Sidansvarig Publicerad: to 07 dec 2017.

Peter Andrekson

Senaste framgången handlar om ett optiskt system med en typ av förstärkare som inte genererar något brus. Förstärkaren kommer förmodligen att kunna användas inom sensorteknologi, spektroskopi, biomedicinska applikationer och kvantoptik.

– Det är ett stort dilemma att en massa oönskat brus adderas när man förstärker ljus. Det låga bruset gör att ljuset når fyra gånger längre i en optisk fiber, säger han.

Peter Andrekson, professor i fotonik, är kosmopolit. Han har under sin forskarkarriär tagit de chanser som funnits att arbeta och forska utomlands. Som postdok tillbringade han flera år i USA och fyra år i början av 2000-talet. Mellan 1988- 1992 var han på Bell Labs. Där var han involverad när man tog fram den erbiumdopade fiberförstärkaren, som revolutionerade telekomindustrin.

Utan den hade Internet inte fungerat som det gör idag, förklarar han när vi träffas på hans arbetsrum på Institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap i MC2- huset. Det anses vara det andra stora steget inom optisk kommunikation. Det första kom redan 1970 då lasrar som fungerar i rumstemperatur och fibrer med låga förluster började tillverkas.

Uppmuntrar rörlighet i forskarvärlden
Det där med stillasittande i forskarvärlden är något han har funderat en hel del på. Han tycker att det är för mycket av den varan och motarbetar det när han kan. Han rekommenderar alltid sina doktorander att flytta på sig då och då.

– Generellt tycker jag att vi är dåliga på att uppmuntra rörlighet på Chalmers. Viss mobilitet ger input och nya idéer.

– Själv känner jag mig som en världsmedborgare och det har påverkat mina val. Till en del tror jag att det har med mitt estniska ursprung att göra.

Har rötterna i Estland
Peters pappa kom 13 år gammal under andra världskriget, med flyktingbåt från Pärnu i Estland till Sverige, i sällskap med sin tio år äldre syster. Deras far hade dött innan kriget och mamman blev deporterad till Sibirien 40 år gammal. Hennes enda brott var att hon tillhörde en välbärgad familj. Först efter tio år fick barnen reda på vart modern hade förflyttats. 29 år senare när mamman var nästan 70, frigavs hon från arbetslägret.

– Hon kom till sina barn i Sverige på sjuttiotalet och levde resten av sitt liv här. Hon dog när hon var 97 år. Det var som om hon ville njuta så länge som möjligt av friheten.

Tanken på faderns, fasterns och farmoderns uppoffringar har påverkat Peter.

– Syskonen togs om hand av Röda Korset och andra hjälporganisationer men fick i princip klara sig själva. Pappa fick ingen språkundervisning. Inga pengar. Inget stöd. Ändå klarade han sig på något sätt, lärde sig svenska och gick i skolan här. Så småningom sökte han in på Chalmers, studerade på dagarna och arbetade på Jonsereds fabriker om nätterna. Han tog sin examen 1959 på Väg och Vatten.

Valde elektroteknik på Chalmers
Peter lärde sig estniska på Estniska skolan i Göteborg som låg på Johannebergsskolan. Han beskriver sina senare studieval som mera slumpartade eftersom han var klassiskt osäker på vad han skulle syssla med. Han gick på naturvetenskaplig linje på gymnasiet eftersom han ville hålla alla dörrar öppna och valde elektroteknik på Chalmers för att klasskamraterna inte var så nördiga där och för att teknik är gångbart på ett annat sätt, än till exempel medicin och juridik, över hela världen.

Egentligen är det den tidigare professorn Sverre Engs förtjänst att Peter Andrekson blev forskare. 1984 när Peter var i sluttampen av sitt exjobb, där han konstruerade den laser som än idag star på fönsterbrädan i arbetsrummet, stötte han på professorn på parkeringsplatsen utanför Chalmers.

– Han var en föregångare i Norden med optisk kommunikation och övertygade mig om att det var en framtidsbransch, med stora internationella möjligheter. Det var inte helt självklart på den tiden.

Sedan 1992 när Peter kom tillbaks från sina år på Bell Labs, har han fortsatt att utveckla tekniker som kan packa kanalerna i fiberoptiken tätare för att öka informationsflödet.

Optiskt system utan brus
Senaste framgången handlar om ett optiskt system med en typ av förstärkare som inte genererar något brus.

– Det är ett stort dilemma att en massa oönskat brus adderas när man förstärker ljus säger han. Det låga bruset gör att ljuset når fyra gånger längre i en optisk fiber.

Förstärkaren kommer förmodligen att kunna användas inom sensorteknologi, spektroskopi, biomedicinska applikationer och kvantoptik.

Inte minst på grund av det lyckosamma experimentet och att konkurrenterna världen över är hack i häl, välkomnar han det stora ekonomiska tillskottet på 40 miljoner kronor, han fick i höstas från europeiska forskningsrådet, ERC och från Wallenbergsstiftelsen. Det ger frihet och oberoende forskning i flera år framöver.

– Vi är världsledande inom området och nu gäller det att ta nästa steg, mot tillämpning.

För ett par år sedan fyllde han 50 år och det har fått honom att inse att han måste börja ta vara på den tid han har. Inte ägna sig enbart åt jobb utan prioritera fritid också. Nu renodlar han och plockar bort det som inte är absolut nödvändigt, för att frilägga egen tid.

– Jag har också lärt mig att delegera mera, säger han.

Med åldern har rötterna i Estland blivit allt viktigare.

Peter tillhör bland annat en stipendiekommitté som väljer ut studenter från tekniska universitetet i Tallinn, som får plugga gratis på Chalmers under två år. Hittills har 75 elever fått möjligheten och fler lär det bli. På det privata planet är banden med fädernelandet också förstärkta. Peter Andreksons särbo finns i Tallinn.

Text: Marianne Lesslie
Foto: Jan-Olof Yxell

Sidansvarig Publicerad: to 07 dec 2017.