Det blir allt vanligare med engelska inom svensk högre utbildning och forskning, även inom humaniora och samhällsvetenskap.
– Vi räknade i och för sig med att se en generell ökning av användningen av engelska, men det var förvånande att se hur stor den var inom vissa områden, säger Hans Malmström, Chalmersprofessor, och en av författarna till Språkrådets rapport "Språkval och internationalisering".
Ökning inom alla områden
Rapporten visar att hela 64 procent av alla programutbildningar på avancerad nivå i Sverige i dag ges på engelska, och 53 procent av kurserna. För tio år sedan var motsvarande siffror 57 respektive 40 procent.
Ökningen sker inom alla ämnesområden, även där svenska tidigare haft en stark ställning, till exempel humaniora och samhällsvetenskap. Rapporten visar också att engelskan blir allt viktigare i kurser på grundnivå – till och med när svenska är det officiella undervisningsspråket.
– När vi undersökte den obligatoriska litteraturen i svenskspråkiga grundnivåkurser på tio lärosäten såg vi att i 65 procent av de kurserna fanns det åtminstone någon text på engelska som studenterna var tvungna att läsa. I 24 procent av kurserna användes ingen svensk litteratur överhuvudtaget, säger Hans Malmström, som är biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola.
Rapporten visar också att engelska används som publiceringsspråk i allt större utsträckning. 93 procent av alla tidskriftsartiklar och doktorsavhandlingar skrevs på engelska år 2019 – en uppgång med sju procentenheter under det senaste decenniet. Precis som med undervisningsspråk är det vissa ämnesområden som står för särskilt stora ökningar. Exempelvis har andelen engelskspråkiga tidskriftsartiklar och doktorsavhandlingar inom humaniora ökat med 20-25 procentenheter på bara tio år.
Internationalisering ställs mot bevarande
– En konsekvens av en allt högre andel engelska är förstås en mindre andel svenska. Egentligen står vi vid samma vägskäl som för tio år sedan. Om vi fortsätter på "internationaliseringsvägen", vilket många menar är oundvikligt, då blir engelskan ännu vanligare i framtiden, på bekostnad av svenskan. Om vi i stället väljer "bevarandevägen", finns det mycket som talar för att bevarandet av svenska får negativa konsekvenser för lärosätenas internationaliseringsambitioner, säger Hans Malmström.
Om engelska inte används i undervisningen stängs alltså de internationella studenterna och lärarna ute, och utan publicering på engelska blir det mycket svårare för forskare att nå ut med sina forskningsresultat och få ett internationellt genomslag.
Parallellspråkighet ingen enkel lösning
– En del hävdar att det finns en tredje väg, parallellspråkighet. Men under de senaste tio åren är det inget land som ser de språkliga konsekvenserna av internationaliseringen, som samtidigt har ett bra recept för hur sådan parallellspråkighet ska realiseras i praktiken, säger Hans Malmström.
Han hoppas att den nya rapporten kan skapa förståelse för hur språklandskapet inom högre utbildning ser ut, och bidra till en informerad och välgrundad språkpolitik inom området.
Mer om rapporten
Forskningen har genomförts av Hans Malmström tillsammans med professor Diane Pecorari vid engelska institutionen vid City University of Hong Kong. De har samarbetat i frågor som handlar om användning av engelska inom högre utbildning och forskning sedan 2009. Rapporten, Språkval och internationalisering, publiceras av Språkrådet, en avdelning inom Institutet för språk- och folkminnen.
Här kan du läsa hela rapporten!