Modern IT-teknologi i sjukvården

– För oss handlar det om att vi vill erbjuda olika former av kliniska beslutsstöd i hela vårdkedjan från t.ex. en akut incident eller en hemövervakning till fortsatt handläggning på sjukhus, i hemmet eller på en vårdcentral. Beslutstöden kan vara AI-baserade, videokonferenser eller traditionell telemedicin.

Det finns många anledningar till att vi behöver arbeta med digital hälsa. Framför allt, behöver man titta på sjukvårdens problem och utmaningar idag och framöver. 

– Vården måste hitta nya sätt att arbeta då fler människor lever längre med fler sjukdomstillstånd samtidigt som tillgången på personal reduceras - resurserna kommer inte att räcka. I slutändan kan man säga att det handlar om en effektivisering till gagn för sjukvårdpersonal och patienter samt att vården ges möjlighet att använda sina resurser effektivare för att kunna hantera belastningen. Samtidigt ger digital hälsa även oerhörda möjligheter att uppnå bättre vårdresultat och utfall inom de flesta områden. Möjligheterna med digitala medel inom hälsa och sjukvård är oändliga. 

– Om vi tittar på det område vi forskar inom ”Remote and prehospital Digital Health”, är vårt motto att ”öka precisionen i varje enskilt beslut” med hjälp av kliniska beslutsstöd. Våra huvudverktyg är då ”data-fusion” där vi aggregerar patientinformation från många olika källor av olika art – vitaldata, checklistor, journaler, bilder etcetera. Denna datamängd ligger sedan till grund för våra analyser och till exempel riskprediktioner. Arbetssättet har flera fördelar såsom mer individualiserade, objektiva och jämlika beslut.

Det finns flera kliniska utmaningar inom vården, bland annat att vi har en växande åldrande befolkning som innebär signifikant ökande kostnader om vi skall leverera vård på samma sätt som nu och på den nivå vi önskar. Exempelvis uppskattas runt 80 procent av sjukvårdskostnaderna för en individ ligga på de sista 10–20 levnadsåren.

Bengt Arne Sjöqvist menar att den förändring som nu inletts där mer vård kommer att ges i hemmen kräver hjälp av fler mobila team. Mer samarbete och informationsutbyte mellan olika vårdgivare, men också mer kvalificerade beslutsstöd till de som skall hantera det stora panoramat av tillstånd de möter, är nödvändigt för att nå önskad samhällseffekt.

Akut hjärtinfarkt, stroke, trauma och sepsis drabbar över 100 000 individer varje år med en dödlighetsgrad på över 20 000 personer. Av dessa har drygt 50 procent sin första vårdkontakt med den prehospitala vården, i huvudsak ambulanssjukvård. Med implementeringen av digitala verktyg kan många förbättringar göras. 

Visionen för Care@Distance – Remote and Prehospital Digital Health gruppen är att öka precisionen i alla patientbeslut för att förhindra fel i bedömning, patientprioritering och hantering.

Forskargruppen arbetar med metoder och lösningar för att förbättra distanssjukvård och den prehospitala/mobila vården genom att använda datafusion, kliniskt beslutsstöd inklusive artificiell intelligens (AI), telemedicin och innovativ användarinteraktion. Det senare innebär att utforma lösningar som ökar användbarheten ”på fältet” till exempel genom röststyrning och talsyntes för datainmatning respektive resultatpresentation, förslag på åtgärder eller alternativ vårdprocess. Flera projekt utgår från en generisk struktur för data-fusion, interoperabilitet och beslutstöd kallad ASAP (Acute Support, Assessment and Prioritizing. Några projektexempel:

Remote support (ingen vårdpersonal fysiskt på incidentplatsen) 

• ASAP Home/Autumn Leaves; automatisk falldetektion i hemmet samt datafusion och beslutsstöd för att optimera snabba insatser och handläggning från kommunal omsorg och regional prehospital sjukvård.
• COPE Connected Occupant Physiological Evaluation) och DRIVER (Driver physiological monitoring for Vehicle Emergency Response); beröringsfri vitaldata registrering och analys av förare med tillämpningar inom automotiv och hälsa/sjukvård bl.a. detektion av dåsighet, plötslig sjukdom eller i samband med trafikolyckor
• TEAPAN (Traffic Event Assessment Prioritizing and Notification); ett ASAP liknande koncept inom trafiksäkerhet där data från fordon och andra källor aggregeras och analyseras för att möjliggöra optimal resurssättning av ”blåljusresurser” samt information under framkörning. 

Point of Care support (vårdpersonal finns fysiskt på plats hos patienten) 

• ASAP Trauma; data-fusion och beslutsstöd vid akut trauma.  OSISP (On-Scene Injury Severity Prediction), DRP (Dynamic Risk Prediction) och OD (Optimal Destination) är olika AI-baserade beslutsstöd som utvecklas.
• ASAP Stroke; samma koncept som ASAP Trauma men inom akut stroke. Speciellt kommer bildanalys av bild och video för objektiva bedömningar av till exempel pupillrörelser att studeras utöver andra beslutsstöd.
• VIPHS (Video support in the PreHospital Stroke chain); video-streaming och konferens som genom realtids konsultation mellan ambulans och strokespecialist möjliggör mer välgrundade beslut avseende direkttransport till strokecenter för ”långväga” patienter som är kandidater till trombektomi (kan idag enbart göras på universitetssjukhus).
• Talk2Me; röststyrning och talsyntes för datainmatning till beslutsstöd respektive resultatpresentation, förslag på åtgärder eller alternativ vårdprocess.

När vården flyttar hem är ett initiativ från tre olika institutioner på Chalmers, elektroteknik, teknikens ekonomi och organisation samt CVA (Centrum för Vårdens Arkitektur; Samhällsbyggnad och arkitektur). Avsikten är att genom samverkan inom och utom Chalmers ta ett bredare tvärvetenskapligt och multidisciplinärt grepp på den samhällstransformation inom hälso- och sjukvård som nu inletts – ”omställningen”. Om denna skall lyckas krävs utöver rätt teknik även systeminnovation inom hälso- och sjukvården samt förståelse för transformationens utmaningar. Om inte dessa perspektiv hanteras kommer inte tekniken och processförbättringarna att kunna landa rätt och ge de positiva effekter för patienter och samhälle som önskas. Genom gemensam forskning, kunskapsdelning och nyttiggörande projekt skall initiativet bidra till att den idag redan inledda omställningen ges bättre förutsättningar att bli framgångsrik.

På elektroteknik pågår ett antal forskningsprojekt inom området Digital Hälsa. Först ut är Care@Distance – Remote and Prehospital Digital Health och i kommande artiklar dyker vi djupare in i någon av följande forskningsprojekt:

• Datorseende
• Mikrovågsdiagnostik och behandling 
• Benledning
• Bionik
• Adaptiv fysioterapi
• Hälsoinformation