Årets William Chalmersföreläsare tar reda på varför hjärnan blir sjuk

​Vi människor lever allt längre. Men fler och fler drabbas av demenssjukdomar. Professor Pernilla Wittung-Stafshede har gett sig katten på att hitta svaret på varför hjärnan blir sjuk. Och hon har redan kommit en bra bit på vägen.
Det var när Pernilla Wittung-Stafshede själv studerade på Chalmers som hon började intressera sig för hur kroppens molekyler fungerar. Under sin postdok-tid i USA riktade hon in sig på hur kroppens alla proteiner måste vecka ihop sig för att fungera. Under det senaste årtiondet har hon blivit mer och mer intresserad av de proteiner som av någon anledning veckar sig fel, börjar kladda ihop sig med varandra och orsaka sjukdomar. 
– Jag vill förstå varför ett protein veckar sig fel från första början, vilka hopkladdningar som är farliga och hur cellerna dör. Då skulle vi kunna förebygga och bota sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och ALS, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Svaret kan finnas i magen
I en av hennes upptäckter syns en koppling till magens bakterier och det vi äter. Till exempel verkar ett fiskprotein kunna dra till sig och ta bort felveckade proteiner.
– Vi har också sett att labb-möss med bakterier i magen drabbas av Parkinson, men det gör inte möss utan magbakterier. Det är ett tydligt tecken på att Parkinson, och kanske även andra demenssjukdomar, faktiskt skulle kunna börja i magen och bero på vad vi äter. Här finns det en hel del att titta på – inte minst med tanke på att det finns fler bakterier i magen än celler i vår kropp! säger hon.

Metaller spelar roll
Pernilla Wittung-Stafshede la redan i början av sin karriär grunden för ett nytt forskningsområde. Det handlar om hur metallbindande proteiner veckar sig och, specifikt, vilken roll metallen spelar. Ingen hade tittat på det förut och hon gjorde grundläggande upptäckter. Dessutom var hon en av de första som började efterlikna miljön i cellen i sina provrörsexperiment, vilket visade sig vara en faktor som spelade stor roll. Pernillas intressen för både metallproteiner och felveckade proteiner kan komma ge synergi i framtida forskning. För metallnivåerna i hjärnan är ofta ur balans vid demenssjukdomar. Till exempel är kopparnivån låg i Alzheimers- och Parkinsonpatienters hjärnor.
– De som lider av demenssjukdomar har ofta för lite koppar i kroppen och de skulle kunna vara hjälpta av extra koppar till cellerna, säger hon. Det studeras på olika håll ute i världen just nu.

Bromsmediciner går runt problemet
Både en genuin nyfikenhet och vikten av att hitta botemedel mot demenssjukdomar driver Pernilla Wittung-Stafshede att söka vidare efter orsaken till att proteiner börjar vecka sig fel. För bara med den grundläggande kunskapen kan man utveckla botemedel eller, ännu hellre, förhindra att sjukdomarna ens uppstår. Dagens bromsmediciner rår inte på felveckningsreaktionerna som är roten till problemet, utan stimulerar och påverkar till exempel minnet på neurologisk väg.
– Min dröm är att hitta något som är en generell lösning för alla felveckningssjukdomar, som bygger på att stoppa proteiner från att börja kladda ihop sig, säger hon.

Som årets populärvetenskapliga William Chalmersföreläsare berättade Pernilla Wittung-Stafshede mer om sin forskning i samband med att Chalmers firade sin födelsedag den 5 november. Då bjöds publiken även på bakelser och bubbel.

Föreläsningen livesändes även i Chalmers sociala kanaler

Text: Helena Österling af Wåhlberg
Fotograf: Oscar Mattsson


Pernilla Wittung Stafshede…
…är professor vid institutionen för biologi och bioteknik och chef för avdelningen kemisk biologi sedan 2015. Hon leder en forskargrupp som fokuserar på metallproteiner och felveckning av protein. Tidigare har hon arbetat som professor vid universiteten Tulane och Rice i USA samt vid Umeå universitet. Pernilla Wittung-Stafshede har publicerat över 220 forskningsartiklar.


Publicerad: to 11 okt 2018. Ändrad: to 08 nov 2018