Så bygger man ritningslöst – framtiden är digital och redan här

Bild 1 av 1
Vyer från 3D-modell samt en hand som håller en smartphone
Att produktionen har tillgång till användaranpassad, molnbaserad BIM-programvara på byggarbetsplatsen är en av framgångsfaktorerna för att jobba ritningslöst. Bilder: Chalmers & StreamBIM

Genom att använda en digital modell som enda dynamisk informationskälla på byggarbetsplatsen i stället för traditionella ritningar, kan man både göra betydliga kostnadsbesparingar, förkorta projekttiden och få ett integrerat kommunikationsflöde. Men för att lyckas behöver man gå “Total BIM” – helt frångå 2D-ritningen och ändra sitt mindset.

Mattias Roupé, docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, har tillsammans med forskarkollegor under de senaste tio åren både följt, och gått i spetsen för, utvecklingen och användningen av BIM, tredimensionella digitala byggnadsmodeller (Building Information Modeling). De har dessutom arbetat fram VR-gränssnitt som yrkesverksamma i produktionen kan använda för att navigera och få information inne i BIM-modellen.

 – Vi har följt några projekt som framgångsrikt arbetat enligt Total BIM-metodiken, och det finns flera gemensamma nämnare i att de lyckats. Det handlar bland annat om ett starkt ledarskap; att få alla, från arkitekter till produktionen att villkorslöst arbeta i den digitala modellen och att anamma mindsetet att tänka i nästa steg – vem ska konsumera datan jag lägger in i modellen och vilken information behöver de för att kunna utföra sitt arbete mer effektivt?, säger Mattias Roupé.

Övriga framgångsfaktorer är att molnbaserad, användarvänlig, mobil BIM-programvara används på byggarbetsplatsen och BIM-modellen är det juridiskt bindande bygghandlingen. Total BIM syftar just på att den digitala 3D-modellen är den enda informationskällan och att informationen i den är fullständig. Ritningar blir överflödiga eftersom all information finns i modellen. Detta utmanar till exempel arkitekterna som i tidigt skede måste bestämma detaljer och funktioner – men som i gengäld får större möjlighet att påverka den slutliga utformningen.


Delad information skapar mervärde

I en forskningsstudie undersöktes vilken effekt Total BIM hade på arbetsmetoderna på byggarbetsplatsen genom fyra fallstudier. Doktoranden Oliver Disney följde tre svenska byggprojekten Celsius, Lumi och SB47 samt det norska sjukhusprojektet Glasblokkene genom intervjuer, workshops och studiebesök.

 – Vad vi sett i de projekt vi följt är att plattformen som skapas genom att aktivt använda den digitala modellen under byggfasen, ger stor nytta i och med möjligheten för integrerad kommunikation. Uppgifter som tidigare delats i mejl och via telefon görs transparent och tillgänglig, och i stället för att enbart konsumera information från en traditionell ritning skapar byggnadsarbetarna själva information som är integrerad, strukturerad och digitaliserad, säger Oliver Disney, doktorand vid Construction Management, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Att undersöka just hur Total BIM kan skapa värde även efter att projektet avslutats genom att tillvarata informationen som skapats är något Oliver kommer att fortsätta undersöka i ett nytt forskningsprojekt.

Stora vinster – men tvekan inom branschen

Utöver att identifiera faktorer för en lyckad integrering av BIM har forskarna också identifierat faktorer som tidigare begränsat möjligheten att lyckas. Dessa handlar exempelvis om att man använt mjukvara som varit bristfällig och/eller inte avsedd för ändamålet, att produktionen inte inte fått adekvat utbildning i den digitala modellen eller haft tillgång till surfplattor, smartphones eller annan hårdvara på byggarbetsplatsen och framför allt – att man inte satt den digitala modellen som juridisk bindande dokument, utan istället arbetat parallellt med traditionella ritningar.

Med projektet Celsius hamnade slutnotan för projektet på ca 9 MSEK under budget trots att kostnaden för grundläggning genererade ett minus på 30 MSEK, och trots att projekteringskostnaden i det initiala skedet ökade för att ta fram detaljerad BIM-data. Celsius-projektet färdigställdes dessutom inom tidsram. BIM har  funnits på marknaden i över tjugo år, så finns det fortfarande hinder för att industrin ska kunna anamma metodiken fullt ut?

 – Bevisligen kan användningen av Total BIM både generera kostnadsbesparingar och vinster i fråga om förbättrad kommunikation och färre ändringar. Givet att 3D-modellen accepteras som juridiskt bindande bygghandling så finns egentligen inga hinder för att Total BIM skulle kunna appliceras i alla typer av byggprojekt – utan det är ett nytt mindset som måste till, säger Oliver Disney.

Mattias Roupé är inne på samma spår;

 – Mycket har att göra med vanans makt och fördomar. Man vill göra som man brukar och tänker att det blir dyrare och svårare att jobba digitalt. Men vi har facit, man måste våga satsa på att arbeta fullt ut i modellen och ändra sitt mindset till att jobba proaktivt och med omtanke om produktionen, sammanfattar Mattias Roupé.

Den 30 maj samlas forskare och yrkesverksamma ledande inom BIM-fältet, inklusive representanter från Byggstyrning som arbetat i projekten som nämns, på Chalmers för att presentera och dela med sig av forskningsläget och sina erfarenheter. Total BIM-dagen: https://cmbchalmers.confetti.events/total-bim-dagen/

 

Publikationer:

Embracing BIM in its totality: a Total BIM case study
https://research.chalmers.se/publication/532232

Total BIM on the construction site: A dynamic single source of information
https://research.chalmers.se/publication/538422

Forskningsprojekten som ligger till grund för artiklarna finansierades av Vinnova genom Digital Twin Cities Centre, SBUF Svenska Byggbranschens utvecklingsfond samt CMB Centrum för management i byggsektorn.

Kontakt: 

Mattias Roupé
031-772 11 33
mattias.roupe@chalmers.se

Oliver Disney
oliver.disney@chalmers.se

 

Kontakt

Mattias Roupé
  • Avdelningschef, Construction Management, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Oliver Disney
  • Doktorand, Construction Management, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Skribent

Catharina Björk