Vem får vara fysiker?

Fysik har länge pekats ut som ett ämne där ojämlik representation av kvinnor och marginaliserade grupper är särskilt utpräglad. Den bilden delas av de intervjuade studenternas erfarenheter. En av dem uttrycker det så här:
”Jag tror  fysik är rätt mansdominerat på grund av sin kultur. Och på grund av det bagage som folk kommer in med, tror jag. Jag tror att många kommer in med, vad ska man kalla det, ett Atlas-komplex. Att den store smarte mannen kommer med sin gigantiska hjärna och bara löser alla problem. Slår sönder teorierna. Svettas testosteron över hela Nobelpriset.”

Forskarna intervjuade 21 fysikstudenter från traditionellt underrepresenterade grupper, som kvinnor, personer utan akademisk bakgrund och invandrare. Studien fokuserade på hur studenterna själva beskriver sina skäl att välja fysik och vilka faktorer som påverkat deras beslut.
– Genom att analysera deras berättelser framträder en komplex väv av personliga drivkrafter, sociala förväntningar och kulturella normer. Forskningen ger värdefulla insikter i hur fysik uppfattas och väljs av en bredare grupp studenter, vilket kan bidra till att utveckla strategier för ökad representation och inkludering, säger Anders Johansson, universitetslektor och en av forskarna bakom studien.

Forskarna identifierade tre återkommande teman i studenternas berättelser:

• Prestige och ambition

Flera av de intervjuade kopplade fysik som ämne till prestige och ett studieval som signalerar ambition och intellektuell kapacitet. För vissa var ämnet starkt förknippat med förväntningar – från föräldrar, omgivning eller dem själva – om att studera ett prestigefyllt ämne och få ett ”bra” jobb. Men det var det få som uppgav att detta var anledningen till sitt eget val:
– Det finns en föreställning om att vi förväntas välja fritt utifrån intresse och förmåga, därför är det få som erkänner att deras val sker på grund av mindre ”acceptabla” drivkrafter som just prestige eller ambition, säger Anders Johansson.

• Intresse och fallenhet

En vanlig drivkraft var ett genuint intresse för fysik. Många beskrev en typisk resa där nyfikenheten för ämnet väcktes redan i barndomen och sedan ledde till ett naturligt val av studier. Berättelserna speglar en välkänd bild av det vetgiriga barnet som vill förstå hur saker fungerar och som följer en linjär väg genom skolan till en karriär inom fysik.

• Att bidra till samhället

En annan framträdande motivation var viljan att göra skillnad. Några av studenterna såg sitt val av fysik som ett sätt att bidra – genom att bli förebilder eller utmana status quo. För vissa handlade det om att ge tillbaka till sin familj genom en bra utbildning, medan andra talade om en bredare ambition att påverka samhället positivt.

– Att fler väljer fysik utifrån ett idealistiskt perspektiv, där ämnet ses som ett sätt att bidra till samhället, tyder på en möjlig förändring av fysikkulturen. Det utmanar den traditionella bilden av fysik som ett ämne för ett intellektuellt fåtal och öppnar upp för en bredare förståelse av vad fysik kan vara – och för vem, säger Anders Johansson.

Läs den vetenskapliga publikationen här