Chalmersforskare vill se starkare styrmedel för fler elbilar

Tio chalmersforskare riktar kritik mot den så kallade styrmedelsutredningens förslag. Utredningen har haft i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan bidra till att fasa ut fossila bränslen, med fokus på inrikes persontransporter. Utredningens huvudförslag, att skärpa reduktionsplikten och därmed inblandningen av förnybara drivmedel i fossila bränslen, kommer inte att räcka till enligt Jörgen Larsson, som lett arbetet med att ta fram ett nyligen publicerat remissvar.

– Vi bedömer att utredningen fokuserar alltför ensidigt på reduktionsplikten. Om Sverige ska nå sina egna och EU:s klimatmål är det avgörande att andelen rena elbilar i nybilsförsäljningen når nära 100 procent inom de närmaste åren, vilket sannolikt inte kommer att ske med de samlade förslagen som utredningen presenterar, säger Jörgen Larsson, docent på avdelningen Fysisk resursteori, vars forskning fokuserar just på att analysera politiska styrmedel.

Men chalmersforskarna nöjer sig inte med att kritisera utredningens förslag. De kommer också med flera egna förslag, med fokus på att stimulera försäljningen av elbilar.

– För personbilar är en snabb övergång till elbilar avgörande. Danmark har dubbelt så hög andel rena elbilar i nyförsäljningen som vi har i Sverige och anledningen är i huvudsak att de har en beskattning som gör att det är billigare att köpa elbil än en bil med förbränningsmotor. Vi föreslår därför att den svenska fordonsskatten ska utformas för att få en liknande effekt. En fördel med den är att den inte drabbar någon nuvarande bilägare, bara de som väljer att köpa en ny fossilbil.

Forskarna lyfter fram att fordonsskattesystemet redan innehåller en viss förhöjd klimatrelaterad fordonsskatt (malus) som tas ut under bilens tre första år. De föreslår att koldioxidbeloppet i fordonsskatten höjs så mycket att andelen rena elbilar i nybilsförsäljningen når nära 100 procent inom några år. Eftersom fordonsskatten också ingår i förmånsvärdet skulle en hög fordonsskatt göra förbränningsbilar dyrare som förmånsbilar vilket skulle påverka val av förmånsbil.

Konkurrens om dyrt biobränsle

Att sätta hoppet till reduktionsplikten och inblandning av biobränslen är dessutom inte så enkelt som det kan låta.

– Biobränslen kommer även i framtiden att kosta mycket, dessutom så behövs biobränsle i sektorer som är svårare att elektrifiera – som till exempel arbetsmaskiner, flyg och sjöfart, säger Jörgen Larsson.

Utredarna föreslår att hushållen ska kompenseras för de framtida högre bränslepriserna genom en generell elskattesänkning, något som forskarna dömer ut av flera skäl: Kopplingen mellan högre drivmedelspriser och lägre elskatt bedöms vara svag, och kompensationen blir osynlig.

Enligt forskarna är träffsäkerheten dessutom låg, eftersom drivmedels- och elanvändning varierar kraftigt inom olika grupper, samtidigt försvagas incitamenten för att spara el.

Viktigt att forskare bidrar med expertis

Att sätta ihop ett remissvar tar tid och energi, men Jörgen Larsson menar att det är viktigt att forskare erbjuder sig att dela med sig av sin expertis när den efterfrågas av beslutsfattare. Inte minst är tajmingen just nu bra för att ge Sveriges nästa regering input i frågor kopplade till energi och miljö.

– Sverige har rullat tillbaka en stor del av klimatpolitiken som är kopplad till vägsektorn, bland annat reduktionsplikten, koldioxidskatten och incitamenten för elbilar. När Sverige väl får en ny regering så behöver nya klimatstyrmedel komma på plats för att vi ska nå våra egna, och EU:s, klimatmål. Utredningen som vi har lämnat remissvar på är det mest aktuella underlaget som den nya regeringen har att utgå från, och vi hoppas att vårt remissvar ska beaktas, säger Jörgen och avslutar:

– En annan sak är att utredningen i stora drag föreslår att Sverige ska återgå till den klimatpolitik som gällde innan Tidöregeringen rullade tillbaka den. Det finns stor risk att förslagen inte genomförs, eftersom de skulle höja drivmedelspriserna markant. Därför är det särskilt viktigt att ta fram nya förslag på styrmedel.

Läs mer: 

Chalmers remissvar i sin helhet (pdf-fil), författad av

  • Jörgen Larsson, docent, styrmedelsanalys

  • Frances Sprei, professor, hållbar mobilitet

  • Johannes Morfeldt, tekn. dr, klimat- och energisystem

  • Markus Millinger, docent, energisystem

  • Filip Johnsson, professor, energisystem

  • Jonas Sjöblom, professor, transportutsläpp

  • Lina Reichenberg, docent, elsystem

  • Johan Holmén, fil. dr, hållbarhetsomställningar

  • Martin Persson, professor, markanvändning

  • Maria Taljegård, docent, energi- och transportsystem

  • Ellen Lindqvist, projektassistent

Pressmeddelande om Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle.

Samtliga remissvar för betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33). 

Foto: Ivan Radic, ”Close-up of an electric car charging”, Wikimedia Commons. CC BY 2.0. Beskuren.

Kontakt

Jörgen Larsson

  • Senior forskare, Fysisk resursteori, Miljö- och ener­gi­ve­ten­ska­per
Gå till personsida