Två exempel på miljöer som forskarna bedömer skapar kvaliteter för de boende, här från Munkebäck. Bilder från forskarnas rapporter.
Något dyrare, lite snabbare och med jämförbar kvalitet och bibehållet medborgarinflytande. Målet om antalet nya bostäder eller den eftertraktade blandstaden nåddes däremot inte i BoStad2021, det fleråriga projektet för att bygga fler bostäder i Göteborg. Det är några av slutsatserna i Chalmers följeforskning av den unika satsningen.
När 7 000 extra bostäder skulle byggas inom Göteborg stads satsning "bostad2021" planerades det för en okonventionell byggprocess med en särskild organisation och nya arbetssätt för att bygga fler bostäder på kortare tid. 2015 fick Chalmers uppdraget att följa satsningen med fokus på att dra lärdomar som skulle kunna överföras till den gängse stadsbyggnadsprocessen. Slutrapporten som nu är klar besvarar både frågan om hur framgångsrik satsningen varit samtidigt som den pekar på viktiga lärdomar att ta med framåt.
– En samlad projektorganisation med tydligt mandat är nödvändigt för att förbättra framdrift och skapa helhetssyn. Stadens nya organisation för stadsbyggande tar vad det verkar viss höjd för detta men skapar risk för hack i processen mellan planering och genomförande, menar Anders Svensson, Chalmers projektledare för följeforskningen.
Han understryker vikten av att jobba mot ett och samma gemensamma mål, vilket man gjorde under bostad2021-satsningen, och menar att det är särskilt betydelsefullt i en organisation för stadsbyggande som är spridd på olika förvaltningar och nämnder med delvis olika mål och uppdrag.
Blev fler men kostade mer
Vad gäller målet om 7000 bostäder är facit att endast 4000 stod klara 2021. Satsningen som sådan har dock bidragit till att öka det totala bostadsbyggandet i Göteborg, och målet om 7000 bostäder kommer att uppnås under 2023. Att målet inte nåddes inom tidsramen har flera orsaker, bland annat att förutsättningarna för många av projekten var svårare än vad som antogs.
– Genomsnittstiden för att få fram detaljplaner minskade med cirka 20 % jämfört med tidigare praxis för liknande bostadsprojekt i Göteborg, men staden satsade också 120 miljoner kronor extra för projektledning, administration och kommunikation, berättar Anders Svensson.
Stadsbyggnadskontoret beräknas ha använt cirka 20 % mindre resurser i detaljplaneringen jämfört med liknande projekt utanför satsningen, medan byggherrarna däremot uppskattar att de förbrukat cirka 20 % mer resurser än vanligt under detaljplanearbetet.
Blandstad – ett svåruppnått ideal
Lika viktigt som antalet bostäder är kvaliteten på det som byggs, menar Anders Svensson. Forskarna har granskat mål- och programdokument samt marknadsföringsmaterial, och utifrån dokumentationen tagit fram en kriterielista för vad som utmärker god stadsmiljö. Jämförelser visar att kvaliteten i projekten inom bostad2021 inte var sämre än i jämförda projekt i den ordinarie produktionen trots att detaljplane-skedet gick snabbare. Till den blandstad som styrdokument och marknadsföring för fram som ideal är det dock långt kvar.
– Både kommunen och byggherrarna vill ha blandstad, men vi kan konstatera att gapet mellan ambitionen om en levande blandstad och den byggda verkligheten är besvärande stor både i projekten inom bostad2021 och i det ordinarie bostadsbyggandet. En viktig lärdom för såväl kommunen som byggherrar bör vara att undvika tomter som varken har förutsättningar att åstadkomma boendekvalitet eller blandstad, säger Anders Svensson.
Han menar att de bästa förutsättningarna för attraktiv blandstad med goda boendekvaliteter skapas i större utbyggnadsprojekt.
Verktyg framåt
Under de år som följeforskningen pågått har forskarna publicerat flera delrapporter med fokus på olika forskningsfrågor och stadier i processen och därmed bidragit både med övergripande slutsatser om måluppfyllelse samt lärdomar som kommer att kunna bidra, och redan nu bidrar, till en mer effektiv stadsbyggnadsprocess.
– Vi har hela tiden arbetat dialoginriktat gentemot uppdragsgivarna och kontinuerligt försökt att återkoppla vad vi sett kan förbättras och jobbas vidare med. Vår förhoppning är att rapporterna även framåt ska kunna vara användbara verktyg för de som är involverade i stadsutvecklingsfrågor i Göteborg, avslutar Anders Svensson.
Resultat och rapporter:
Slutrapport: ”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg
Kortversion: Vad man kan lära av BoStad2021
Samtliga rapporter kopplade till projektet hittas i research.chalmers.se