Fysik beskrivs ofta som en objektiv och universell vetenskap, där känslor inte har någon plats. Men bakom exakta ekvationer och kosmiska teorier döljer sig berättelser om fascination, skönhet, samhörighet och existentiella frågor.
Trots att fysik ofta framställs som en disciplin på jakt efter absoluta sanningar, fri från subjektiva influenser och mänsklig påverkan, vittnar många fysiker om att deras arbete präglas av både känslomässiga och estetiska upplevelser. Grundläggande ekvationer beskrivs ofta som "eleganta", och "matematisk skönhet" har varit en vägledande princip för flera framstående forskare.
– Forskning fokuserad på jämlikhet ställer ofta frågan för vem vetenskap är värdefull, men vi ville utforska varför vetenskap är meningsfull för människor. Det kan bidra till en mer inkluderande och mänsklig vetenskapskultur, säger Anders Johansson, universitetslektor och en av forskarna bakom studien.
Forskarna har djupintervjuat tre fysikstudenter från underrepresenterade grupper om deras väg till universitetsfysiken.
– På olika sätt hade de mött stora motgångar i barndomen och ungdomen, och i viss mån även som vuxna. För dem blev fysiken ett sätt att hantera dessa erfarenheter, säger Anders Johansson.
Tobias beskriver sin relation till fysik nästan som en religiös upplevelse:
"Så jag vill verkligen ge fysiken en chans, för det finns något djupt inom mig, nästan religiöst. Tanken på att förstå en liten detalj av naturen får en att känna sig lite mer … det är något väldigt magiskt. Och det känns som att jag verkligen tycker att det är vackert.”
Orden speglar den drivkraft som förenar de tre studenterna. Ingen av dem gick gymnasieprogram som gav behörighet till högre naturvetenskapliga studier, men efter flera år i andra yrken hittade de vägen till universitetsfysiken via vuxenutbildning.
För Tina var naturvetenskap alltid ett intresse, men det var barndomens stunder av stjärnskådning som gjorde djupast intryck. Att utforska natthimlen gav henne en känsla av samhörighet med kosmos och en kroppslig upplevelse av vördnad – en påminnelse om att livet har mening.
"… när jag var barn och varje kväll tittade ut … varje vinter räknade jag alla stjärnorna i Orion och letade efter Plejaderna och … Åh, ’det här är vackert – universum; det är ju det som min hjärna tänder på’”.
För Kamal spelade havet en liknande roll. Havets oändlighet och kraft har alltid varit en källa till både förundran och frid.
"Varje gång jag är i hemstaden vill jag sitta vid havet och gå dit på promenader. Det är något med det … jag får en sådan … just den där magiska känslan. Det är bara en sådan stor mängd vätska som i princip styr allt på planeten men som ändå är så fragilt på ett sätt. […] Ja, människor dör ju, bara så. De simmar lite i bukten, och plötsligt dras de ut av en ström, och plötsligt är ett liv bara borta. Den här mäktigheten som havet har var väldigt viktig för mig då.”
Studien visar att fysikstudier kan vara mer än enbart teknisk kunskap – de kan också fungera som en katalysator för personlig och filosofisk utveckling.
– Ingen av de intervjuade kände sig tilltalade av fysiken i skolan. Vi behöver forska vidare, men våra resultat tyder på att fysikutbildningen på alla nivåer skulle berikas om vi integrerar diskussioner om fysikens filosofiska och existentiella aspekter. Det kan ge studenterna en djupare och mer holistisk förståelse av både ämnet, sig själva och världen. Fler svar på frågan varför någon ska lära sig naturvetenskap behövs, säger Anders Johansson.
Tobias, Tina och Kamal heter alla något annat i verkligheten.
Frågor?
- Universitetslektor, Ingenjörsutbildningsvetenskap, Vetenskapens kommunikation och lärande