Nytt verktyg ger helhetssyn när staden förtätas

Bild 1 av 1
Cykelbana på Landsvägsgatan
Det nya verktyget Smart täthet ska underlätta vid stadsplanering. Bild: Martin Magnemyr, Unsplash

Dagens stadsplanerare står inför ett komplext uppdrag när olika, och ibland motstridiga, aspekter och behov behöver tillgodoses i stadsplaneringen. Ett nytt verktyg ska synliggöra positiva effekter av förtätning och ge förståelse för, och därmed möjlighet att motverka, negativa effekter av förtätning.

Verktyget Smart Täthet, framtaget av forskare på Chalmers, BTH och SLU, består av en interaktiv databas baserad på vetenskapliga artiklar om förtätning som på detta sätt görs lättillgängliga för praktiker. Tanken är att verktyget ska ge stöd inför beslut och inför val av åtgärder.

 – I och med våra tidigare studier av befintliga forskningsresultat i relation till ställningstaganden i kommunala översiktsplaner, har vi insett att praktiken inte alltid nås av den omfattande forskning som finns inom området. Vi har också insett att vi kan bidra till att överbrygga det glappet genom att göra forskningen mer tillgänglig, säger Meta Berghauser Pont, docent i stadsbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers.

Att förtäta eller icke förtäta

Genom ett samarbete med Norrköpings kommun fick forskarna direkt input från praktiker om vad man saknade inom området och i vilken form det skulle komma till mest nytta, och man landade då i en interaktiv databas. Verktyget Smart täthet hjälper användaren genom att visa på samtliga aspekter av förtätning som man behöver ta hänsyn till – för att både kunna dra nytta av fördelar och åtgärda negativa effekter. Användaren får både sammanfattad information och konkreta litteraturtips på relaterad forskning.

 – Det är frågan alla kommuner ställs inför när man hanterar konsekvenser av urbanisering –förtäta inom stadens gränser eller bygga ut staden med glesare lösningar? Beroende på vilket val man gör och hur man gör får det olika konsekvenser. Vårt verktyg tydliggör vad man vinner och förlorar på att göra respektive val, säger Meta Berghauser Pont,

Verktyget är utvecklat för att användas av yrkesverksamma inom översikts- och detaljplanering och av andra som jobbar med samhällsutvecklingsfrågor, på generalist- såväl som på specialistnivå. Forskarna hoppas att det faktum att olika yrkesgrupper får samma möjlighet att skaffa sig mer kunskap möjliggör mer nyanserade diskussioner där målkonflikter tidigt kan synliggöras. 

Guidning i djungeln kan motverka diskrepans

I projektet vars resultat verktyget bygger på jämförde forskarna vad tidigare studier kommit fram till när det gäller förtätning (229 vetenskapliga artiklar granskades) med de argument som använts för att förtäta, ur översiktsplaner från 59 svenska kommuner, och de fann diskrepanser inom vissa teman. Medan stadsplanerarna såg förtätning som något som gav mestadels positiva effekter i förhållande till hållbar stadsutveckling, visade de vetenskapliga artiklar som granskades även på negativa effekter kopplad till social hållbarhet och minskad biologisk mångfald.

 – Här kunde vi se tendensen att man inom praktiken redan hade en lösning i sikte, och då lade in bevis som talade för den lösningen, snarare än att se helhetsbilden.

Meta menar att det är lättare sagt än gjort att skaffa sig en helhetsbild eftersom det är en veritabel djungel av forskningsresultat att förhålla sig till, och att det kan vara både svårt och tidsödande att hitta relevant litteratur för den frågeställning man har. Och det är här det nya verktyget kommer in.

Till verktyget Smart täthet

Cykelbana på Landsvägsgatan i Göteborg

Hur kan verktyget användas rent konkret?

Exempel:
Ett område i Göteborg ska förtätas och man vill gynna biodiversitet och att människor rör sig mer till fots, cyklar samt nyttjar kollektivtrafik. Efter att ha valt dessa faktorer i verktyget får användaren en översikt över vilka aspekter som enligt litteraturen gynnas av förtätning, och vilka som missgynnas – och därmed behöver åtgärdas.

I vår frågeställning i exemplet kan vi i sammanfattningen se att biodiversitet tydligt missgynnas av förtätning. Sammanfattningen i det första steget indikerar varför det förhåller sig på det ena eller andra sättet men framför allt går det att fördjupa sig, som i vårt fall i den litteratur som anger negativa effekter för biodiversitet.

Litteraturförslagen som användaren får upp är färgkodade efter huruvida de lyfter negativa eller positiva aspekter, eller som är mer neutrala, vilket gör att man kan titta extra på de artiklar som visar specifikt på negativa konsekvenser, och fördjupa sig i vilka slutsatser som dragits.

Bakgrund:
Projektet ”Smart Täthet. En webapplikation för att väga mellan täthetens konsekvenser” som lett fram till verktyget finansierades av Formas och är ett samarbete mellan Meta Berghauser Pont, Chalmers (koordinator), Per Haupt från Blekinge tekniska högskola och Per G Berg från Sveriges lantbruksuniversitet. Vidare har Boverket och Norrköpings kommun deltagit i projektet, varav den senare som testarena för verktyget. Databasen i verktyget bygger på en litteraturöversikt av 229 empiriska studier publicerade i peer-granskade vetenskapliga tidskrifter.

Kontakt:

Meta Berghauser Pont
  • Professor, Stadsbyggnad, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Skribent

Catharina Björk