I över femtio år har forskarna sökt den flyktiga tetraneutronen – fyra neutroner som bildar ett system. Nu har man för första gången uppmätt en signal som tros vara just detta fenomen. Thomas Nilsson, professor vid institutionen för fysik på Chalmers, har deltagit i experimentet och berättar här mer om upptäckten.
För att skapa ett system där neutronerna kunde interagera enbart med varandra, använde forskarna sig av kärnreaktioner med atomkärnor som redan har ett stort överskott av neutroner. Forskarna skapade en stråle av isotopen helium-8 (med två protoner och sex neutroner) och sköt den i halva ljusets hastighet mot ett mål av väte. Således skapades en kollision där ibland bara fyra neutroner återstod. I sin tur formerades de i ett flyktigt system om fyra neutroner. Illustration: Yen Strandqvist, Chalmers

Vår värld är uppbyggd av atomer, vars kärnor består av protoner och neutroner. Huruvida det kan existera ett system enbart uppbyggt av neutroner har länge gäckat fysikvärlden och mer än ett halvt sekel har förflutit sedan man började leta efter det. För tjugo år sedan fann forskare tecken på tetraneutronen efter ett experiment där neutronrika berylliumisotoper kolliderade med kolatomer, men resultatet hade stora felmarginaler och var svårtolkat.
Bättre kunna förstå atomkärnan
Neutronstjärna i ett labb
Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen:
- Artikeln “Observation of a correlated free four-neutron system“, M. Duer, T. Aumann et al.: publicerades i Nature, 22 juni 2022. Forskningsresultatet har involverat forskare från bland annat Darmstadts tekniska universitet, Münchens tekniska universitet, Riken Nishina Center, GSI Helmholtz Center for Heavy-ion Research och Chalmers tekniska högskola.
- Från institutionen för fysik vid Chalmers har Mikhail Zhukov, professor emeritus, Thomas Nilsson, professor, och Simon Lindberg, tidigare doktorand, varit involverade i planeringen och genomförandet av experimentet och skrivandet av artikeln liksom två ytterligare medarbetare, Dr. Hans Törnqvist och Dr. Mattias Holl, som deltog under sin tid vid TU Darmstadt. Ytterligare forskare vid institutionen som bidragit till instrumenteringen som ligger till grund för experimentet är docent Andreas Heinz och forskningsingenjör Håkan Johansson. Generationer av studenter har även arbetat med ämnet i kandidat- och mastersarbeten.
- Chalmers bidrag till den vetenskapliga artikeln har finansierats av Vetenskapsrådet, som nyligen beviljade fortsatt finansiering av projektet till 2026.
- Läs mer i pressmeddelandet från Darmstadts tekniska universitet.
Kontakt

Thomas Nilsson
- Professor (N2), Subatomär, högenergi- och plasmafysik, Fysik och astronomi

Thomas Nilsson
- Professor (N2), Subatomär, högenergi- och plasmafysik, Fysik och astronomi