”Att ändra livsstil kan upplevas som en uppoffring”

Bild 1 av 1
Filip Johnsson är en av flera Chalmersforskare som medverkar i årets upplaga av Almedalsveckan. Foto: J-O Yxell
Filip Johnsson är en av flera Chalmersforskare som medverkar i årets upplaga av Almedalsveckan. Foto: J-O Yxell

Hallå där, Filip Johnsson, professor i energiteknik, du är en av flera chalmersforskare som medverkar under årets Almedalsvecka, 27 juni – 1 juli.

Vad händer för din del under Almedalsveckan?
– Jag medverkar i ett antal seminarier där vi ska diskutera olika aspekter på omställningen av industrin och energisystemet så att klimatmålen kan mötas. Och så deltar jag i två Mistrafinansierade forskningsprogram, Mistra Carbon Exit och Mistra Electrification. Mistra har ordnat en dag där forskare från de olika programmen diskuterar aspekter på framtidens hållbara samhälle.

Vilka är dina förväntningar på Almedalsveckan?
– Att samtala med andra forskare, industrirepresentanter och myndighetspersoner.

Ett av seminarierna handlar om Vägen till en hållbar framtid – möjligheter, utmaningar och myter. I beskrivningen står det: Uppfattningen om vad en hållbar omställning innebär på individ- och samhällsnivå går isär. Hur ser det hållbara samhället ut år 2045? Och hur når vi dit?

Kan ny teknologi allena lösa klimatfrågan?
– Tekniken är såklart viktig men det handlar också om att skapa effektiva och mer cirkulära system samt ändrad livsstil. Att ändra livsstil kräver att normer och värderingar ändras över tid. Till exempel tror jag de flesta har fått en tankeställare från avslöjandena att en massa kläder eldas upp. Mistraprogrammen är spännande då de är tvärvetenskapliga och samlar forskare från olika discipliner.

Vad tror du omställning innebär på individ- och samhällsnivå?
– Det kommer innebära att vi över tid både tvingas ändra livsstil, som kan upplevas som en uppoffring, men också att det blir förbättringar som till exempel minskat buller, mindre prylfokus och statusjakt. Men jag tror att samhället – inklusive forskarsamfundet – lite har misslyckats med att synliggöra hur en mer hållbar framtid kan komma att se ut. Här måste forskningen bli bättre på att visa på de möjligheter som finns.

I Dagens Nyheter stod det häromdagen att regeringen vill använda bio-CCS för att kompensera de förväntade utsläppsökningarna när vi slopar reduktionsplikten.

Kan du kommentera det?
– Att bio-CCS skulle kompensera den minskade reduktionsplikten för vägtrafik blir tokig klimatpolitik. Negativa utsläpp i form av bio-CCS är tänkt att utgöra en så kallad kompletterande åtgärd. En sådan åtgärd ska kompensera för kvarvarande utsläpp i sektorer där det är extra svårt att ta bort alla utsläpp som till exempel i jordbruk, flyg och sjöfart. Vägtrafiken räknas inte till dessa. Dessutom skulle jag bli förvånad om EU godkänner att Sverige använder bio-CCS på detta sätt.

Om Almedalen generellt – i kontakt med olika samhällsaktörer ser du att seminarierna leder till "action"?
– Det är svårt att veta detta, men jag upplever att nätverk och samtal är mycket viktiga och Almedalen är en bra arena för detta.

Efter en vecka i Almedalen gör du – vadå?
– Då ska jag försöka ta sommarledigt.

Relaterat:

Chalmers i Almedalen 2023
Mistra Electrification
Mistra Carbon Exit

Skribent

Ann-Christine Nordin