kollapsa på individnivå. 

Fakta: ”Navigating generative AI in higher education – six near future scenarios”

Studien har genomförts i två faser. Den första innebar intervjuer, både individuella och i grupp med ingenjörsstudenter från 13 olika program. Frågorna fokuserade på om, hur och varför studenter använder generativ AI. Syftet var bland annat att få deras syn på för- och nackdelar, och deras tankar om vilka regler och riktlinjer som eventuellt kan behövas. Studenternas input grupperades i fem teman. I fas två fick sedan universitetslärare, postdoktorander och pedagogiska utvecklare utgå från dessa fem teman med syftet att utforska olika möjliga framtider, snarare än att förutsäga ett enda resultat. Den här metoden med scenarioplanering är ett effektivt sätt att identifiera utmaningar och föreställa sig framtida riktningar. Den tvååriga tidsramen valdes för att vara både realistisk och framtidsinriktad.