Vårt vatten – inte vatten värt?

​Genom projektet WaterPlan undersöker forskare från centrumet DRICKS vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik hur behovet av att skydda våra vattenresurser ser ut och hur svenskarna värderar detta skydd. En del av projektet innebär att forskarna kommer att använda sig av enkätstudier för att undersöka och kartlägga hur människor prioriterar och vad de faktiskt är villiga att betala för att skydda våra dricksvattentäkter.

– Idag saknas information om hur svenskarna förhåller sig till vårt gemensamma vatten och hur man värderar det. Vi vet från studier i andra skandinaviska länder att människor föredrar att vattnet de dricker är naturligt rent, att det inte behöver renas i efterhand. Och det har ju förstås betydelse för hur skyddet av vattenresurserna utformas, säger Andreas Lindhe, docent och forskare i centrumet DRICKS, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Vattnets stora värde i samhället

Våra yt- och grundvattenresurser, alltså vatten i sjöar och vattendrag samt vattnet under marken, förser oss inte bara med dricksvatten utan erbjuder människor så mycket mer. Våra vattenresurser är källa till bland annat energiproduktion, bevattning och till rekreation – när vi badar eller åker båt på sommaren.

– Genom att skydda våra vattenresurser ur ett dricksvattenperspektiv kan vi även skydda de här andra värdena, så kallade tjänster, som de tillhandahåller, men det kan också innebära begränsningar i hur vi kan använda dessa tjänster.

Därför kartläggs och analyseras i WaterPlan-projektet också de olika tjänster som vattenresurserna tillhandahåller samt vilka naturliga förutsättningar de är beroende av. Syftet är att forskarna ska kunna skapa en helhetsbild över hur vi nyttjar våra vattenresurser och hur vi därmed värderar dem, som underlag för att bättre kunna prioritera skyddsåtgärder.

Prissättning som inte avspeglar verkligt värde

DRICKS har ett nära samarbete med de svenska dricksvattenproducenterna. Inom branschen ser man ett behov av att öka VA-taxorna för att kunna underhålla och utveckla dricksvatten och avloppshanteringen. VA-taxan baseras på självkostnadsprincipen vilket ger en kostnad som i sig inte kan sägas motsvara själva värdet av de vatten och avloppstjänster som vi använder i samhället. . Men vad kan det finnas för nackdelar med att vatten eventuellt är undervärderat och i och med det alltför lågt prissatt?

– Det är inte dåligt i sig att vatten är billigt, vi vill ju att vattnet ska vara tillgängligt för alla. Men det låga priset på vatten för med sig att vi blir sämre på att hushålla med det och tar det för givet. För ett klokt hushållande av vatten är det alltså dåligt att vatten är billigt, säger Andreas Lindhe.

Vatten är en förutsättning för liv och avgörande för vårt samhälle på många sätt. Andreas Lindhe menar att när man uttrycker risker och utvärderar åtgärdsalternativ baserat på samhällsekonomiska konsekvenser, så syftar det inte till att förminska vattnets betydelse – utan att det tvärtom ger en möjlighet att framhålla vattnets betydelse när avväganden ska göras mellan exempelvis konkurrerande intressen.

– Men vi ska givetvis vara medvetna om att det finns andra aspekter än de rent samhällsekonomiska som kan behöva vägas in när viktiga beslut om vatten ska fattas, sammanfattar Andreas Lindhe.

Mer om Världsvattendagen

Världsvattendagen är ett initiativ från FN som startade 1993 och som uppmärksammar vattnets betydelse i samhället. Syftet är att belysa de utmaningar vi står inför och vad som krävs för att vi bland annat ska uppnå det sjätte globala hållbarhetsmålet om rent vatten och sanitet för alla.