Estetiska och symboliska boendekvaliteter som att det luktar gott, ger en varm känsla och är snyggt och praktiskt, är återkommande omdömen från boende i hus i massivträ. Hållbarhetsfaktorn i konceptet har också visat sig vara avgörande, inte bara för byggherrar och allmännytta, utan även för de boende – som identitetsmarkör.
Forskare vid Centrum för boendets arktektur, CBA, har i en flerårig studie undersökt boendetrivsel genom intervjuer med boende i massivträhus om hur de upplever sin bostadsmiljö. Gemensamt för fallstudierna är att det handlar om nybyggda lägenheter och småhus med exponerat massivträ interiört i väggar och tak – ofta med så kallat KL-trä, korslaminerade träskivor. Resultat från studierna har publicerats i bokserien Trivsel i trähus, där den tredje och sista delen nyligen getts ut.
– Att trä är ett levande material är viktigt för många boende vi intervjuat. Att varje planka är unik i sin ådring, färg och antal kvistar skapar variation, vilket är uppskattat. De boende beskriver upplevelsen av interiören som att det är snyggt, ombonat, varmt, praktiskt och att ”trä luktar gott”, säger Ola Nylander, professor och föreståndare för CBA, och är en av författarna till bokserien.
Ola Nylander menar att massivträhus fungerar som en typ av markör för det moderna, hållbara boendet, vilket i sin tur blir en viktig identitetsmarkör, och han pekar på drivkrafter liknande de som får människor att välja elbil istället för bensinbil.
Tidigare fallstudier har varit Frostaliden i Skövde och Åsbovägen i Fristad, och 2023 undersöktes Källsprångsvägen i Viskafors – ett nybyggt område med hyresrättsvillor där de olika materialen valts ut med tanke om långsiktig hållbarhet. En tidigare genomgång av kostnader för att bygga i massivträ jämfört med exempelvis betong publicerad i Trivsel i trähus II, motbevisar bilden av att det skulle vara dyrare att bygga i massivträ.
Byggtekniskt sett finns lösningar och tekniker i branschen redan idag, där produktionen bygger på digital design och automatiserad bearbetningsteknik med CNC-fräsning. Här menar dock författarna bakom boken att det finns förbättringspotential, där urtaget från CNC-fräsningen skulle kunna användas designmässigt för att tillföra hantverksmässiga detaljer samtidigt som man minskar spillet eftersom en större del av massivträskivan då skulle komma till användning.
– Det finns som vi ser det inga tekniska eller ekonomiska hinder för ett ökat byggande i massivträ. En begränsningsfaktor vi identifierat skulle i så fall handla om tillgången på trä och relationen mellan varsamt skogsbruk och ökad avverkning, säger Ola Nylander,
Han menar att ett bättre och mer hållbart skogsbruk är avgörande för ett ökat byggande i trä. Och det är just hållbarheten som lyfts fram i hela bokserien. Livscykelanalyser som tas upp i Trivsel i trähus III pekar på att koldioxidekvivalenten för hus uppförda i massivträ är betydligt lägre jämfört med hus med betongstomme.
– Svenska bostadsbyggare är dåliga på att bygga hållbart. Vi måste bli bättre, vilket innebär en ny roll för arkitekten som måste kunna svara mot klimatkrav. Arkitekten måste ha kunskap att välja material med minimalt klimatavtryck och att aktivt ta ansvar för att fasa ut material som inte är hållbara. Då blir material som trä allt mer viktiga och att kunna argumentera för de ekonomiska, ekologiska och inte minst sociala fördelar trä har för boendet, säger Ola Nylander.
Om boken
Trivsel i trähus III redovisar en bostadsundersökning av Viskaforshems hyresrättsvillor på Källsprångsvägen i Viskafors. Författare är Ola Nylander, Kaj Granath och Anna Braide från CBA samt Jan-Åke Brorsson som bidragit med ett historiskt kapitel.
Kontakt
- Professor, Byggnadsdesign, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik