I en tid där klimatkrisen kräver omedelbara åtgärder står beslutsfattare inför komplexa utmaningar och svåra beslut. Hur kan vi säkerställa att samhällsutvecklingen hålls inom de gränser som krävs för att skydda klimatet? Patrik Jansson på data och informationsteknik har i samarbete med klimatforskare arbetat fram metoder för att hjälpa beslutsfattare att fatta ”rätt” klimatbeslut genom simulering av olika scenarier.
Jorden har genom tiderna genomgått förändringar som påverkar klimatet, och ibland har dessa förändringar skett plötsligt. Men vi vet inte riktigt varför det har hänt, och våra nuvarande sätt att simulera dessa händelser är inte tillräckligt bra. EU-projektet TiPES (Tipping Points in the Earth System) syftar till att försöka förstå de förändringar som orsakas av mänsklig påverkan, för att bättre kunna förutse hur det kommer att bli i framtiden.
Patrik Jansson, professor på institutionen för data och informationsteknik, har under TiPES-projektet arbetat nära klimatforskare för att utveckla en prototyp som hjälper beslutsfattare och experter att simulera globala system. Metoden innebär att rangordna olika beslutssteg i en tidsserie baserat på deras vikt.
- Förenklat handlar det om att jämföra förväntade utfall från det bästa och det sämsta beslutet vid varje tidssteg. Om utfallen är likvärdiga är steget inte viktigt, men om de skiljer sig dramatiskt bör beslutsfattare lägga extra fokus där, förklarar Patrik.
Teknikens roll i klimatbeslut: Förståelse och vägledning för beslutsfattare
Modellen har tillämpats på ett klimatscenario där beslutsfattare upprepade gånger står inför valet att påbörja en "grön omställning" eller fördröja den. Klimatpolicy kräver svåra avvägningar, och teknikens roll ligger i att hjälpa beslutsfattare förstå och väga olika beslut mot varandra.
- En omedelbar åtgärd för att rädda planeten är att till exempel fatta beslut om att minimera koldioxidutsläppen - till varje pris. Men väljarna kanske inte accepterar, exempelvis, en liten utsläppsminskning till priset av en lång lågkonjunktur. Det är en svår avvägning där beslutsfattare med hjälp av simuleringar lättare kan fatta ett välgrundat beslut, menar Patrik.
Programspråk speciellt utvecklat för klimatexperter
Att bygga en teori för optimalt beslutsfattande inom klimateffektforskningen görs inte i en handvändning, utan arbetet har pågått i 10 år. Modellerna baseras på datavetenskap och har utvecklats i samarbete med klimateffektexperter.
- För att kunna simulera olika möjliga scenarier krävs instruktioner uttryckta i ett programmeringsspråk. Men de flesta programmeringsspråk är svåra att förstå för klimatexperter. Genom användning av så kallade domänspecifika språk, speciellt utvecklade för klimatexperter, görs programmering mer tillgänglig för dem. Dessa språk fokuserar på att gömma oväsentliga detaljer och låta experterna koncentrera sig på uppgiften, vilket ökar effektiviteten.
Program som använder dessa domänspecifika språk kan simulera olika scenarier och beräkna och visualisera hur dessa scenarier värderas av olika intressenter.
- Genom att köra simuleringar med olika indata kan verktygen ge en bra bild av de avvägningar och beslutspunkter som är viktigast. Målet är att beslutsfattare ska få ett korrekt och förståeligt underlag för att fatta klimatrelevanta beslut.
Patrik Jansson påpekar att effekterna av klimatbeslut alltid kommer att vara osäkra, men menar att metoder för optimalt beslutsfattande inom klimateffektforskningen kan vara nyckeln till att guida beslutsfattare mot en mer hållbar framtid. I god forskningsanda är resultaten öppet publicerade, så det är fritt fram för andra intressenter att driva projektet vidare.
Mer information
- Läs mer om EU-projektet TiPES: Tipping Points in the Earth System
- Forskningsartikel om projektet Responsibility Under Uncertainty: Which Climate Decisions Matter Most? | Environmental Modeling & Assessment
- Mer information och artiklar inom ämnet finns på Patrik Janssons webbsida
- Professor, Computing Science, Data- och informationsteknik