Hur ser framtidens cirkulära kök ut? Ganska likt dagens kök visar det sig, men med hållbara material och nya och förbättrade möjligheter att montera, demontera, byta ut eller återanvända de olika delarna på ett enkelt sätt utan att skada materialet.
Vid en första anblick ser det ut som ett rätt ordinärt om än snyggt och modernt utformat kök. Men under de blanka ytorna i köket som installerats på HDK:s anläggning i Steneby döljer sig smarta funktioner för att maximera återanvändbarheten och därmed minimera risken att köket som helhet rivs ut och slängs.
– Vi vill komma ifrån det här med att hela fungerande kök slängs på tippen, och genom en ökad flexibilitet är målet att minska svinn i produktion såväl som installation och underlätta återanvändning. Målet är också att skapa möjligheter för boende att kunna ändra köket i takt med ändrade behov över tid, säger Paula Femenias, bitr professor i byggnadsdesign vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers.
Köket är en prototyp och resultat av flera års forskning för att ta fram ett modulbaserat cirkulärt kök som balanserar kraven på kostnad, miljöpåverkan och hållbarhet. Kökssystemet ska bland annat kunna användas i hyresfastigheter där det finns behov av att anpassa och byta ut delar av köksinredningen vid slitage eller behov av reparation. I tidigare studier har forskarna dessutom identifierat att en anledning till att många kök byts eller byggs om är att man önskar en annan funktion, som exempelvis fler bänkytor, att underlätta socialt umgänge eller för att rymma nya vitvaror med annan storlek än de ursprungliga. De olika beståndsdelarna i prototypköket kan därför enkelt kan monteras isär utan att materialet eller ytskikten skadas.
– Tanken är att förlänga livslängden på köket genom att göra det möjligt att byta ut eller laga enskilda delar, bygga om det eller vid behov demontera hela köket och bygga upp det någon annanstans. Därför har vi arbetat med en flexibel lösning som möjliggör detta i högre grad än de kökssystem som finns på marknaden idag, säger Paula Femenias.
Nuvarande prototyp har haft två föregångare och har förbättrats för att i en nära framtid kunna skalas upp för produktion, och styrkorna i modulsystemet som arbetats fram handlar bland annat om:
- Standardiserade komponenter för att minska mängden anpassade komponenter och dimensioner.
- En ny typ av spånskiva som består av 88 % återvunnet trä, vilket resulterar i ett avsevärt lägre koldioxidavtryck och minskar behovet av nytt trä.
- En ny typ av flexibel koppling för enkel montering och demontering som även ger att delarna kan transporteras i platta paket och monteras på plats med enkla verktyg. De flexibla kopplingarna möjliggör reparationer och byten av trasiga delar samt underlättar demontering, vilket gör det möjligt att återanvända köket på annan plats, eller med stöd av ett utbytessystem – lämna tillbaka delar till tillverkaren.
- Information i inbyggda QR-koder i delarna, bland annat om materialets komposition och tillverkningsår.
- Baserat på tidigare forskning inom projektet introduceras ett skåpdjup på 70 cm för att öka komfort och förbättra arbetsytan.
Köks-prototypen har tagits fram i samarbete med företaget Nobia-koncernen. Forskningsstudierna som legat till grund för prototypen har finansierats av Formas samt VGR (Västra Götalandsregionen).
Kontakt:
Paula Femenias paula.femenias@chalmers.se
Liane Thuvander liane.thuvander@chalmers.se
Här kan du se SVT:s reportage om köket
Om forskningsstudierna:
https://research.chalmers.se/project/10265
https://research.chalmers.se/project/10338
Kontakt
- Avdelningschef, Byggnadsdesign, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
- Biträdande professor, Arkitekturens teori och metod, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik