Nyheter: Forskning Forskarporträtthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 07 Oct 2020 11:14:05 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bidrar-till-nytt-medicintekniskt-forskningslabb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bidrar-till-nytt-medicintekniskt-forskningslabb.aspxBidrar till nytt medicintekniskt forskningslabb<p><b>​När ett nytt medicintekniskt forskningslabb byggs upp på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kommer Dag Winkler, professor i fysik och föreståndare på avdelningen för kvantkomponentfysik (QDP) på MC2, att vara en av användarna.</b></p>– Tanken är att det nya 21-kanalssystem vi nu bygger ska användas vid det nya labbet och samsas med mikrovågs-mätningarna och -behandlingarna, förklarar Dag Winkler, som i många år även var MC2:s prefekt.<br /><br />Det handlar om Winklers och hans forskarkollegors uppmärksammade projekt NeuroSQUID, som nu förbereder sig för nästa fas. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och är ett samarbete mellan forskare på Chalmers, Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet. Dag Winkler är den som leder projektet som pågått sedan 2014.<br /><br />Forskarna inom NeuroSQUID har tagit fram ett unikt MEG-instrument (magnetencefalografi) med sju kanaler för mätning och kartläggning av hjärnan. Just nu pågår alltså bygget av ett nytt system med 21 kanaler; ett system som ska användas i det kommande forskningslabbet. <br /><br />Nyligen disputerade projektets sista doktorand i den här omgången, Silvia Ruffieux, med avhandlingen &quot;High-temperature superconducting magnetometers for on-scalp MEG&quot;.<br />– Det gäller nu att få in ny finansiering och personal som kan fortsätta med utvecklingen av det nya MEG-systemet med 21 kanaler. Det kommer att behövas nya sensorer att bestycka systemet med och en hel del arbete i renrummet framöver. Vi befinner oss i en brytningstid både finansiellt och personalmässigt, konstaterar Dag Winkler.<br /><br />Det nya forskningslabbet är en storsatsning på kliniknära forskning, i samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen. ​Nya metoder för diagnos och behandling – och på sikt en bättre vård – ska bli resultatet av det nya labbet, som beräknas stå färdigt i maj 2021.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Peter Widing<br /><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspx">Läs mer om det kommande forskningslabbet</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/mater-hjarnans-signaler-med-ny-teknik">Läs mer om NeuroSQUID</a> &gt;&gt;&gt;<br />Wed, 07 Oct 2020 05:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/KAW-anslag-kosmiskt-damm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/KAW-anslag-kosmiskt-damm.aspxFöljer dammets väg genom universum<p><b>Kosmiska dammkorn är mikroskopiska partiklar som påverkar i stort sett alla processer i Universum, från bildandet av planeter och stjärnor till svarta hål och hela galaxer. Men var kommer dammkornen ifrån, och hur utvecklas de? Det ska forskare från Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Universitet försöka besvara i ett gemensamt projekt, tack vare ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. – Damm, eller stoft, är helt grundläggande för astronomin och för oss människor. Utan damm hade vårt solsystem inte bildats, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, huvudansvarig för projektet ”The Origin and Fate of Dust in our Universe”.</b></p>​<span style="background-color:initial">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat totalt 541 miljoner kronor till 18 framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Kirsten Kraiberg Knudsen är biträdande professor inom extragalaktisk astronomi vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers och hon ser mycket fram emot att dra igång projektet tillsammans med sina kollegor. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Kollage-KAW-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det känns fantastiskt och det är en stor möjlighet!  Vi är fyra forskare som leder projektet: Susanne Aalto, Wouter Vlemmings och jag från Chalmers, tillsammans med Gunnar Nyman från Göteborgs Universitet. Att vi kan kombinera våra spetskompetenser i det här projektet betyder att vi kan gå över ämnesgränserna för att tillsammans hantera en mycket grundläggande fråga inom astronomin, nämligen ”vad är stoftets ursprung och öde i universum”.  </div> <div><br /></div> <div><strong>För icke-astronomer är damm mest något som är i vägen, varför är det viktigt att studera damm i Universum?</strong></div> <div>– Damm, eller stoft, är helt grundläggande för astronomin och för att vår planet Jorden finns. Det är små partiklar, som är komplexa både i form och sammansättning, och som är viktiga för de flesta processer i universum. Till exempel är dammpartiklar nödvändiga för stjärn- och planetbildning – utan damm hade vårt solsystem inte bildats. Damm är också viktigt för kemiska processer, eftersom otroligt många molekyler i rymden bildas på dammpartiklarnas yta, d v s det är svårt att få till molekylen utan dammpartiklarna. Och damm påverkar också våra observationer mycket eftersom det kan dölja ljuset från källan som vi vill observera, vilket kan ha stora konsekvenser för tolkningen av vetenskapliga resultat. </div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">I projektet ska ni kombinera nya observationer med teoretiska modeller inom fysikalisk kemi. Vilken typ av objekt kommer ni att fokusera på?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div>– Vi kommer att fokusera på tre viktiga typer av objekt. Gamla stjärnor, som är källan till dammkornen. Dammkorn från stjärnor kommer sedan att växa när nya ämnen fastnar vid ytan på dem. Steget från att dammkornen bildas till att de sprids vidare ut i galaxen kan vara komplicerat, och dammet kan förstöras av t ex kollisioner eller strålning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer även att fokusera på två extrema förhållanden, galaxer i det tidiga universum och i området kring supermassiva svarta hål. I det tidiga universum har det hittats unga galaxer med massor av damm, men denna tidiga fas i galaxernas utveckling  förväntas påverka dammets sammansättning. T.ex. i de unga galaxerna har vissa stjärnor inte hunnit bli gamla nog för att kunna producera tillräckligt med damm. Runt supermassiva svarta hål förstörs, omformas och växer dammkornen eftersom tätheten i gasen och strålningen är mer extrem än i vanliga delar av en galax.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ska de teoretiska modellerna komplettera observationerna? </strong></div> <div>– De teoretiska modellerna och beräkningarna avser att beskriva dammpartiklarna på mikroskopisk nivå. Eftersom det är svårt eller omöjligt att utföra experiment på jorden som motsvarar de extrema förhållanden som gäller ute i rymden blir teoretiska beräkningar extra viktiga. De är tänkta att bidra till att tolka och förstå de observationer som vi gör.</div> <div>– Ett mål med projektet är att förstå hur förhållandena för dammkorn på mikroskopisk nivå påverkar astronomiska processor på större skala och omvänt hur dessa större, makroskopiska processor påverkar dammkornen.  Ett exempel på detta är hur dammkorn kan ”överleva” under extrema förhållanden. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Är det någon specifik fråga som du särskilt ser fram emot att projekt</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>et ska lyckas svara på?</strong></span></div> <div>– Detta är ett komplext forskningsämne med många aspekter, så det finns många fascinerande frågor som jag hoppas att vi lyckas svara på. Vi vill svara på vad som händer med dammkorn efter de har bildats nära döende stjärnor och sedan transporterats igenom rymden, där kornen växer till sig innan de kan bli del av nya stjärnor och planeter. Baserat på detta, ska det bli intressant hur detta jämförs med galaxer i det tidigare universum och i miljön runt super-massive svarta hål.  </div> <div><br /></div> <div>– Lyckas vi med detta, då har vi gjort ett viktigt bidrag till forskningen. Denna kombination av forskningsfält, observationer och teori kommer att ha stor inverkan på vår förståelse av universum, galaxer och stjärnors uppkomst och utveckling samt inte minst vårt eget ursprung, säger Kirsten Kraiberg Knudsen. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Fakta om projektet: </h3> <div>The Origin and Fate of Dust in our Universe”</div> <div>Beviljat anslag: 27 700 000 kronor för ett femårigt projekt.</div> <div>Professor Kirsten Kraiberg Knudsen, Chalmers tekniska högskola, tillsammans med professor  Wouter Vlemmings och professor Susanne Aalto, alla tre på avdelningen Astronomi och plasmafysik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, samt professor Gunnar Nyman, Institutionen för kemi och <span style="background-color:initial">molekylärbiologi, Göteborgs Universitet. </span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler aktuella projekt på Chalmers​</h3> <div><span>Tre av de 18 aktuella projekten som nu har fått anslag från ​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse hör hemma på Chalmers och vid institutionen för fysik leder även </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-gar-till-karnan-med-valdsamma-stjarnkrockar.aspx">Andreas Heinz ett projekt om hur tunga grundämnen bildas när neutronstjärnor krockar</a> och <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusa-utsikter-for-revolutionerande-optikforskning.aspx">Mikael Käll leder ett annat projekt om framtidens ljuskällor​</a><span style="background-color:initial">.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bil​der: </h3> <div>T.v En interplanetär dammpartikel, fotograferad med ett svepelektronmikroskop. Credit: Donald E. Brownlee, University of Washington, Seattle, and Elmar Jessberger, Institut für Planetologie, Münster, Germany. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Porous_chondriteIDP.jpg">Originalfotot och mer information hittar du här</a>.<br />T.h: Kirsten Kraiberg Knudsen, Chalmers tekniska högskola. Foto: Markus Marcetic/Sveriges unga akademi​.<br /></div> <div><br /></div> </div>Wed, 30 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-gar-till-karnan-med-valdsamma-stjarnkrockar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-gar-till-karnan-med-valdsamma-stjarnkrockar.aspxStorsatsning går till kärnan med våldsamma stjärnkrockar<p><b>Våldsamma krockar mellan neutronstjärnor tros vara ursprunget till bland annat guld och platina. Nu ska fysiker på Chalmers gå på djupet med vad som händer när sådana tunga grundämnen bildas. Med hjälp av nästan 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska forskarna genom innovativa experiment söka svaret på en grundläggande fråga: Varifrån kommer vi och världen runtomkring oss? ​​​</b></p>​<span></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305Andreas%20Heinz-200924.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:218px;width:250px" /><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">​På senare år har astronomiska observationer – som upptäckten av gravitationsvågor från sammansmältande neutronstjärnor – öppnat nya forskningsmöjligheter. Samtidigt har alltmer avancerade forskningsinstrument utvecklats inom den subatomära fysikens område. </span><span style="background-color:initial">​​</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div><span style="background-color:initial"></span><div><div> <span style="background-color:initial">– Sammantaget ger detta oss en unik möjlighet att förstå kärnklyvningens – fissionens – roll när tunga ämnen bildas. Jag är mycket glad och tacksam över att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ger oss möjlighet att genomföra det här projektet, säger Andreas Heinz, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. </span></div> <div><div><br /></div> <div>Tillsammans med kollegorna Håkan T Johansson och Thomas Nilsson ska han i ett femårigt projekt undersöka hur subatomär fysik påverkar de processer där tunga grundämnen skapas. Chalmersforskarna ska ta fram ny kunskap om fissionens roll i de komplexa reaktionskedjorna. Det blir möjligt genom nyskapande experiment vid den europeiska forskningsanläggningen CERN i Schweiz. <br /><br /></div> <div>– För att förstå hur tunga grundämnen bildas är enbart astronomiska observationer, som till exempel gravitationsvågor, inte tillräckliga. Det är också nödvändigt att blicka in i mikrokosmos för att förstå kedjorna av reaktioner vid de höga neutronflöden som skapas när neutronstjärnor kolliderar, säger Andreas Heinz som leder projektet som nyligen fått finansiering. <br /><br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/18-forskningsprojekt-beviljas-totalt-541-miljoner-kronor">Totalt har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljat 541 miljoner kronor till arton framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik.​</a> Projekten bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. <br /><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Guldregn-over-Chalmers-mojliggor-spetsforskning.aspx">Tre av de arton projekten hör hemma på Chalmers​</a> och vid institutionen för fysik leder även <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusa-utsikter-for-revolutionerande-optikforskning.aspx">Mikael Käll ett projekt om framtidens ljuskällor​</a>. Vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap leder <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/KAW-anslag-kosmiskt-damm.aspx">Kirsten Kraiberg Knudsen ett projekt om stoftets ursprung och öde i universum.​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Foto</strong>: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet och finansiären:</h2> <div>Forskningsprojektet “Creation of heavy elements in neutron-star mergers” har beviljats 29 600 000 kronor under fem år av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. </div> <div>Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Heinz.aspx">Andreas Heinz​</a>, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. I projektet deltar även <a href="/sv/Personal/Sidor/Håkan-T-Johansson.aspx">Håkan T Johansson </a>och professor <a href="/sv/personal/Sidor/Thomas-Nilsson.aspx">Thomas Nilsson​</a>, vid samma institution. </div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse​</a> är Sveriges största privata forskningsfinansiär och en av de största i Europa.<br /><br /></div> <div><b>Vad är en neutronstjärna?</b></div> <div>En neutronstjärna är återstoden av en stjärna som hade en massa 10 – 20 gånger större än solen. Den inre delen i en sådan stjärna kollapsar när fusionsbränslet tar slut. Infallande materia studsar mot den extremt täta kärnan, vilket leder till en supernova-explosion. Återstoden bildar en neutronstjärna med en densitet så stor som, eller större, än den hos atomkärnor – med en massa liknande solens i ett klot med några få kilometers diameter. Det exakta innehållet i neutronstjärnor är inte känt. De är, näst svarta hål, de tätaste kända föremålen i universum.</div> </div></div></div></div></div>Wed, 30 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusa-utsikter-for-revolutionerande-optikforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusa-utsikter-for-revolutionerande-optikforskning.aspxLjusa utsikter för revolutionerande optikforskning<p><b>Framtidens ljuskällor kan skapas med hjälp av lasrar och konstgjorda ytor – metaytor - som är tunnare än en ljusvåglängd. Optikforskningen står inför en revolution. I frontlinjen går forskare på Chalmers som nyligen beviljats ett anslag på över 38 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. ​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305MikaelKall_200924.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:174px" />– ​<span style="background-color:initial">Människan har alltid uppfunnit nya och mer användbara ljuskällor och det har format samhällsutvecklingen. Vi har gått från öppen eld via olje-, gas- och glödlampor till energieffektiva ljusdioder som förändrar världen, inte minst genom att sänka vår energikonsumtion. Nu börjar framtidens ljuskällor ta form, med hjälp av så kallade metaytlasrar, säger projektledaren Mikael Käll som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers. <br /><br /></span><div>Lasern har gått från att vara ett exotiskt forskningsinstrument till att bli en nyckelkomponent i mycket av den teknologi vi ofta tar som självklar. Den förser oss med optisk fiberkommunikation, används för medicinsk diagnostik och för att ta fram nya läkemedel. Lasern är också en förutsättning för ny teknik som ansiktsigenkänning i mobiltelefoner och styrning av självkörande fordon. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/METAYTA_WEBB.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:335px;height:252px" />Det är framförallt en typ av laser som har gjort de senare årens snabba utveckling möjlig, nämligen vertikalkavitetslasern. Denna lasertyp kan integreras med ny platt optik baserad på specialdesignade ultratunna ytor - metaytor. Med hjälp av den nya tekniken hoppas forskarna kunna kontrollera ljuset precis som de vill, och dessutom förbättra vertikalkavitetslaserns egenskaper. Förhoppningen är att till exempel skapa effektiva ljusfält för optisk avkänning i tre dimensioner, generera extremt starka laserstrålar eller utföra cellanalys.  <br /><br /></div> <div>Forskarna i projektet har stor erfarenhet inom områden som nanooptik, vertikalkavitetslasrar, optiska beräkningsmetoder, och biofotonik. Dessutom har de tillgång till världsledande infrastruktur vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/18-forskningsprojekt-beviljas-totalt-541-miljoner-kronor">Totalt har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 541 miljoner kronor till arton framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik. ​</a>Projekten bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Guldregn-over-Chalmers-mojliggor-spetsforskning.aspx">Tre av de arton projekten hör hemma på Chalmers​</a> och vid institutionen för fysik leder även <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-gar-till-karnan-med-valdsamma-stjarnkrockar.aspx">Andreas Heinz ett projekt om hur tunga grundämnen bildas när neutronstjärnor krockar</a>. Vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap leder <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/KAW-anslag-kosmiskt-damm.aspx">Kirsten Kraiberg Knudsen ett projekt om stoftets ursprung och öde i universum.​</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Porträttfoto:</strong> Anna-Lena Lundqvist</div> <div><strong>Bild: </strong><span style="background-color:initial">Daniel Andrén </span><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">U</span><span style="background-color:initial">tsnitt av en metalins tillverkad i Chalmers renrum.</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet och finansiären:</h2> <div>Forskningsprojektet ”Metasurface-Emitting Lasers: Tomorrows Light Sources for Applied Photonics” har beviljats 38 100 000 kronor under fem år av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. </div> <div>Projektet leds av <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Mikael-Käll.aspx" style="outline:0px">Mikael Käll​</a>, professor vid institutionen för fysik på Chalmers. Medsökande i projektet är <a href="/sv/personal/Sidor/Åsa-Haglund.aspx">Åsa Haglund,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Larsson.aspx">Anders Larsson</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/Philippe-Tassin.aspx">Philippe Tassin</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/Ruggero-Verre.aspx">Ruggero Verre​</a>. Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</a> är Sveriges största privata forskningsfinansiär och en av de största i Europa. </div> Wed, 30 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst.aspxSiktar på ultravioletta lasrar i samhällets tjänst<p><b>​Samhällsnyttiga UV-lasrar och UV-lysdioder, det är målet för professor Åsa Haglund och hennes forskargrupp på Chalmers. &quot;Vi har utvecklat en unik membranmetod som förhoppningsvis kommer att ta oss hela vägen&quot;, säger hon.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ahaglund_191129_11_350x305.jpg" alt="Bild på Åsa Haglund." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Åsa Haglund (bilden till höger) och hennes forskning på ultravioletta ljuskällor har under de senaste sex åren finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet. Siktet har hela tiden varit inställt på att ta fram nya UV-lasrar och bättre UV-lysdioder.</div> <div>– Vanliga vita LED-lampor består av blå lysdioder som har en effektverkningsgrad på 80 procent. Ultravioletta lysdioder har i bästa fall en effektverkningsgrad på cirka tio procent, det stora problemet är att få ut ljuset och det är här som vår forskning kommer in i bilden, berättar Åsa Haglund.</div> <div>Att de blå lysdioderna är så effektiva hör samman med att det tjocka substrat som behövs som underlag för att växa LED-strukturen kan avlägsnas så att ljuset kan komma ut på ett bra sätt.</div> <div>– Tyvärr går det inte använda samma teknik för detta för UV-lysdioder. Men vi har nu tagit fram en alternativ teknik, baserad på selektiv etsning, som gör det möjligt att ta bort substratet ifrån UV-lysdioder.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lasrar och lysdioder</h3> <div>Samma teknik kan användas för att bygga UV-lasrar där man då ersätter substratet med en högreflektiv spegel. Gruppen har nu både lyckats frigöra UV-lysdioden från substratet och visat att det går att göra UV-lasrar.</div> <div>– Vi ska nu försöka att slå vårt eget världsrekord med att åstadkomma vertikal-kavitets-lasrar med ännu kortare våglängder än de 310 nanometer vi precis har uppnått. Målet är att komma ner till våglängder på 260-270 nanometer, även kallat UVC, som är mycket användbart för sterilisering av virus och bakterier på till exempel sjukhus eller vattenreningsanläggningar.</div> <div>SSF-projektet som nyligen avslutats har mynnat ut i ett prestigefyllt konsolideringsbidrag från det Europeiska forskningsrådet.</div> <div>– Vi har fått 20 miljoner kronor för att utveckla en elektriskt driven vertikal-kavitets-laser med ultraviolett emission. Det är en fantastisk möjlighet och stor utmaning som vi antar. Tack vare vårt nära samarbete med det tekniska universitetet i Berlin har vi goda chanser att lyckas. Det krävs expertis från många olika områden för att nå det slutgiltiga målet, fastslår Åsa Haglund.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Next Media<br />Foto lilla bilden: Johan Bodell</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3> <div><strong>Chalmers – UV-lasrar</strong></div> <div>Åsa Haglunds forskning handlar om att utveckla mikrokavitetsljuskällor som emitterar i det ultravioletta-blå-gröna våglängdsområdet, vilket möjliggör nya innovativa lösningar inom bland annat virusbekämpning, medicinsk diagnos och behandling, och belysning. Hon fick nyligen två miljoner Euro i anslag från ERC för att bedriva sin spetsforskning inom projektet UV-LASE: Out of the blue: membrane-based microcavity lasers from the blue to the ultraviolet wave-length regime.</div> <div> </div> <div>Texten är publicerad med benäget tillstånd från Framtidens Forskning/Next Media. Tack!</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs den här och andra artiklar:<br /></h3> <div><a href="https://framtidensforskning.se/presentation/siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst"><span>https://framtidensforskning.se/presentation/siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst<span></span></span></a><br /></div>Thu, 09 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Drivs-av-nyfikenhet-efter-50-ar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Drivs-av-nyfikenhet-efter-50-ar-pa-Chalmers.aspxDrivs av nyfikenhet efter 50 år<p><b>​Kjell Jeppson blickar hellre framåt än bakåt. Nu är det 50 år sen han klev in genom portarna som doktorand på Chalmers. Som pensionär håller han igång med orientering och handledning. ”Jag drivs fortfarande av nyfikenhet”, säger han.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kjeppson_IMG_8794_350x305.jpg" alt="Bild på Kjell Jeppson." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Vi träffas på Kemigården en junidag som ska visa sig bli en av årets varmaste. Några måsar cirklar skrikande runt ovanför oss. Kjell Jeppson är somrigt klädd i bomullsbyxor, kortärmad skjorta, väst och stråhatt. Han ser avslappnad ut.</div> <div>– En fördel med att vara professor emeritus är att man inte har några andra krav på sig, utan kan sitta en hel dag och prata med en doktorand, säger han.</div> <div> </div> <div>Coronapandemin har förstås påverkat Kjell Jeppson precis som alla andra denna vår. Han försöker vara noga med att hålla på myndigheternas rekommendationer. Nyligen firade han sin 73-årsdag. Det blev ett annorlunda firande:</div> <div>– När barnen med respektive kommer så säger man: Strikta regler! Ingen går in! Vi håller avstånd! Men rätt vad det är så är alla inomhus ändå, det är svårt det där! Men vi har en stor altan där vi kunde vara till slut, säger Kjell.</div> <div> </div> <div>Han och familjen har hållit sig friska och krya.</div> <div>– När man ser reportagen på tv med dom som varit riktigt sjuka så tänker man att ”det där vill man inte ha”.</div> <div>Under våren har han hållit sig borta från Chalmers, där han har en arbetsplats på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik i MC2-huset.</div> <div>– Det känns lite tomt men jag har haft väldigt tät kontakt med en av doktoranderna. Vi har lagt över tre månader på heltid för att skriva en artikel på tre sidor! Nu är den inskickad för bedömning, berättar Kjell.</div> <div> </div> <div>Han är en man som lever i nuet och vill inte dröja för länge vid det förgångna, men några pusselbitar bjuder han på under vårt samtal. Född 1947, uppvuxen på Guldheden med föräldrar och yngre syster, sedan elev på Landalaskolan, därefter gymnasiet följt av civilingenjörsstudier i elektroteknik på Chalmers från 1966. Ett självklart val.</div> <div>– Vi åkte spårvagn eller gick förbi Chalmers varje dag. ”Där ska man nog börja”, tänkte jag. Det var alltid Chalmers som gällde för mig. Där kårhuset ligger idag låg ett litet församlingshem, där min syster gick i dansskola.</div> <div> </div> <div>Chalmers var tidigt en påtaglig del i Kjells vardag, egentligen under hela hans uppväxt. På gymnasiet gick han i en klass där 26 elever av 29 började på Chalmers så småningom. </div> <div>– Det var ganska målmedvetet, konstaterar han med ett leende.</div> <div> </div> <div>Han beskriver Guldheden som ett fint område att växa upp i och berömmer stadsplanerarna:</div> <div>– Det var en dalgång med bebyggelse på bägge sidor, småskola, en fotbollsplan som spolades varje vinter så vi kunde åka skridskor, helt bilfritt, berättar han.</div> <div> </div> <div>Mamma var hemmafru och sydde familjens alla kläder. Kjell minns hur områdets alla fruar köade i kortvaruaffären när de nya stilmönstren släpptes på våren. Nya tyger köptes, sommarklänningar syddes.</div> <div>– Det var lite uppståndelse. Man lade stora tyger på bordet och nålade fast silkespappersmönster. Det var ett annorlunda liv och en liten värld.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Varifrån kommer ditt teknikintresse?</h3> <div>– Det är nog från min far. Han hade utbildat sig till gymnasieingenjör på ”Chalmers lägre”, och förestod en maskinverkstad på SKF. Pappa var en renodlad praktiker som alltid byggde små användbara grejer av olika delar. Plötsligt hade han byggt en skruvdragare! Så gjorde han med allting. Det var inte tal om annat än att vi skulle byta ljuddämpare och vattenpump i bilen själva. Men jag blev nog aldrig lika praktisk som han, säger Kjell.</div> <div> </div> <div>I maj för 50 år sedan påbörjade han en doktorandutbildning på dåvarande institutionen för elektronfysik, mer eller mindre handplockad av den legendariske professorn Torkel Wallmark. Under doktorandtiden tillbringade han ett år på företaget Rockwell International i Los Angeles. Disputationen ägde rum 1977 med avhandlingen “Design and characterization of MIS devices”. Som kuriosa kan nämnas att avhandlingens huvudartikel fortfarande citeras av andra forskare 30–40 gånger om året.</div> <div>– Då spekulerade vi lite grann om instabiliteter i mos-kretsar, och var lite illa ute, men det visade sig ligga ganska bra till. Vi måste ha legat i framkant!</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kjeppson_IMG_8788_350x305.jpg" alt="Bild på Kjell Jeppson." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Kjell Jeppson blev kvar på Chalmers, nu som forskarassistent och sedermera universitetslektor och docent innan han befordrades till professor i mikroelektronik 1996.</div> <div>– Mikroelektronik var på uppgång då, och det startades nationella mikroelektronikprogram. Vi fick ett stort anslag och kunde bygga ett utbildningslabb, kretslabbet. Det var en milstolpe som ledde till att vi kunde börja utbilda och få riktiga kretsar tillverkade i en teknik som hade varit oåtkomlig tidigare. </div> <div> </div> <div>Att gå i pension var också en milstolpe för Kjell. Tvärtemot alla förväntningar erbjöds han att vara gästprofessor på Shanghai University i Kina.</div> <div>– Jag var där i fyra kortare perioder och lyckades handleda en doktorand både på plats och sedan på distans fram till en kinesisk doktorsexamen. Hon heter Bao Jie och är just nu postdok i Kanada. Det var en ny upplevelse att få kontakt med unga människor i Kina, säger Kjell.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad driver dig att fortsätta?</h3> <div>– Nyfikenhet. Jag fick också möjlighet att byta forskningsfält från kiselkomponenter till kolnanorör och grafen. Grafen har så bra värmeutjämnande egenskaper. Vi använde grafen för att sprida värme på chipytor och på det viset få bättre kretsar. När det var klart tänkte vi att man faktiskt kan göra transistorer av grafen. Det innebär att jag egentligen är tillbaka där jag började, och gör samma saker som vi gjorde då fast med betydligt bättre hjälpmedel, som laserskrivare istället för bläcksöliga xy-skrivare och grafer handritade med linjal och kurvmall på millimeterpapper.  Cirkeln sluts.</div> <div> </div> <div>Det stora fritidsintresset sedan 30 år är orientering. Kjell och hustrun reser runt i världen och låter tävlingarna styra vart de hamnar. Några sentida exempel är Nya Zeeland, Schweiz, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ungern och Kroatien. I februari varje år är det träningsläger i Portugal.</div> <div>– Förra året sprang jag 97 tävlingar! Nu är det skralare med tävlingstillfällen. Vi hann precis hem från Portugal innan de stora nedstängningarna.</div> <div>– Resmålen blir lite annorlunda. Vi åker inte till storstäderna utan hamnar i Castelo de Vide eller nån annan liten gränsby där man kan få en kopp kaffe för tio kronor på ett mysigt café, eller ett glas vin för en euro, berättar Kjell.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div>Wed, 08 Jul 2020 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Arrangerar-exklusiv-studentkonferens-inom-kvantteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Arrangerar-exklusiv-studentkonferens-inom-kvantteknologi.aspxArrangerar exklusiv studentkonferens inom kvantteknologi<p><b>​Deltagare från ett 30-tal länder väntas möta upp i Berlin när Quantum Future Academy 2020 (QFA2020) anordnas den 1–7 november. Evenemanget samordnas från Chalmers med professor Göran Wendin i spetsen. Nu jagar han svenska toppstudenter till  konferensen.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/GoranWendin_171101_01_350x305.jpg" alt="Bild på Göran Wendin." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Göran Wendin (till höger) är en av de drivande krafterna inom Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), som leds från Chalmers och har som mål att bygga en svensk kvantdator inom tolv år. För närvarande är han dock fullt upptagen med att kratta manegen för QFA2020 i november.<br />– Det är ett omfattande arbete med väldigt mycket jobb, men också väldigt roligt, säger han i en paus.<br /><br />Uppdraget kommer direkt från tyska forskningsinstitutet VDI Technologiezentrum [VDITZ] i Düsseldorf, som är högkvarter för EU:s forskningsflaggskepp om kvantteknologi, värt en miljard euro, som sjösattes hösten 2018. <br /><br />Tanken med QFA2020 är att erbjuda europeiska toppstudenter inom kvantteknologiområdet ett tillfälle att få ny kunskap och nya kontakter för att kunna utveckla framtida kommersiella tillämpningar av tekniken.<br />Liknande evenemang har hållits fyra gånger tidigare, då på nationell nivå i Tyskland och Frankrike. Nu öppnar man upp och gör om QFA till en större europeisk utbildningskonferens med deltagare från 30 länder.<br />– Ett av syftena är att lyfta förståelsen för kvantteknologin som en angelägenhet för hela Europa. Vi vill bidra till att skapa ett hållbart nätverk av unga forskare, säger Göran Wendin.<br /><br />Varje deltagarland väljer under sensommaren ut två studenter som helt kostnadsfritt får resa till Tyskland i november. Resa, logi och uppehälle ersätts fullt ut.<br /><br />QFA2020 kommer att äga rum på plats i Berlin. Göran Wendin framhåller dock att arrangörerna noga följer utvecklingen av coronapandemin, och att alla säkerhetsrutiner kommer att följas.<br />– Alla deltagare kommer att få detaljerad information i god tid om eventuella förändringar, säger han.<br /><br />Ansökan är öppen till och med 24 juli för alla intresserade studenter på kandidat- eller masternivå med grundläggande kunskaper i kvantmekanik. I Sverige presenteras vinnarna på en digital workshop på Chalmers i mitten av september, där samtliga sökande får presentera sina idéer.<br /><br />Konferensveckan i Berlin i november har ett späckat innehåll. Det blir bland annat studiebesök på företag och forskningslaboratorier, föreläsningar, möten med forskare, politiker och entreprenörer, workshoppar och även kulturella aktiviteter.<br />– Vi kan utlova en spännande och exklusiv vecka i Berlin, avslutar Göran Wendin.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Johan Bodell<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Göran Wendin, professor, avdelningen för kvantteknologi, Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers, goran.wendin@chalmers.se <br /><br /><strong>Läs mer om Quantum Future Academy 2020 (QFA2020) &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="/en/centres/wacqt/qfa2020">www.chalmers.se/en/centres/wacqt/qfa2020</a> och<br /><a href="https://www.quantentechnologien.de/event/quantum-future-academy-2020.html">www.quantentechnologien.de/event/quantum-future-academy-2020.html</a> <br /><br /><strong><a href="/en/centres/wacqt">Läs mer om Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</a> &gt;&gt;&gt;</strong><br /><br /><a href="https://qt.eu/">Läs mer om EU:s forskningsflaggskepp inom kvantteknologi</a> &gt;&gt;&gt;Fri, 03 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxTio miljoner till framtidens kommunikationssystem<p><b>​Niklas Rorsman, forskningsprofessor på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, får tio miljoner i forskningsanslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Nu får han möjlighet att utveckla sitt samarbete med Taiwan.</b></p>– Vi är  mycket glada! Man blir alltid positivt överraskad när ansökningar blir beviljade. Det gäller speciellt SSF:s utlysningar där konkurrensen alltid  är stor. I denna utlysning var många sökande, så chansen att vår ansökan skulle bemötas så positivt var relativt liten, säger Niklas Rorsman.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/nrorsman_350x305b.jpg" alt="Bild på N Rorsman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Han får tio miljoner kronor till det nya projektet &quot;Avancerade GaN-komponenter för mm- och sub-mmvågskommunikation&quot;. <br />– Vi ska försöka optimera GaN-transistorer till att fungera på mycket höga frekvenser med målet att kunna leverera tillräckligt mycket uteffekt för framtidens kommunikationssystem. I projektet kommer vi att ta fram nya material och undersöka nya komponentkoncept för att uppnå detta mål. Vi kommer vara mycket beroende av renrummet och vårt mätlaboratorium för att kunna prova och utvärdera nya idéer, förklarar Niklas. <br /><br />SSF delar ut sammanlagt 60 miljoner kronor i syfte att stärka forskningssamarbetet med Taiwan i olika projekt. Det är en ny satsning som kompletterar de samarbeten som SSF redan har med Japan och Sydkorea.<br />– SSF stärker nu sina strategiska bilaterala forskningssamarbeten med Ostasiens innovativa och fria ekonomier. På sikt är det vår förhoppning att det kommer gynna svensk forskning, teknologiutveckling och svenska företag med närvaro i Taiwan, säger SSF:s vd Lars Hultman i ett pressmeddelande.<br /><br />För Niklas Rorsmans del uppstår nu ett gyllene tillfälle att utöka hans befintliga utbyte med Taiwan, bland annat i form av personal, material och kunskap:<br />– Vi har länge haft en relativ nära relation med en grupp vid National Chiao Tung University (NCTU) i Taiwan. Hitintills har det resulterat i några ”dual-degree”-avhandlingar och vi har haft flera gästdoktorander, som har varit på Chalmers i cirka ett år och arbetat med oss i våra projekt, säger Niklas.<br /><br />Förhoppningen är att doktorander och forskare ska kunna gästforska i Taiwan periodvis.<br />– Taiwan är ett intressant land att samarbeta med. De är en av världens största exportörer av halvledarteknologi, säger Niklas.<br /><br />Han beskriver sig som en landsortsgrabb och forskningsprofessor som trivs bäst med labbarbete.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är inte så road av flygresor, men det kanske blir nödvändigt med en resa till Taiwan nu…<br /><br />Niklas Rorsman är en av endast två chalmersforskare som får stöd i den här utlysningen som sammanlagt fick 49 ansökningar, varav sex beviljades. Hans glada kollega är Mariana Ivashina, professor på institutionen för elektroteknik. Hon får tio miljoner kronor till sitt projekt &quot;Antenner bortom trådlös 5G-kommunikation&quot;.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete">Läs pressmeddelande från SSF</a> &gt;&gt;&gt;Mon, 29 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspx10 miljoner till antennforskning<p><b>​Marianna Ivashina får ett stort forskningsanslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, som ska användas i ett svensk-taiwanesiskt samarbetsprojekt för att utveckla antennteknik för applikationer, produkter och tjänster inom trådlös kommunikation som efterföljare till 5G.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Marianna Ivashina leder forskargruppen Antennsystem vid Chalmers institution för elektroteknik. Under årens lopp har hon skaffat sig lång erfarenhet och stor kunskap inom design av matrisantenner för framtidens trådlösa kommunikations- och sensorsystem. De närmaste fem åren kommer hon att leda projektet 'Antenna Technologies for Beyond-5G Wireless Communication'.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Detta är ett av sex projekt som nyligen fick positivt besked om finansiering från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) i syfte att stärka svensk-taiwanesiskt forskningssamarbete.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt arbete kommer att baseras såväl på redan befintliga som på nyetablerade samarbeten mellan fem akademiska grupper i Sverige och Taiwan, säger Marianna Ivashina.</div> <div><br /></div> <div><strong>Antennlösningar för framtidens trådlösa kommunikation</strong></div> <div>– Målet är att utveckla robusta, energieffektiva och mycket kompakta matrisantennlösningar för frekvenser som överstiger 100 GHz, vilket möjliggör kommande applikationer, produkter och tjänster för trådlös kommunikation bortom 5G-tekniken, B5G.</div> <div><br /></div> <div>Projektets huvudsyfte är att undersöka innovativa antennarkitekturer för att lösa de komplexa utmaningar som finns på tillverkningssidan och när det gäller fysiska förhållanden vid millimetervågfrekvenser. För att göra antennerna så energieffektiva som möjligt behöver nya och oprövade koncept utvecklas för hur kretsarnas ska designas. Dessutom kommer avancerad kiselbaserad mikrofabrikationsteknik att användas för att ta fram tekniska lösningar som behövs för mycket kompakta antenngrupper.</div> <div><br /></div> <div>Projektet stöds och följs av flera industripartners, inklusive små och medelstora företag, samt dessutom en av världens största leverantörer av mobilkommunikationssystem. Bland samarbetsparterna finns Ericsson, Gapwaves, Gotmic, Cyntec (Delta Electronics Group) och Powertech Technology.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser samarbetet mellan industri och akademi som en viktig framgångsfaktor för att få ut mesta möjliga från de tekniska lösningar som vi kommer att utveckla, säger Marianna Ivashina. Det här är också ett utmärkt tillfälle för våra industripartners att lära och bygga upp kunskap om möjligheter och begränsningar som ny antennteknologi innebär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Två av sex svensk-taiwanesiska projekt från Chalmers</strong></div> <div>SSF ger samtidigt forskningsanslag till ytterligare ett projekt från Chalmers: ”Advanced GaN Devices for mm and sub-mm-wave communication” som leds av Niklas Rorsman från institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>De sex projekten finansieras med 10 miljoner kronor vardera under en femårsperiod.</div> <div><br /></div> <div>De beviljade forskningsanslagen innebär en förstärkning av stiftelsens satsningar på utbyten med demokratier i Ostasien kring teknik och vetenskap. Sedan tidigare har SSF forskningssamarbeten med Japan och Sydkorea.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://strategiska.se/en/press-release/60-million-for-swedish-taiwanese-research-collaboration/" target="_blank"></a><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om det svenskt-taiwanesiska forskningssamarbetet på hemsidan för Stiftelsen för Strategisk Forskning​</a></div></div> <div><br /></div></div>Fri, 12 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxChalmersprofessor blir hedersdoktor<p><b>​Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Bo Håkanssons världsledande forskning kring fortledning av ljudvågor i mänskligt ben har resulterat i en hörapparat, med hudpenetrerande implantat förankrat i skallbenet, som idag finns att tillgå över hela världen och har haft livsavgörande betydelse för personer med hörselnedsättning.</span><div><br /></div> <div>Han står även bakom vidareutvecklingen och den industriella satsningen på hörapparater med högtalaren implanterad så att huden är intakt, med ett uppenbart fokus på att forskningsframgångar ska komma individer och samhälle till nytta.  </div> <div><br /></div> <div>– Benledningshörsel har engagerat mig ända sedan min doktorandtid på Chalmers för mer än 40 år sedan, säger Bo Håkansson. Jag känner mig mycket glad och hedrad över utnämningen till hedersdoktor. Det har under årens lopp varit en sann glädje att samverka med kollegorna vid den medicinska fakulteten och öronkliniken.</div> <div><br /></div> <div>I sin motivering till utnämningen lyfter Sahlgrenska akademins styrelse också samverkansprojektet kring utvecklingen av viljestyrda handrörelser i armproteser, där Bo varit en av initiativtagarna, som har väckt stor internationell uppmärksamhet.</div> <div><br /></div> <div>I motiveringen framhålls att &quot;forskningsframgångarna har inneburit industriell expansion i Göteborgområdet med företagen Cochlear, Oticon Medical och Integrum, för att nämna några. Förutsättningen för de translationella forskningsprojekt som har utvecklats inom området vid Sahlgrenska akademin är det nära samarbetet med professor Bo Håkansson och Chalmers tekniska högskola.&quot;</div> <div><br /></div> <div>– Teknik och hälsa är ett viktigt samverkansområde för Sahlgrenska akademin och Chalmers, där Bo Håkansson gjort mycket starka insatser. Han är en mycket värdig hedersdoktor, säger Agneta Holmäng, professor och dekan vid Sahlgrenska akademin i en kommentar och välkomnar samtidigt fortsatt samarbete.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//nyutnamnd-hedersdoktor-vid-sahlgrenska-akademin.cid1687454" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyutnämnd hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Pionjärerna som möjliggjorde benförankrade hörapparater </a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Belonas-for-protesforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Belönas för protesforskning - 2017 ISPO Brian &amp; Joyce Blatchford Award</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, professor i medicinsk teknik på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, </div> <div>telefon: 031-772 18 07, e-post: <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div>Tue, 02 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxÄlvvattnet kan kyla fler byggnader om temperaturdifferensen ökar<p><b>​I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort. Men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, på skolor, kontor och sjukhus behöver vi fjärrkyla, en energieffektiv och miljövänlig teknik. – Min forskning handlar om att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla. Vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar, säger Maria Jangsten, doktorand i installationsteknik vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px"><b>Idag används 18 procent </b>av den globala elförbrukningen i fastigheter till att kyla ner temperaturen inomhus. Med dagens utveckling beräknas andelen öka till 30 procent år 2050. Kylbehovet globalt kommer framförallt från tillväxtekonomier som idag har stora kylbehov men inte ekonomi att investera i luftkonditionering och kylmaskiner. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige ligger långt framme när det gäller tekniken med fjärrkyla​. Men i varma länder i exempelvis Sydeuropa är fjärrkyla ovanligt. Där använder man oftare luftkonditionering och kylare. Men fler apparater på byggnader innebär buller och dessutom ökade värmeföroreningar som bidrar till uppvärmningen av stadsmiljön. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MJangsten_photo-(002).jpg" alt="Maria Jangsten" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– En mer energieffektiv</b>, ekonomisk och miljövänlig lösning är fjärrkylning tillsammans med en samlad central produktionsenhet som skickar tillbaka det uppvärmda vattnet. Men det finns en problematik med fjärrkylning och den är främst kopplad till temperaturskillnaderna på tillopp- och returvattnet, berättar Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Den 23 april presenterade </b>hon sin licentiatuppsats ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/516197">Gothenburg District Cooling System - An evaluation of the system performance based on operational data​</a>” online.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det positiva med att presentationen hölls online nu i coronatider var att så otroligt många kunde delta, som kollegor och vänner ute i Europa. Forskning ska ju vara transparent och tillgänglig. Så det här blev väldigt bra, säger Maria Jangsten. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px">Forskningsprojektet, som utförs i samverkan med Göteborg energi, har som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg. </span><span style="font-size:14px">På avdelningen för Installationsteknik har de under många år samarbetat med Göteborg energi kring fjärr- och solvärme. Men i framtiden är det efterfrågan på komfort och därmed kylbehovet av byggnader som kommer att öka. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För att fjärrkyla </b>ska vara ekonomiskt möjligt behövs en naturlig källa med kallt vatten, frikyla, till energisystemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Göteborg bidrar Göta älv med frikyla. Den är viktig för fjärrkylan och används på olika sätt under året. På vintern, n</span><span style="background-color:initial">är älven är fem grader eller lägre, kan man använda vattnet rakt av för att kyla ner fjärrkylasystemet. </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">När älven är för varm för direkt frikyla används vattnet till att kyla kylmaskinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När vattnet skickas tillbaka till älven ska det vara 16 grader. Men problemet är att det oftast inte värmts upp tillräckligt. Nyckeln är att få en högre temperatur på returvattnet i fjärrkylasystemet, säger Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Det Maria främst undersökt</b> är skillnaden mellan framledningstemperaturen som ska vara sex grader, och returledningen som ska vara 16. Men oftast är skillnaden mindre. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Många kunder använder generellt en högre framledningstemperatur än den rekommenderade, vilket är positivt. Samtidigt så använder många fastigheter för mycket fjärrkylavatten utan att plocka ut tillräcklig kyleffekt, vilket är ett slöseri och leder till små temperaturdifferenser, säger Maria Jangsten.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konsekvensen, om man vill utvidga systemet, blir att fjärrkylan inte räcker till alla. Om man istället kunde dra isär temperaturdifferensen så att skillnaden på tillopp- och returvattnet blir tio grader, behöver man inte pumpa så mycket vatten i systemet och då räcker fjärrkylan till för fler kunder.</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><br /><b>FAKTA: Fjärrkyla, så funkar det i Göteborg</b></span></span><div><span style="font-size:14px">I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylevattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.<br /></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT </b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=R1QiXq0PWM8&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Maria Jangstens presentation på YouTube</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/forskning-utveckling/samarbete-med-chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Projektet ingår i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/Maria-Jangsten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maria Jangsten</a></span></div></div> ​Tue, 28 Apr 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Globalt-forskningsprogram-kopplar-genusfrågan-till-hallbara-energiomstallningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Globalt-forskningsprogram-kopplar-genusfr%C3%A5gan-till-hallbara-energiomstallningar.aspxGlobalt forskningsprogram kopplar genusfrågan till hållbara energiomställningar<p><b>​Forskare vid Teknikens ekonomi och organisation har fått uppdraget av IEA, internationella energirådet, att utforma och genomföra ett globalt forskningsprogram om energianvändning och genus. Programmets namn är ”Empowering all. Gender in policy and implementation for achieving transitions to sustainable energy”.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/I/Porträttbilder/AnnaAberg-170x220.jpg" alt="Anna Åberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Svenska energimyndigheten har tagit initiativet till att starta ett program med genusinriktning inom ramen för ett av <a href="https://userstcp.org/">IEA:s tekniksamarbetesprogram</a>, som fokuserar på användare och frågor om efterfrågan, berättar Anna Åberg, forskarassistent vid Teknikens ekonomi och organisation. Anna Åberg är teknikhistoriker och hennes forskning ligger inom fälten energi- och resurshistoria. </span></span><div><br /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Tillsammans med forskarkollegorna Helene Ahlborg och Martin Hultman på Teknikens ekonomi och organisation har hon fått i uppdrag att utforma ett förslag, som nu har blivit antaget. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Genusfrågor har i ökande grad uppmärksammats inom energiforskningen på senare år. Bland annat har forskning visat att normer och praktiker kopplade till kön har påverkan på utvecklingen av användarsystem och energiteknologier, och att de ofta leder till implementering av ineffektiva och exkluderande energilösningar. Detta leder stora till skillnader i social och ekonomisk påverkan i användargrupper, och påverkar dessutom möjligheten till energiomställningar negativt. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är ett känt problem inom genusforskningen, att trots att frågor kopplade till området har uppmärksammats inom energibranschen och att flera forskningsrapporter och publikationer har visat på genusfrågans relevans för frågor om energianvändning, så blir denna forskning sällan implementerad i praktiken, vare sig i politiska riktlinjer, eller i konkreta åtgärder. Forskningsprogrammets mål är att överbrygga detta glapp mellan forskning och praktik, säger Anna Åberg </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad innebär det rent konkret?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– </span><span style="background-color:initial">Vi </span><span style="background-color:initial">kommer att göra komparativ forskning mellan de olika deltagarländerna och titta på tre huvudfrågor: Vilken forskning är redan gjord på området, och vilka ”best practices” kan vi lära av den forskningen? Vilka kulturella och materiella barriärer finns inom dagens energiinstitutioner som hindrar formulering och implementering av inkluderande och genusmedvetna policys och tekniker?, och hur kan vi praktiskt arbeta med genusfrågor och inkludering när vi designar energiteknik och användarlösningar för att garantera att de är inkluderande och effektiva?</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Förutom fallstudier och forskningsöversikter kommer vi att publicera utbildningsmaterial, utforma nya utvärderingsmetoder, samt utveckla modeller och prototyper för ny teknik och användarstöd. Vi planerar även att arrangera workshops för att, tillsammans med aktörer inom både politiken och industrin, hitta sätt att lösa de problem vi identifierar under projektets gång, säger Anna Åberg. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad hoppas ni kunna uppnå?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vårt mål är att stödja de länder som deltar i projektet i deras arbete för att uppnå ett mer inkluderande och effektivt energisystem, och därmed också stödja de energiomställningar som sker idag i olika delar av världen. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det här låter väldigt spännande. Vilka får vara med?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Varje land som deltar i det tekniska samarbetsprojektet kan knyta forskare till programmet. I dagsläget har Sverige, Nederländerna, Irland, Österrike och Australien beslutat att medverka i programmet, och vi diskuterar framtida deltagande med fler länder, avslutar Anna Åberg. </span><br /><br /><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b></span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://userstcp.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Technology Collaboration Programme by IEA​</a></span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/anna-aberg.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anna Åberg​</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Hultman.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Martin Hultman</a><br /><a href="/en/staff/Pages/helene-ahlborg.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Helene Ahlborg</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> </div>Tue, 28 Apr 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspxHavsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott<p><b>​Stränder och salta hav förknippas oftast inte med vattenkraft. Men efterfrågan på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi som sol och vind expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi.</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper vid Chalmers.</span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Han poängterar att det inte handlar om elproduktion, eftersom vi redan har tillgång till elen. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– När det blåser mycket, och vindkraften i stunden genererar mer el än vi behöver, kan vi använda överskottet för att pumpa vatten och lagra det tills vi behöver elen, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">EU satsar 52,8 miljoner kronor på projektet. Av dem går 4,6 miljoner kronor till institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers. På Chalmers är det Håkan Nilsson och nya doktoranden Jonathan Fahlbeck som ska arbeta med projektet. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Sammanlagt medverkar tolv industrier och universitet runt om i Europa. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Inom Coastal engineering arbetar ingenjörer och forskare med de specifika krav som ställs på konstruktion och utveckling av kustområden. Det kan handla om allt ifrån landåtervinning, vindkraftsparker, och nu utveckling av kustnära energilager. För att bygga kustnära krävs det goda kunskaper i hydrodynamisk inverkan av vågor, tidvatten, stormvågor och tsunamier, och om den många gånger hårda miljön som saltvatten är för olika konstruktioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet har flera inriktningar, varav en är pumpkraftverk med havsvatten. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Ett pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en högre nivå när det finns överskott på el, och låter vattnet gå genom en turbin för att återskapa elen när den behövs. Själva pump-turbinen, som är hjärtat i anläggningen, är utformat för att fungera både som pump och turbin. Det är den delen som ska designas och optimeras på Chalmers. Redan idag används pump-kraftverk i bergiga områden med stor fallhöjd. Men nu vill man bygga energilager där det inte finns några större höjdskillnader, och då måste tekniken anpassas för de nya omständigheterna.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Målsättningen är små fallhöjder, från ett par meter upp till tio meter. Det tillgängliggör tekniken i områden där man tidigare inte kunnat använda den, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Först kommer det att undersökas var behovet av tekniken finns, och Europas kust kommer att kartläggas för att hitta lämpliga platser. Eftersom fallhöjden är liten kommer anläggningarna att bli väldigt stora. En möjlighet är att konstruera energi-öar ute till havs, som kan samordnas med vindkraftsparker. Ett alternativ kan också vara gamla gruvor eller klippor längs kusterna. Men det är många saker att tänka på, som kostnader, hållbarhet och inte minst ekologiska aspekter i ett sådant här projekt. När det gäller turbinerna är det fiskvänlighet i första hand.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Och så ska materialet hålla. Den marina miljön med saltvatten är inte snäll. När det stormar för vattnet även med sig en massa partiklar. Så förutsättningarna är helt annorlunda jämfört med de vattenkraftverk vi har i Sverige med sitt fina sötvatten. Vi kommer att snegla på skeppsindustrin och se vad de använder för material, säger Håkan Nilsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">I projektet ingår, förutom vattenbyggnad och design av fisk-vänliga pump-turbiner, även generatoranpassning och överföring av elen till elnätet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Målet är konstruera ett system som är så komplett som möjligt. Projektet beräknas pågå i fyra år. Under den tiden ska parterna bygga en modell i liten skala och en större demonstrationsanläggning.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Håkan Nilsson vet inte hur det kommer att se ut framöver när det gäller olika tillämpningar av energilagring.</span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Det satsas bland annat mycket på utveckling av batterier, och på elektrolys för vätgasframställning. Men att pumpa vatten är en beprövad teknologi i grunden, utan allt för höga risker och där vi kan förutse kostnaderna.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Fakta:</b></span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /><span style="font-size:14px"></span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><span style="font-size:14px"><span></span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Energilagring-till-havs-ger-mer-tillförlitlig-sol--och-vindkraft.aspx">​Energilagring till havs ger mer tillförlitlig sol- och vindkraft​</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften </a><br /><br />Av Ann-Christine Nordin</div>Sun, 26 Apr 2020 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Snabbmode-har-en-enorm-miljopoverkan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Snabbmode-har-en-enorm-miljopoverkan.aspxSnabbmode har enorm miljöpåverkan<p><b>​Modeindustrin kan stå för så mycket som tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Uppemot 92 miljoner ton avfall skapas och 79 miljarder kubikmeter vatten förbrukas varje år för att producera kläder. En systemomfattande förändring är nödvändig för att omedelbart minska modeindustrins miljöpåverkan. Det är den drastiska slutsatsen i en ny studie från Chalmers och flera andra internationella universitet.</b></p><p>Grundläggande förändringar i modeindustrins affärsmodell – inklusive en snabb övergång bort från &quot;snabbmode&quot; – behövs för att förbättra den långsiktiga hållbarheten i distributionskedjan för kläder. Det hävdar författarna till en ny artikel som precis publicerats i <em>Nature Reviews Earth &amp; Environmen</em>t, en ny webbtidskrift lanserad 2020 av den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften <em>Nature</em>.<br /><br />Studien leddes av professor <a href="https://www.aalto.fi/en/people/kirsi-niinimaki" target="_blank">Kirsi Niinimäki</a>, vid Aalto-universitet i Finland, tillsammans med Chalmersprofessorn, <a href="/en/staff/Pages/gregory-peters.aspx" target="_blank">Greg Peters</a>, från institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och forskare från fyra andra internationella universitet.<br /><br />Modeindustrin är en av den mest förorenande branscherna och kan stå för upp till tio procent av de globala växthusgaserna. Men trots en ökad medvetenhet om dess miljöpåverkan fortsätter branschen att växa. Detta bland annat på grund av ökningen av &quot;fast fashion&quot; eller snabbmode, som bygger på billig tillverkning, upprepad konsumtion och kortlivad användning av plagg.<br />   <br />Studien beskriver modets miljöpåverkan i hela distributionskedjan från produktion till konsumtion, med fokus på vattenanvändning, kemiska föroreningar, CO2-utsläpp och textilavfall. Till exempel producerar industrin över 92 miljoner ton avfall och konsumerar 79 miljarder kubikmeter vatten per år, där utvecklingsländerna ofta får bära bördan för de utvecklade länderna. Denna påverkan visar på behovet av betydande förändringar i branschen, inklusive en tillverkningsminskning och införande av hållbara metoder i hela distributionskedjan, menar författarna.<br /><br />&quot;Långsamt mode är framtiden&quot;, konstaterar författarna, &quot;men vi behöver en ny och systemomfattande förståelse för hur vi ska gå över till denna modell – och det kräver kreativitet och samarbete mellan designers och tillverkare, olika intressenter och slutkunderna.&quot;<br /><br />En samlad strategi krävs för att textilindustrin ska investera i renare teknik, att modeindustrin utvecklar nya hållbara affärsmodeller och att beslutsfattare ändrar lagstiftningen. Konsumenter har också en avgörande roll och måste ändra sina konsumtionsvanor och vara beredda att betala högre priser, som står i relation till miljöeffekterna.<br /><br /><strong>Figur över förslag på lösningar <br /></strong></p> <p><strong></strong><img src="/en/departments/tme/news/PublishingImages/Clothing.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:230px" /><br /></p> <em>Figur från artikeln &quot;The environmental price of fast fashion&quot;</em>.<br /><p><br /><strong>Sammanfattning</strong><br /></p> <ul><li>Textil- och modebranschen har en lång och komplex distributionskedja, från jordbruk och petrokemisk produktion (fiberproduktion) till tillverkning, logistik och handel.</li> <li>Varje produktionssteg har miljöpåverkan genom vatten-, material-, kemikalie- och energianvändning.</li> <li>Många kemikalier som används i textiltillverkning är skadliga för miljön, fabriksarbetare och konsumenter.</li> <li>Mest miljöpåverkan förekommer i de länder där textil- och klädesproduktion genomförs, men textilavfall finns i hela världen.</li> <li>Snabbmode har ökat mängden material i systemet. Modevarumärken producerar nu nästan dubbelt så mycket kläder i dag jämfört med före år 2000.</li> <li>Den nuvarande konsumtionen av mode leder till stora mängder textilavfall, där det mesta förbränns, deponeras eller exporteras till utvecklingsländer.</li></ul> <p></p> <div> </div> <div><strong>Artikel</strong></div> <div>Niinimäki, K. Peters, G., Dahlbo, H., Perry, P., Rissanen, T. and Gwilt, A.  (2020) The environmental price of fast fashion. Nature Reviews; Earth and Environment.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information</h3> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s43017-020-0039-9" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här finns artikeln att läsa</a></div> <div><a href="https://www.nature.com/natrevearthenviron/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tidskriften Nature Reviews; Earth and Environment </a></div> <div><a href="https://www.theguardian.com/fashion/2020/apr/07/fast-fashion-speeding-toward-environmental-disaster-report-warns" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Sammanfattning av artikeln i The Guardian </a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><a href="mailto:kirsi.niinimaki@aalto.fi" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kirsi Niinimäki</a>, docent, Department of Design, Aalto University</div> <div><a href="mailto:petersg@chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Greg Peters</a>, professor, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola</div> <div> </div> <div><em>Anpassat pressmeddelande från Aalto University School of Arts, Design and Architecture</em>.</div> <p></p>Wed, 08 Apr 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet<p><b>​Femte generationens mobilnät, 5G, är snart här med alla de möjligheter som den nya tekniken erbjuder när även våra prylar kan utbyta information med varandra. 5G beskrivs ofta i termer av snabbhet och ökad kapacitet. Men tekniken kommer också att möjliggöra mindre resursslöseri och en utveckling mot ett hållbarare samhälle.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Det som skiljer 5G från tidigare generationers mobilstandarder är att kommunikationen till stor del styrs av programvara och att ”molnet” flyttas närmare användarna och applikationerna. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/Tommy_Svensson_2016_150x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tommy Svensson" style="margin:5px;width:170px;height:228px" />– 5G är en möjliggörare för digitalisering och effektivare processer, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem med fokus på trådlös kommunikation. Det betyder att maskiner kan utbyta information med varandra och att många enheter är uppkopplade samtidigt. Sensorer samlar in stora mängder data av olika slag som blixtsnabbt processas för skräddarsydda och intelligenta användningsområden.</div> <div><br /></div> <div>– Jag brukar kalla mig digital rallare. Det jag bygger är trådlösa digitala vägar. Min forskning handlar om infrastrukturen och hur datatrafiken ska kunna färdas trådlöst, snabbt och problemfritt. På institutionen för elektroteknik på Chalmers ligger vi långt framme när det gäller forskning på mobilsystem, inom mitt område med fokus på radiotrafik till och från basstationer i mobilnätet, samt rörliga basstationer och fordonskommunikation.</div> <div> </div> <div><strong>Snabbt, robust och kraftfullt</strong></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar inom klimatpåverkan, knappa naturtillgångar, livsmedelsproduktion, vård för en åldrade befolkning, säker arbetsmiljö etc.</div> <div><br /></div> <div>– Den nya tekniken möjliggör inte bara ”Internet of information” utan även ”Internet of skills”, det vill säga såväl informationsutbyte som att förmågor kan utövas på avstånd, fortsätter Tommy Svensson. Det handlar exempelvis om möjligheten att i en gruva fjärrstyra maskiner från en trygg och ombonad kontorsmiljö ovan jord. Eller att kirurgi kan utföras på avstånd och att fler patienter därmed får tillgång till specialistläkares kompetens. </div> <div><br /></div> <div>För att så avancerade uppgifter ska kunna utföras korrekt och säkert på distans krävs att kommunikationssystemet är robust och att data kan transporteras väldigt snabbt. Med 5G kommer så korta fördröjningar i överföringen som 1 millisekund att kunna bli verklighet. Genom att nätet då också virtuellt kan delas upp i mjukvarustyrda skivor kan olika skivor designas och dynamiskt skapas för olika uppgifter, där prestandan garanteras. </div> <div><br /></div> <div>Ett begrepp som ofta nämns i 5G-sammanhang är förstärkt verklighet, augmented reality. Det handlar om att verkligheten kombineras med digitalt innehåll, via mobilen eller genom speciella glasögon, som gör att omgivningen kan upplevas med datorgenererade bilder lagda ovanpå. Ju snabbare överföring av data, desto fler användningsområden finns.</div> <div><br /></div> <div><strong>Banar väg för större hållbarhet</strong></div> <div>– Som jag ser det skapar 5G helt klart förutsättningar att gå från ”slit och släng” till högre grad av hållbarhet i samhället, säger Tommy Svensson. Det handlar dels om tekniken i sig, dels om vad som kan åstadkommas med tekniken.</div> <div><br /></div> <div>5G-tekniken sparar energi genom att effektivisera styrningen av radiosignaler och genom att bara det som behövs verkligen skickas – ingen överflödig systeminformation behöver hanteras. Det gör uppkopplingen tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G.</div> <div><br /></div> <div>Genom olika tillämpningar av 5G kan processer effektiviseras och bli mer resurssnåla än idag. Mycket handlar om att det blir möjligt att göra individuella och tillståndsbaserade lösningar, när maskiner i flera led kan utbyta information med varandra. </div> <div><br /></div> <div><strong>Många användningsområden</strong></div> <div>– I smarta städer kan kollektivtrafik och transporter anpassas till flöden och människors intentioner, exemplifierar Tommy Svensson. Det gör att trafiken flyter smidigare och totalt sett kräver mindre energi. Detsamma gäller för vattenförbrukning, sophantering och andra samhällstjänster. Självkörande bilar kanske inte slår igenom riktigt så snabbt som förhoppningen ursprungligen var, men med hjälp av mobilteknik kan de bli en viktig komponent i framtidens smarta transportsystem.</div> <div><br /></div> <div>Inom jordbruket kommer sådant som bevattning och gödning att kunna regleras individuellt för varje planta genom uppkopplade jordbruksmaskiner och system för dataanalys. Ett annat exempel är industriella produktionssystem som kan göras flexiblare för att snabbare ställa om produktionen till nya förutsättningar. Förses maskinparken med uppkopplade sensorer kan underhållsåtgärder anpassas efter behovet utan oplanerade stillestånd.</div> <div><br /></div> <div>– Drivkraften för tillverkande företag kommer i framtiden mer att handla om att skapa hållbara erbjudanden, då det snarare blir tjänsterna som produkterna levererar som kunderna vill betala för än produkten i sig, säger Tommy Svensson. Detta är en utveckling som främjas i det uppkopplade 5G-samhället.</div> <div><br /></div> <div>E-hälsa, att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla en god hälsa, är ett område som också väcker stort intresse i samband med 5G. Möjligheterna spänner från virtuella möten med läkare från hemmet till sensorer på kroppen och i textilier som registrerar och analyserar hälsodata, som grund för individbaserad diagnostik och behandling.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/smartcity_710x467px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><div><em>I det uppkopplade 5G-samhället kommer sensorer i vår vardagsmiljö att samla in data i realtid och skicka radiosignaler via fasta och rörliga basstationer till master i mobilnätet, och omvänt. </em></div> <div><em>Illustration: Pernilla Börjesson</em></div></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Behöver hanteras med omdöme</strong></div> <div>Teknikens alla möjligheter kan emellanåt också väcka farhågor, exempelvis om personlig integritet och informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>– 5G är ett verktyg, och precis som alla andra verktyg kan 5G användas i både goda och mindre goda syften, säger Tommy Svensson. Det är viktigt att det förs en öppen debatt om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden och att lagstiftningen håller jämna steg med ny teknik som introduceras. Möjligheterna överväger dock riskerna, så jag är övertygad om att vi kommer att hitta en bra balans.</div> <div><br /></div> <div><strong>Följs av nya generationer</strong></div> <div>I liten skala finns 5G-nät redan nu. Teknikutveckling pågår för fullt och hösten 2020 kommer de svenska frekvensområdena för 5G att auktioneras ut via den statliga myndigheten <a href="https://www.pts.se/sv/" target="_blank">Post- och telestyrelsen</a>. Införandet sker stegvis, där flera mobilnätsgenerationer kommer att existera parallellt. Branschens bedömning är att 5G-tekniken slår igenom på bred front om fem till tio år.</div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har intressanta forskningsprojekt på gång, och vill bland annat studera hur man kan integrera artificiell intelligens i sjätte generationens mobila kommunikationsnät, säger Tommy Svensson. När AI blir en del av kommunikationssystemet kan man verkligen tala om en revolution för intelligenta tjänster. 6G introduceras troligen kring år 2030.</div> <div>​</div> <div>Text: Yvonne Jonsson​<br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson</a>, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om 5G</h2> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li>maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. 5G kräver enbart 0,2 watt energi för att överföra 1 megabyte data.</li> <li>högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Exempel på Chalmers forskning inom 5G</strong></div> <div><ul><li><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx">Metis-projektet – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/project/6688" target="_blank">mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspx">5GCar – projektet som sätter standarden för 5G i fordon​</a></li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><div><strong>Söker du fakta om hälsorisker i samband med elektromagnetiska fält och 5G?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li><a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2019/201908/" target="_blank">Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2019:8 ”Recent Research on EMF and Health Risk” ​</a>(på engelska och svenska)</li> <li><a href="https://www.icnirp.org/cms/upload/publications/ICNIRPrfgdl2020.pdf" target="_blank">”ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz)”​</a>, 2020, (på engelska). ICNIRP, International Commission on Non‐Ionizing Radiation Protection, är en ideell organisation som ger råd till bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, och EU-kommissionen.</li></ul></div> <div><br /></div></div></div>Tue, 31 Mar 2020 00:00:00 +0200