Den 8 juni är Världshavsdagen, FN:s internationella dag för att öka medvetenheten om havens avgörande betydelse för jorden. I samband med det släpps den tredje globala rapporten om hur våra världshav mår – World Ocean Assessment III. Över 650 forskare – däribland forskare på Chalmers tekniska högskola - har bidragit till rapporten, som bland annat visar på den ökade press som havet utsätts för av klimatförändringar, resursutvinning, utsläpp samt befolkningstillväxt och kustnära bosättningar. Rapporten pekar också på möjliga lösningar på problemen, och framhåller vikten av att sätta in dem så snart som möjligt.
World Ocean Assessment III fungerar som ett vetenskapligt kunskapsunderlag för regeringar, internationella processer och andra beslutsfattare. Den betonar behovet av långsiktiga havsobservationer, bättre datadelning och internationellt samarbete för att kunna följa förändringar i havet och utvärdera effekten av olika åtgärder. Målet är att stärka kopplingen mellan forskning, policy och hållbar havsförvaltning.
Rapporten pekar på många saker som går i fel riktning för världshaven. Men trots ökande påfrestningar finns också möjligheter som att minska utsläppen och öka skyddet av marina områden. Men det skulle kräva genomgripande systemförändringar, så snart som möjligt. Utan samordnade globala insatser det närmaste decenniet tillståndet i haven att fortsätta försämras, vilket hotar klimatstabiliteten, biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning och inte minst välbefinnandet för miljarder människor.
Sjöfartens påverkan har fått ett eget kapitel
Ida-Maja Hassellöv, professor i maritim miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola har lett arbetet med rapportens kapitel om sjöfarten. Hennes forskning rör sjöfartens påverkan på havsmiljön, och målsättningen är att tillhandahålla vetenskapligt underlag för att stödja omställning till mer hållbar sjöfart.
För första gången finns det ett sjöfartskapitel med i FN:s globala havsbedömning. Varför är det viktigt?
– Allt mer forskning visar att sjöfart är en industri som har betydande negativ påverkan på havsmiljön. Samtidigt finns det stort utrymme att minska fartygens belastning på havet. Genom att synliggöra sjöfarten i ett eget kapitel, ökar kunskapen om behovet av omställning för att minska negativ miljöpåverkan, säger Ida-Maja Hassellöv.
Vad har varit de största utmaningarna med att koordinera ett kapitel i rapporten?
– Som alltid med globala författarlag är det en utmaning att lösa onlinemöten i olika tidszoner, och naturligtvis är det svårt att rymma alla aspekter man önskar i ett kort kapitel. Utöver det är den omfattande granskningen, först vetenskaplig granskning, sedan två vändor med alla FNs medlemsländer en utmaning. Inom sjöfartens arbete med miljö- och klimatanpassning händer det mycket just nu, på kort tid, vilket gjorde att vi behövde revidera innehållet under vägen för att säkerställa aktualiteten, exempelvis rörande det globala arbetet med att minska utsläpp av växthusgaser.
Vilken relevans har rapporten för Sverige?
– Svensk forskning om sjöfartens miljöpåverkan ligger i framkant globalt, och det är roligt att det återspeglas genom vår roll i rapporten. Tänker att det också kan förstärka legitimiteten Sverige redan har genom att ha tagit en aktiv roll i globala sjöfartsfora och återinvaldes 2026-2027 i internationella sjöfartsorganisationens råd. (Läs mer om Sveriges medverkan i internationella sjöfartsorganisationen).
– Passar slutligen på att nämna att den fjärde internationella Shipping and Environment-konferensen som samlar både forskare och beslutsfattare, går av stapeln i Göteborg i september, och ytterligare befäster Sveriges ledande roll inom området, säger Ida-Maja, som bistår svenska berörda myndigheter med expertstöd rörande sjöfartens miljöpåverkan såväl på nationell nivå, som i internationella sammanhang inom HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Commission), OSPAR (Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic) och IMO (International Maritime Organization).
World Ocean Assessment III sammanfattar sina slutsatser under följande rubriker:
Havet är viktigt för alla
Havet är avgörande för människors välfärd, oavsett var man bor. Det reglerar klimatet genom att absorbera värme och växthusgaser, bidrar till livsmedelsförsörjningen, producerar en stor del av det syre vi andas och skapar betydande ekonomiska värden genom handel, turism och arbetstillfällen.
Havet utsätts för ökande press
Befolkningstillväxt och koncentrationen av människor och verksamheter längs kusterna leder till ökad resursutvinning, exploatering och miljöpåverkan. Samtidigt expanderar aktiviteter till havs, såsom vindkraft, oljeutvinning och infrastruktur, vilket påverkar marina ekosystem även långt från kusten.
Klimatförändringarna förändrar havet
Haven värms upp, havsnivån stiger allt snabbare och syrefattiga områden breder ut sig. Förändringarna är särskilt tydliga i Arktis, där uppvärmningen sker betydligt snabbare än det globala genomsnittet.
Den biologiska mångfalden minskar
Många marina ekosystem är under stark press. Korallrev, mangroveskogar och sjögräsängar minskar, samtidigt som arter förändrar sina utbredningsområden i takt med stigande temperaturer och nya arter etablerar sig i områden där de tidigare inte funnits.
Föroreningarna ökar
Tillförseln av plast, mikroplaster och kemiska föroreningar till haven fortsätter att öka och påverkar ett stort antal marina arter. Samtidigt finns vissa positiva exempel där förekomsten av äldre miljögifter har minskat.
Havets livsmedelssystem hotas
Havet är en central källa till mat och försörjning för miljarder människor, men överfiske, illegalt fiske, klimatförändringar, sjukdomsutbrott och föroreningar gör dessa system allt mer sårbara.
Havsekonomin är stor men inte hållbar
Den havsbaserade ekonomin växer snabbt och skapar stora värden genom bland annat turism, sjöfart, energiutvinning och fiske. Samtidigt innebär många av dessa verksamheter betydande miljö- och klimatpåverkan, och kustnära näringar blir allt mer utsatta för effekterna av klimatförändringarna.
Styrning och kunskap
Det internationella samarbetet kring havsfrågor stärks, men styrningen är fortfarande splittrad mellan många olika avtal och regelverk. Samtidigt kvarstår stora kunskapsluckor om havens tillstånd och funktioner, särskilt i djuphavsområden, vilket försvårar ett effektivt och långsiktigt hållbart beslutsfattande.
Rapporten pekar också ut tänkbara lösningar på problemen
Trots de växande utmaningarna finns det flera vägar framåt. Naturbaserade lösningar, minskade utsläpp av växthusgaser, restaurering av marina ekosystem och ett utökat skydd av havsområden kan alla bidra till att stärka havens motståndskraft.
För att lyckas krävs också bättre samordning mellan länder, ett mer hållbart nyttjande av marina resurser samt att urfolks och lokalsamhällens kunskap tas tillvara. Samtidigt understryker rapporten att åtgärder riktade mot haven inte ensamma räcker för att lösa klimatkrisen.
Den kommande tioårsperioden beskrivs därför som avgörande: utan snabba och samordnade insatser riskerar havens tillstånd att fortsätta försämras, med konsekvenser för klimatet, den biologiska mångfalden, livsmedelsförsörjningen och människors välfärd världen över.
Faktaruta World Ocean Assessment III
Ladda ner rapporten här (publiceras 18:30, 8 juni).
• World Ocean Assessment III är FN:s tredje globala bedömning av havens tillstånd.
• Rapporten har tagits fram inom FN:s reguljära process för global rapportering och bedömning av den marina miljön.
• Över 650 forskare och experter från ett stort antal länder har bidragit till arbetet.
• Rapporten omfattar cirka 1 600 sidor och sammanfattar den senaste kunskapen om havsmiljön, mänsklig påverkan och möjliga åtgärder.
• Bedömningen bygger på forskning från hela världen och täcker bland annat klimatförändringar, biologisk mångfald, föroreningar, fiske, sjöfart och havsekonomi.
• Rapporten fungerar som ett vetenskapligt underlag för regeringar, internationella organisationer och andra beslutsfattare.
• World Ocean Assessment publiceras ungefär vart femte år. Den första rapporten kom 2016 och den andra 2021.
Kontakt
- Avdelningschef, Maritim miljövetenskap, Miljö- och energivetenskaper