Aktivitetsbaserade kontor blir allt vanligare men är också en arbetsform som är mer utmanande för användarna. Forskning från Chalmers visar att resurser som brusreducerande hörlurar och absorberande material kan skapa välbefinnande, men lyfter framför allt fram vikten av att låta det aktivitetsbaserade kontoret utvecklas över tid och i dialog med användarna.
Melina Forooraghi, disputerad vid arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknolog, har undersökt vad som får människor att må bra i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö och hur design och utformning kan bidra till att användaren behåller sin hälsa. Hennes resultat visar på vikten av att hjälpa användaren att hantera stressfaktorer i kontorsmiljön genom att tillhandahålla ett brett spektrum av lösningar – från brus-reducerande hörlurar till skrivbordsskärmar, ljudabsorberande material och tysta rum.
– Ett hälsosamt aktivitetsbaserat kontor ger användarna tillgång till de resurser som behövs för att de ska kunna fungera och må bra, och är utformat så att användarna förstår hur de kan använda och dra nytta av olika typer av arbetsytor, säger Melina Forooraghi.
Melina förklarar att användaren behöver kunna hantera både störande ljud- och synintryck och samtidigt få möjlighet att fungera socialt med kollegor och ta emot stöd från chef i det dagliga arbetet. Hon framhåller att det är av stor vikt att kunna se det aktivitetsbaserade kontoret som ett rörligt projekt som får fortsätta att utvecklas över tid genom att testa olika lösningar och jobba med anpassning och ombyggnation.
– Ledningen och lokalansvariga behöver ha en konstant dialog med användarna. Att själva byggnationen är färdigställd är inte synonymt med att kontorsmiljön är färdig, och sedan inte kräver mer omsorg, säger Melina.
Att designa för alla är att designa för ingen
I sin forskning har Melina fokuserat på faktorer som kan bidra till god hälsa snarare än faktorer som orsakar ohälsa, men hon kan tydligt se vad som bör undvikas: standardiserade designlösningar. Omlokaliseringar till aktivitetsbaserade kontor är ofta kopplade till organisatoriska sammanslagningar där personer från olika bakgrund, disciplin och med olika arbetsuppgifter sammanförs för att arbeta i samma utrymme. Organisationerna missar ofta att få med medarbetarnas perspektiv i processen, vilket i sin tur resulterar i mer generisk kontorsdesign som ska svara mot en mängd olika behov och skillnader.
– Standardiserade och generiska designlösningar är en förlorad möjlighet eftersom att designa för alla är samma sak som att designa för ingen. Om du håller din design på en mycket generisk nivå betyder det att den inte riktigt tjänar någon, säger Melina.
Framtidens kontorsmiljö
Trenden inom kontorsfastigheter går mot mer aktivitetsbaserade kontor där användarna delar arbetsytor. Efter pandemin har allt fler organisationer anammat hybridarbete vilket också kan leda till ökad acceptans för att dela skrivbord eftersom många spenderar mindre tid på kontoret. På längre sikt ser Melina ytterligare trender:
– Jag tror att mycket av det arbete vi utför idag kommer att automatiseras i framtiden, vilket kräver att vi utvecklar våra unikt mänskliga förmågor som design, fantasi, kritiskt tänkande och innovation. Kontorsmiljön kommer att bli en katalysator för sådana färdigheter och utgöra en miljö som främjar den typen av aktiviteter, avslutar Melina.
Melina Forooraghi disputerade i augusti 2022 med: Healthy Offices: Conceptualizing Healthy Activity-based Offices