För hundra år sedan höll Albert Einstein sin Nobelföreläsning på Liseberg. För att fira jubileet gästade fyra framstående Nobelpristagare Lisebergsteatern och Chalmers för att belysa fysikens fascinerande värld under en tvådagarskonferens.
Det var en förväntansfull publik som Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson hälsade välkommen till detta århundrades stora fysikevenemang på Lisebergsteatern den 1 juni. I närheten för hundra år sedan, i den numera rivna Kongresshallen, höll Albert Einstein sin Nobelföreläsning under det sjuttonde skandinaviska naturforskarmötet, som sammanföll med Göteborgs jubileumsutställning och Lisebergs invigning 1923. En föreläsning som skulle ha handlat om den fotoelektriska effekten för vilken han tilldelades Nobelpriset, men som i stället kom att kretsa kring relativitetsteorin som han ännu inte helt fått gehör för i dåtidens forskarvärld.
Fyra nobelpristagare på scen
Nu, i samband med stadens stora 400-årsjubileum, var det åter dags för Nobelpristagare i fysik att besöka nöjesparken för ett publikt event öppet för alla fysikintresserade. Denna gång var det inte mindre än fyra Nobelpristagare som tog plats på scen; Serge Haroche, Didier Queloz, Donna Strickland och David Wineland.
Det blev en dag fylld av spännande föreläsningar där Nobelpristagarna på många sätt belyste de banbrytande framsteg de bidragit med till vetenskapen, med paralleller till hur Einsteins forskning influerat dem. David Wineland berättade om atomur i en föreläsning som anknöt till Einsteins relativitetsteori. Serge Haroche följde med en djupdykning i kvantfysikens värld – ett fält han liknade vid ”Einsteins rebelliska barn” då denna typ av fysik helt enkelt inte betedde sig som Einstein ville.
Under eftermiddagen berättade Donna Strickland medryckande om sina forskningsframsteg om lasrar under ett föredrag kopplat till den fotoelektriska effekten. Didier Queloz avslutade dagen med ett visuellt medryckande föredrag om den första upptäckten av en exoplanet och hur sökandet efter dem ger oss ledtrådar inte bara om möjligt liv i universum, utan även till hur livet uppstått och utvecklats på vår planet.
Fullt fokus på Einstein
Dagen bjöd därtill på än fler upplysande och underhållande programpunkter som belyste Einsteins Göteborgsbesök och inflytande, under moderator Karin Klingenstiernas hand.
Julia Ravanis, doktorand på Chalmers och författare till den uppmärksammade boken Skönheten i kaos, och Ulf Danielsson, professor i fysik vid Uppsala universitet, målade tillsammans en bild av samtidens syn på Einsteins forskning och de med- och motgångar han mötte.
Författaren Marie Hermanson gästade scenen med anledning av den bok hon skrivit om jubileumsutställningen 1923, Den stora utställningen, en mysterieroman som fantiserar kring själva anledningen till att Einstein faktiskt var två dagar sen till sin Nobelföreläsning och att ingen vet var han befann sig.
Efter föredragen bjöds publiken in att ställa sina egna frågor till de fyra Nobelpristagarna, Julia Ravanis och Ulf Danielsson, ett erbjudande många nappade på.
Störst skrattsalvor bidrog Göteborgs-Postens krönikör Kristian Wedel med i ett tal där han frågade sig om någon i den dåtida köpmans- och ingenjörsstaden verkligen kunde förstå Einsteins föreläsning (och svaret på den frågan var nog nej, men att han blev älskad ändå enkom av det faktum att han höll föreläsningen i Göteborg i stället för i Stockholm!).
Den efterföljande dagen fortsatte i Einsteins anda, då tre av Nobelpristagarna gästade Chalmers campus under en konferens riktad främst till forskare och studenter.
– Kombinationen Nobelpris och Einstein har väckt så mycket intresse och entusiasm i vida kretsar att det här eventet kontinuerligt har växt av egen kraft. Det är fantastiskt roligt att kunna kombinera minnet av en milsten i Göteborgs vetenskapshistoria med en hyllning till fysikforskningen av idag! säger Thomas Nilsson, prefekt vid institutionen på fysik och en av medlemmarna i programkommittén för evenemanget.
Mer om föreläsarnas Nobelprisvinnande forskning
David J Wineland och Serge Haroche, Nobelpriset i fysik 2012
Båda pristagarna är företrädare för forskningsfältet kvantoptik, där man studerar växelverkan mellan ljus och materia. Deras metoder har mycket gemensamt. David Wineland håller elektriskt laddade atomer, joner, i en fälla och mäter och styr dem med ljus, alltså fotoner. Serge Haroche gör tvärtom – fångar fotoner, och mäter och styr dem med hjälp av atomer som sänds genom fällan. De har på var sitt håll uppfunnit och utvecklat banbrytande metoder för att mäta och styra enstaka partiklar och fått dem att utföra konster enligt kvantfysikens regler på ett sätt som man tidigare inte trodde var möjligt.
Donna Strickland, Nobelpriset i fysik 2018
1985 lyckades Gérard Mourou och Donna Strickland skapa ultrakorta högintensiva laserpulser utan att förstöra det förstärkande materialet. De banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat. Tekniken de utvecklade har både öppnat för nya forskningsområden och lett till breda industriella och medicinska tillämpningar. Till exempel utförs numera miljontals ögonoperationer årligen med den vassaste av ljusstrålar.
Didier Queloz, Nobelpriset i fysik 2019
År 1995 gjorde Didier Queloz och Michel Mayor den allra första upptäckten av en planet utanför vårt solsystem, en exoplanet, som kretsar kring en solliknande stjärna. Upptäckten utmanade vår bild av dessa främmande världar och ledde till en revolution inom astronomin. De i dag drygt 4 000 kända exoplaneterna överraskar med sin rikedom av former samtidigt som de flesta av de nyfunna planetsystemen inte ser ut som vårt eget med solen och dess planetfölje. Upptäckterna har fått forskarna att skapa nya teorier om de fysikaliska processer som ligger bakom planeternas tillblivelse.
Arrangörer
Evenemanget Einstein ’23 arrangerades av Chalmers tekniska högskola i samarbete med Göteborg & Co, Liseberg, Kungl. Vetenskapsakademien och Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT).