En ny studie med forskare från bland annat Chalmers visar att det finns betydande skillnader i hur ingenjörsutbildning bedrivs vid tekniska universitet i olika länder i Europa. Samtidigt står utbildningarna inför flera gemensamma strukturella utmaningar. Ökad samverkan med industrin och mer samarbete över ämnesgränser lyfts fram av lärarna som viktiga utvecklingsområden.
Studien som publicerats i ”European Journal of Engineering Education” bygger på enkätsvar från ingenjörslärare vid tekniska universitet runt om i Europa. Resultaten visar att förutsättningarna för undervisning varierar kraftigt mellan lärosäten, både när det gäller resurser, institutionellt stöd och det dagliga pedagogiska arbetet.
– Ingenjörsutbildningens roll är central för Europas möjligheter att möta framtida samhällsutmaningar. En mer sammanhållen och resursstark utbildning kan bidra till hållbar innovation och teknisk kompetens, säger Christian Stöhr, professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och en av forskarna bakom studien.
Lärarna som deltog i studien pekar på flera återkommande problem. Undervisning värderas ofta lägre än forskning, finansieringen är otillräcklig och många lärare saknar formell pedagogisk utbildning.
– Det finns ingen universallösning som fungerar överallt. Förbättringar måste ta hänsyn till nationella och institutionella förutsättningar, säger Christian Stöhr.
Samtidigt framhåller många lärare behovet av en starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv. Fler samarbeten med industrin bedöms kunna ge studenterna bättre förberedelser för yrkeslivet och bidra till att utbildningen förblir relevant i relation till förändrade yrkesroller och arbetsmarknadens behov. Även interdisciplinärt samarbete och professionell utveckling för lärare lyfts fram som områden som behöver stärkas.
Fakta om studien
Studien bygger på enkätsvar från ingenjörslärare vid fem tekniska universitet i fyra europeiska länder, inom ramen för ENHANCE-alliansen – ett nätverk av tekniska universitet som samarbetar över nationsgränser. Närmare 500 personer besvarade 21 frågor om undervisningserfarenheter, användning av undervisnings- och lärandemetoder, attityder till undervisning samt motiverande och hindrande faktorer, liksom politiska och institutionella ramvillkor. Studien leddes av forskare från bland annat RWTH Aachen University och Chalmers tekniska högskola.
För frågor, kontakta:
- Professor (N1), Ingenjörsutbildningsvetenskap, Vetenskapens kommunikation och lärande