Så kan parbildning minska klyftorna mellan studenter

Bild 1 av 1
Två studenter som pratar med varandra
Ny Chalmersledd forskning visar att studenter gynnas av att jobba i par – som läraren utser. Chalmersstudenterna på bilden deltog inte i studien.

Universitetsvärlden är internationell, men brottas också med svårigheter att integrera studenter från olika länder. Nu pekar ny forskning från Chalmers på en metod som både minskar de akademiska och sociala klyftorna och dessutom ökar trivseln. Framgångsreceptet är att samarbeta i par – som läraren utser.

Det finns gott om forskning som pekar på att integration är en avgörande faktor för ett framgångsrikt studentliv, både socialt och akademiskt, för individen och för lärosätet. Studenter som känner sig delaktiga och upplever samhörighet med sina studiekamrater kan få högre betyg och är mer benägna att fortsätta studera. Men att nå dit är en utmaning – i synnerhet när det gäller de internationella studenterna. Så i takt med att lärosäten, inte minst de svenska, internationaliseras blir frågan alltmer brännande.
– Om studenter får välja fritt, tenderar de att samarbeta med människor från samma etniska grupp som de själva tillhör. Interaktionen mellan studenterna blir därför liten, och minskar känslan av delaktighet och samhörighet med andra, säger Becky Bergman, universitetslektor och en av författarna till den nya studien som genomfördes under coronapandemin, då undervisningen skedde på distans.

Pararbetet minskade stressen

Men vad händer om studenterna inte får bestämma själva, utan att läraren i stället ger förutsättningar för vilka som ska samarbeta? Jo, då ser man mycket positiva effekter.
– Det blev väldigt tydligt att akademiska och sociala klyftor överbryggades när läraren bestämde paren, bland annat för att studenterna tvingades att hantera utmaningar tillsammans på ett helt annat sätt än när de själva väljer partner eller jobbar i större grupper.
Studenterna saknade inte utmaningar. Arbetsbördan och det digitala arbetssättet var tufft för många, ändå uppgav de att pararbetet minskade stressen som uppgiften medförde, att de delade rättvist på uppgifterna och att arbetssättet gav upphov nya personliga kontakter och i vissa fall rena vänskapsband. En student beskrev det som att de gjorde klart uppgiften och sen ”ägnade 45 minuter åt att prata om bilar. Det var jätteroligt!”
– Det är ett mycket intressant resultat. Jag har svårt att se att de här positiva effekterna skulle uppstå utan styrning från läraren, i synnerhet eftersom kursen genomfördes online. Paren bildades direkt i början av kursen, innan några informella grupper hunnit bildats. Det tror jag var viktigt, säger Becky Bergman.
En överraskning var resultatet om kommunikation. Till skillnad från tidigare forskning som visar att kommunikationen i interkulturella konstellationer är ett hinder, var det helt tvärtom här. En av de faktorerna som studenterna värderade högst var just bra kommunikation.
– En förklaring kan ju vara att tidigare forskning gjorts i engelsktalande länder, medan i vår studie hade nästan ingen engelska som modersmål. Det gör att alla var vana vid att tala och förstå ett ”andra språk”.

Styrning och struktur behövs för att lyckas

Internationalisering och interkulturell kompetens betonas ofta som viktiga för svenska lärosäten och med tanke på resultaten från den nya studien, ser Becky Bergman styrning och struktur som framgångsfaktorer för att nå dit.
– Ja, vi vet att integration inte sker av sig själv och vi kan inte lägga ansvaret på enskilda studenter. Vi behöver styrning och agera strukturerat på alla nivåer för att alla studenter ska uppleva delaktighet och samhörighet och verkligen kunna nå sin fulla potential, säger Becky Bergman.
Studien gick på djupet med 64 studenter, från 14 olika länder, och deras upplevelser av kursen. Under åtta veckor fick de föra dagbok och en del av studenterna följdes också upp med kvalitativa intervjuer.

 Mer om studien:

  • Integrating Home and International Students in HE: Academic and Social Effects of Pair Work PBL Assignments Online har publicerats i Journal of Studies in International Education och genomfördes av Becky Bergman, Raffaella Negretti och Christian Stöhr från Chalmers, tillsammans med Helen Spencer-Oatey från University of Warwick, England.
  • Studien ägde rum på en ingenjörsutbildning på Chalmers, där läraren antingen själv bestämde par med inhemska och internationella studenter, eller bad studenterna välja en partner utanför sin egen nationella tillhörighet.Studierna skedde digitalt på grund av covid.
  • De 64 studenterna i studien representerade 14 nationaliteter, och fick under åtta veckor föra veckovis dagbok på tre teman: akademiskt, parjobbet i sig och hur de tyckte det fungerade socialt.  Därefter genomfördes intervjuer med åtta frivilliga studenter för fördjupning. Få hade engelska som modersmål 
  • Här kan du läsa hela studien


 Foto: Chalmers | Johan Bodell

Kontakt

Becky Bergman
  • Universitetslektor, Fackspråk och kommunikation, Vetenskapens kommunikation och lärande

Skribent

Jenny Palm och Mia Halleröd Palmgren