Nyheter: Klimathttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 25 May 2022 11:16:42 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Sa-blir-lagrat-solsken-el-pa-bestallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Sa-blir-lagrat-solsken-el-pa-bestallning.aspxSå blir lagrat solsken el på beställning<p><b>​I ett forskningsprojekt på Chalmers utvecklas ett energisystem som kan fånga in solenergi, lagra den i upp till arton år och frigöra den när och där den behövs. Tidigare har forskarna visat hur energin kan utvinnas som värme. Nu har de tagit ett steg till och lyckats få systemet att producera el. På sikt kan den nya tekniken driva elektronik som laddar upp sig själv med lagrad solenergi – på beställning.​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Most%20steg%202%20Kasper%20Moth%20Poulsen/porträtt_Kasper_Moth_Poulsen_200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Kasper Moth-Poulsen " style="margin:5px 10px" />– Det här är ett radikalt nytt sätt att utvinna solens energi som el.  Vi kan producera el oberoende av väder, tid på dygnet, årstid eller geografiska avstånd. Det är ett slutet system som drivs utan att orsaka koldioxidutsläpp, säger forskningsledaren Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.<div><br /><div>Den nya tekniken grundar sig på det Chalmersutvecklade solenergisystemet Most – Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems. Mycket förenklat bygger tekniken på en specialdesignad molekyl som byter skepnad i kontakt med solljus. Forskningen har väckt stort intresse från omvärlden när den presenterats i tidigare skeden.</div> <div>I den nya studien, som genomförts i samarbete med forskare i Shanghai, har solenergisystemet kombinerats med en kompakt termoelektrisk generator som omvandlar solenergin till el.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ultratunt chip omvandlar värme till el</h2> <div>I praktiken skickade de svenska forskarna sin specialdesignade solladdade molekyl över halva jordklotet. Där frigjordes sedan energin och omvandlades till el med hjälp av den mikrometertunna generatorn som<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Most%20steg%202%20Kasper%20Moth%20Poulsen/porträtt_Zihang_Wang_200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Porträttbild Zhihang Wang " style="margin:5px 10px" /><br />utvecklats av kollegorna Tao Li och Zhiyu Hu i Shanghai. Det banbrytande sättet att producera el </div> <div>presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Physical Science.​​<br /><br /></div> <div>– Generatorn är ett ultratunt chip som skulle kunna integreras i elektronik som hörlurar, smarta klockor och telefoner. Än så länge genereras bara en liten mängd el, men de nya resultaten visar att konceptet fungerar. Det ser väldigt lovande ut, säger Chalmersforskaren Zhihang Wang.</div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fossil- och utsläppsfritt energisystem med stor potential</span></h2></div> <div>Forskningen visar på stor potential och möjlig samhällsnytta för den här fossil- och utsläppsfria tekniken. Men innan vi kommer kunna ladda våra tekniska prylar eller värma våra hem med systemets lagrade solenergi, behövs mer forskning och utveckling.  <br /><br /></div> <div>– Tillsammans med de olika forskargrupperna som ingår i projektet arbetar vi nu med att effektivisera systemet. Mängden el eller värme som det kan utvinna behöver bli större. Även om energisystemet bygger på enkla grundmaterial, behöver det anpassas för att bli tillräckligt kostnadseffektivt att producera, och därmed möjligt att lansera på bred front, säger Kasper Moth-Poulsen.</div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Most-tekniken</h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Most%20steg%202%20Kasper%20Moth%20Poulsen/mostlabbet%20350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, Most, är ett slutet solenergisystem som baseras på en specialdesignad molekyl uppbyggd av kol, väte och kväve. I kontakt med solljus byter den skepnad till en energirik isomer. Det betyder att molekylens atomer antar en ny form när de binds samman på ett annat sätt. Isomeren kan sedan lagras i vätskeform i upp till 18 år för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern när energin behövs. Med hjälp av en katalysator utvinns den sparade energin i form av värme, samtidigt som molekylen återgår till sin ursprungliga form och kan återanvändas i värmesystemet. I kombination med en mikrometertunn termoelektrisk generator kan energisystemet också generera elektricitet på beställning.                                                                     <br />Foto ovan till höger: Maria Quant och Zhihang Wang, postdocs i forskargruppen för Most, i förgrunden syns en modell av den specialdesignade molekylen. <span style="background-color:initial">    </span><span style="background-color:initial">           </span><span style="background-color:initial">                                                          </span></div></div> <div><br /></div> <div><div>Läs tidigare pressmeddelanden om energisystemet Most:</div> <div><ul><li>​<a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/fonsterfilm-kan-jamna-ut-temperaturen-med-hjalp-av-solenergi%2cc3179244" title="Länk till pressmeddelande ">Fönsterfilm kan jämna ut temperaturen med hjälp av solenergi</a></li> <li><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/utslappsfritt-energisystem-sparar-varmen-fran-sommarens-sol-till-vintern%2cc3179316" title="Länk till pressmeddelande ">Utsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern​</a></li></ul></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/zhihang.aspx" title="Personlig profilsida ">Zhihang Wang</a>, forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx" title="Personlig profilsida ">Kasper Moth-Poulsen</a>, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om den vetenskapliga publiceringen:</div> <div><ul><li>​Studien <a href="https://doi.org/10.1016/j.xcrp.2022.100789" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Chip-scale solar thermal electrical power generation</a> har publicerats i Cell Reports Physical Science. Artikeln är skriven av Zhihang Wang, Zhenhua Wu, Zhiyu Hu, Jessica Orrego-Hernández, Erzhen Mu, Zhao-Yang Zhang, Martyn Jevric, Yang Liu, Xuecheng Fu, Fengdan Wang, Tao Li och Kasper Moth-Poulsen. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola i Sverige, Shanghai Jiao Tong University och Henan Polytechnic University i Kina samt vid Institute of Materials Science i Barcelona och Catalan Institution for Research and Advanced Studies, ICREA, i Spanien.<br /><br /></li> <li>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Formas, Statens energimyndighet, Europeiska forskningsrådet, the Catalan Institute of Advanced Studies (ICREA) och Europeiska unionens Horisont 2020 ramprogram. </li></ul></div> <div><br /></div></div> <div>​Text: Jenny Holmstrand och Mia Halleröd Palmgren </div> <div><span style="background-color:initial">Foto ovan från Most laboratorium </span><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">film: Chalmers tekniska högskola | Per Erséus, Språng kommunikation<br /></span><span style="background-color:initial">Illustration i topp: Chalmers tekniska högskola | Daniel Spacek, neuroncollective.com<br /></span><span style="background-color:initial">Por</span><span style="background-color:initial">trättfoto Kasper Moth-Poulsen: Oscar Mattsson/Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Porträttfoto Zhihang Wang: Chalmers/Sandra Nayeri​</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div> ​​​​Mon, 11 Apr 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Forandringar-i-teknik-och-beteende-kravs-for-att-na-klimatmalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Forandringar-i-teknik-och-beteende-kravs-for-att-na-klimatmalen.aspxKlimatmålen kräver ny teknik OCH ändrat beteende<p><b>​För att Sverige ska nå Parisavtalets klimatmål krävs omfattande teknisk utveckling, stopp för fossila bränslen och minskat byggande. Men vi behöver också ändra vårt beteende genom att dra ned på resor med flyg och bil och äta mindre nötkött och mejeriprodukter. Det visar en forskningsrapport som tagits fram på uppdrag av riksdagen. </b></p>​<span style="background-color:initial">Den 7 april 2022 presenterar den svenska parlamentariska miljömålsberedningen flera nya mål för Sveriges regering. Syftet är att minska de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen. Som underlag till beredningen har en grupp svenska forskare, bland annat från Chalmers tekniska högskola, tagit fram en rapport. Den analyserar hur vår konsumtion behöver förändras för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål att hålla den globala temperaturhöjningen långt under två grader Celsius. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Forskarnas slutsats är att det krävs omfattande utveckling av ny teknik och att konsumtionsvanorna förändras. Och det är just kombinationen av detta som ger möjlighet till en utveckling i linje med Parisavtalet. Förutsättningen i beräkningarna är att utsläppsutrymmet globalt fördelas jämlikt per person.  </div> <div><br /></div> <div>– Vi behöver storsatsa på ny klimatsmart teknik och ändra beteendet när det gäller den mest klimatbelastande konsumtionen för att nå riktigt låga utsläpp, säger Jörgen Larsson, docent på Chalmers inom hållbar konsumtion, och projektledare för rapporten.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fortsatt höga utsläpp utan beteendeförändringar​</h3> <div>Forskningsrapporten bygger på olika scenarier och visar att om vi bara litar till teknikutvecklingen, och helt slopar fossildrivna fordon, producerar fossilfritt stål och fossilfri konstgödsel, så fortsätter utsläppen att vara höga. Men när teknikutveckling kombineras med ett förändrat beteende blir bilden en annan – särskilt när forskarna räknar på rejäla beteendeförändringar.</div> <div>Med en kraftfull teknisk utveckling, helt stopp för fossila bränslen, minskning av flygande och bilkörning, rejält minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter och dessutom minskat byggande av bostäder och vägar – då kan utsläppen minska med upp till 90 procent till år 2050 jämfört med 2019. Detta under förutsättning att resten av världen också genomför en klimatomställning, vilket minskar klimatpåverkan från importerade varor.</div> <div>– Scenariot med omfattande beteendeförändringar är ett teoretiskt tankeexperiment, som syftar till att visa hur lågt vi kan nå med hjälp av både teknik- och beteendeförändringar och ändå leva ett modernt liv, säger Johannes Morfeldt, forskare på avdelningen för fysisk resursteori.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Analysen baseras på fem scenarier​</h3> <div>Rapporten “<a href="https://research.chalmers.se/publication/526528">Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige – underlag för diskussioner om nya klimatmål</a>” har tagits fram utifrån fem scenarier. Dessa är baserade på svenska förhållanden och olika grad av teknikutveckling och beteendeförändringar. </div> <div><ul><li>Enligt det referensscenario som forskarna utgått ifrån utvecklas beteenden och teknik enligt nuvarande trender.</li> <li>Territoriellt klimatmålsscenario – Sveriges klimatmål nås främst genom teknikförändringar. </li> <li>Beteende- och teknikscenario – utöver teknikförändringarna genomförs ytterligare åtgärder (både tekniska och beteendemässiga) för att bidra till att svensk konsumtion orsakar mindre klimatpåverkan även utanför Sveriges gränser. </li> <li>Omfattande beteende- och teknikscenario – omfattande minskningar av flygande, bilkörande, nötkött och mejeriprodukter samt av byggnation av nya vägar och bostäder. </li> <li>Referensscenario med omfattande beteendeförändringar - lika omfattande minskningar av konsumtionen som i föregående scenario, men utan att avancerade tekniska förändringar införs, varken i Sverige eller utomlands.​</li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Konsumtionsvanor-klimatmalen_diagram-SV-750px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span></span><em>Diagrammet visar utsläppsnivåer och möjlighet att minska dessa till 2050 utifrån olika scenarier. Utsläppen avser transporter, mat, byggande och infrastruktur. “Nuvarande trender och politik” (blå staplar) visar resultaten för svenska utsläpp orskade av konsumtion om andra länder utvecklas i linje med nuvarande klimatpolicy. “Global klimatomställning” (orange staplar) visar resultatet för Svenska utsläpp orsakade av konsumtion om andra länder utvecklas i linje med målen i Parisavtalet.</em><br /></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen:</h2> <div>Rapporten är framtagen på uppdrag av den parlamentariska miljömålsberedningen vars slutbetänkande presenteras den 31 mars. Uppdraget har letts av <a href="/sv/Personal/Sidor/jorgen-larsson.aspx">Jörgen Larsson</a> och <a href="/sv/Personal/Sidor/morfeldt.aspx">Johannes Morfeldt</a>, (båda Chalmers) som arbetat med alla delar i analysen. Övriga medverkande forskare: </div> <div><ul><li>Jonas Åkerman (doktor, KTH)</li> <li>Jonas Nässén (docent, Chalmers)</li> <li>Daniel Johansson (docent, Chalmers)</li> <li>Frances Sprei (docent, Chalmers)</li> <li>Cecilia Hult (doktorand, Chalmers)</li> <li>Johan Rootzén (doktor, IVL)</li> <li>Ida Karlsson (doktorand, Chalmers)</li> <li>Stefan Wirsenius (docent, Chalmers)</li> <li>Fredrik Hedenus (biträdande professor, Chalmers)</li> <li>Erik André (doktorand, Chalmers)</li> <li>Markus Millinger (doktor, Chalmers)</li></ul></div> <div><br /></div> </div>Thu, 07 Apr 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vi-ar-mitt-i-omstallningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vi-ar-mitt-i-omstallningen.aspxIPCC – ”Vi är mitt i omställningen”<p><b>​– FN:s klimatpanel IPCC berättar inte för politiker eller medborgare vad de ska göra, utan vad de kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser, samt vilken potential olika åtgärder kan ha för att minska utsläppen. Huvudsyftet med rapporten är att förmedla den samlade existerande kunskapen till beslutsfattare och allmänhet på ett heltäckande, tydligt och tillgängligt sätt, säger Chalmersforskaren Sonia Yeh, medförfattare till senaste IPCC-rapporten, som presenterades 4 april 2022. </b></p><div><span style="background-color:initial">Den tredje och sista delen av IPCC:s sjätte stora utvärderingsrapport fokuserar på forskning om att mildra klimatförändringa</span><span style="background-color:initial">rna, samt utvärderar metoder för att dels minska utsläppen av växthusgaser till atmosfärden och dels hur man kan ta bort växthusgaser som redan hamnat där. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Den största utmaningen för oss som bidrar till rapporten är skrivandet, att kommunicerar på ett tydligt och opartiskt sätt, vilken information som ska inkluderas eller uteslutas, att samordna budskapen i de olika kapitlen så att det blir konsekventa budskap, säger Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Sonia är expert på energiekonomi och modellering av energisystem, alternativa transportbränslen, hållbarhetsstandarder, tekniska förändringar, konsumentbeteende och mobilitet. Hon har bidragit till underkapitlet ”Scenarier från integrerade, sektoriella och regionala modeller” i transportkapitlet i den senaste IPCC-rapporten, Working Group III: Mitigation of Climate Change. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är det som gör att du tar dig an ett så stort uppdrag som detta?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">– Å ena sidan är det ett enormt åtagande tidsmässigt. Så man måste i förväg bestämma sig för hur mycket tid man kan avsätta. Å andra sidan är det en stor ära som vetenskapsman att bli utvald att representera sitt land för att bidra till rapporten, som är den mest omfattande utvärderingsinsatsen som görs ungefär vart sjätte år och ger en uppdaterad bild om alternativen för att begränsa klimatförändringarna. Den har enorma samhälleliga värden för både beslutsfattare och alla berörda medborgare runt om i världen, säger Sonia Yeh.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Hennes väg att bli utvald som IPCC-författare är lite okonventionell. Den vanligaste  är att man först anmäler sitt intresse och nominerar sig själv, för att sedan bli utvald att representera sitt land i arbetet. </div> <div><br /></div> <div>– En dag fick jag ett telefonsamtal av huvudförfattaren till kapitlet om transportscenarior, som frågade om de kan lita på min kompetens när det gällde kapitlets långsiktiga prognoser. Det var så jag kom med – mitt i processen. Det finns ett separat spår att bli en bidragande författare, förutsatt att huvudförfattarna anser att din tekniska expertis är avgörande för en del av rapporten, säger Sonia Yeh.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad skiljer denna rapport från tidigare rapporter?</strong></div> <div>– En av de mest intressanta sakerna med att skriva den här rapporten är att observera hur saker och ting har </div> <div>förändrats sedan den förra (5:e utvärderingsrapporten, 2013–2014), vilka riktningar och hur snabbt. Många saker har förändrats: teknikkostnader och deras kommersiella tillgänglighet, efterfrågetillväxt, ny teknik, etc. Som någon sa: vid tidpunkten för den senaste rapporten pratade vi om övergångarna till fossilfrihet. Nu är vi mitt i de övergångarna.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Vilka är de viktigaste personliga slutsatserna av processen med rapporten?</b></div> <div>– Det viktigaste jag lärt mig är den självreflekterande delen som jag nämner här. På ett sätt frågar vi, å allmänhetens vägnar, hur vetenskapen och hur saker och ting har förändrats, i denna rapport jämfört med den senaste, skiljer sig utmaningarna vi står inför idag från de utmaningar vi stod inför för fyra år sedan? Tyvärr tar IPCC främst upp frågan om ”vad vet vi idag” snarare än frågan om ”vad har förändrats jämfört med den senaste bedömningen”.</div> <div><br /></div> <div>Detta är förståeligt, menar Sonia Yeh, eftersom den frågeställningen inte ingår i IPCC uppdrag och skulle kräva än mer resurser och ett annat arbetssätt.</div> <div><br /></div> <div>– Ändå är det en fråga jag ställer mig när jag skriver för rapporten, och jag är säker på att vi får se många diskussioner i blogginlägg, tweets och i nyhetsspalter om det här.</div> <div> <br />Men Sonia Yeh menar på att man bör vara försiktig och ta en del av diskussionerna i media med en nypa salt.​</div></div> <div><br /></div> <div>När det gäller de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan från transportsektorn rekommenderar Sonia Yeh <a href="/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/IPCC-WG3-Where-are-we-in-the-transitions.aspx">Chalmers kommande seminarium IPCC Sixth Assessment Working Group III report on Climate Mitigation: Where are we in the transitions?</a> Flera av rapportens författare deltar på seminariet, som är öppet för alla som vill lyssna<span style="background-color:initial">.</span></div> <div><br /></div> <div>– Det viktiga att veta är att det inte finns någon silverkula. Det går inte att förlita sig på en enskild teknisk lösning, en beteendeförändring eller en politisk åtgärd för a<span style="background-color:initial">tt minska koldioxidutsläppen från transportsektorn</span><span style="background-color:initial">. Exakt hur mycket olika </span><span style="background-color:initial">åtgärder kan bidra med beror på var och när de införs, den aktuella regeringens åtagande och samspelet mellan individuella åtgärder. IPCC berättar inte för politiker eller </span><span style="background-color:initial">medborgare vad de ska göra, utan vad de kan g</span><span style="background-color:initial">öra för att minska utsläppen av växthusgaser och effekterna av olika åtgärder när det gäller potentialen f</span><span style="background-color:initial">ör utsläppsminskningar, säger Sonia Yeh.</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><strong>När tror du att hela transportsektorn blir fossilfri?</strong></div> <div>– Min personliga reflektion är att energin till transporter inte kan bli fossilfri utan kraftfulla politiska åtgärder. Det betyder att beslutsfattare behöver införa åtgärder som koldioxidskatt eller koldioxidtak, incitament, standarder och förordningar, investeringar i koldioxidsnål teknik och i transportinfrastruktur som stöder koldioxidfria bränslen och fordon, laddningsinfrastruktur för elbussar, bilar, lastbilar, färjor etc. Så det är mycket att göra. Men det går! Det är bara en fråga om hur snabbt vi vill göra det här, säger Sonia Yeh och lyfter <span></span><span style="background-color:initial">ett  exempel på hur snabbt saker och ting har förändrats de senaste åren:<br /><br /></span>– <span style="background-color:initial">För några år sedan trodde de flesta att de enda gångbara sätten för koldioxidfria långdistanstransporter för lastbil skulle </span><span style="background-color:initial">vara biobränslen och väte. Men allt eftersom priset på batterier faller snabbare än väntat, blir elektrifierande långdistanslastbilar reella och attraktiva möjligheter. Det enda hindret är uppbyggnaden av laddinfrastrukturen, vilket naturligtvis är ett intensivt forskningsområde som vi i vår grupp arbetar aktivt med, tillsammans med europeiska partners. Många utm</span><span style="background-color:initial">ärkta forskargrupper på Chalmers studerar också detta utifrån olika</span><strong style="background-color:initial"></strong><span style="background-color:initial"> perspektiv inklusive material, batterier i olika</span><span style="background-color:initial"> skalor samt hur elnäten i Sverige och i Europa skulle påverkas, säger hon.​</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer​</h3> <div><a href="https://www.ipcc.ch/">Läs mer om IPCC, FN:s klimatpanel</a> på den officiella webbplatsen.</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IPCC-Christian-Azar.aspx/">IPCC-rapporter ett bra sätt att sprida kunskap​</a>. Intervju med tidigare författaren och Chalmersforskaren Christian Azar. </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/en/areas-of-advance/energy/calendar/Pages/IPCC-WG3-Where-are-we-in-the-transitions.aspx">Det kommande seminariet IPCC Sixth Assessment Working Group III report on Climate Mitigation: Where are we in the transitions?​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin​, översättning: Christian Löwhagen.<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div></div>Mon, 04 Apr 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-samarbete-accelererar-Sveriges-grona-omstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nytt-samarbete-accelererar-Sveriges-grona-omstallning.aspxSamarbete ska accelerera Sveriges gröna omställning<p><b>​Sverige ska bli världsledande inom batteriforskning och elektrifiering av transportsektorn. Ett nytt samarbete mellan Chalmers, Lunds universitet och Uppsala universitet ska bidra med mer forskning, fler ingenjörer och fortlöpande kompetensutveckling inom batteriteknik och kraftelektronik.</b></p><div>​Transportsektorn världen över ställer just nu om till fossilfri drift, och elektrifiering är den strategi som dominerar. Det har lett till en allt större efterfrågan på forskning och kompetens inom batteriutveckling. </div> <div> </div> <div>Den svenska transportsektorn står mitt i denna gröna omvandling med målet att fordonsflottan ska vara helt fossilfri år 2045, med en reducering av koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030. För att industrin ska kunna ta en ledande roll i omställningen till ett elektrifierat samhälle behövs ny kunskap och kompetens – tillämpad forskning, utbildning av ingenjörer och vidareutbildning av redan yrkesverksamma. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete för ny kunskap och kompetensförsörjning </h2> <div>Idag bedrivs världsledande forskning och utbildning inriktad mot hållbar mobilitet på Chalmers och universiteten i Lund och Uppsala. Nu etableras också en gemensam plattform där de tre lärosätena och industrin ska samverka tätare för att ta fram ny kunskap, utbilda, driva gemensamma forskningsprojekt och koordinera deltagandet i internationella projekt inom elektrifiering.</div> <div> </div> <div>Lärosätenas långsiktiga ambition är också att examinera fler ingenjörer med inriktning mot batteriteknik och kraftelektronik, att inrätta fler doktorandtjänster och att stärka sitt erbjudande om vidareutbildning.</div> <div> </div> <div>– Samarbetet ger oss stärkta förutsättningar att förflytta Sveriges position i elektrifieringen av transportsektorn genom ökad forskning och kompetensförsörjning. Det är ett viktigt steg för att nå klimatmålen och för att bidra till Sveriges konkurrenskraft, säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div>– ESS och MAX IV är unika forskningsinfrastrukturer i Sverige som kan bidra till ny teknik- och materialkompetens. När vi tre lärosäten nu gemensamt stärker vårt forsknings-och industrisamarbete blir vi en nod som attraherar världsledande kompetens. Vi vill och kan gå i täten för hållbara mobilitetslösningar och elektrifiering, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.  </div> <div> </div> <div>– Våra tre lärosäten kompletterar och stärker varandras kompetenser, Uppsalas internationellt starka profil inom batteriteknik och den nya masterutbildningen inom detta område kommer in i helt rätt sammanhang i detta samarbete. Tillsammans kommer vi att kunna bidra till att den nödvändiga omställningen går snabbare, säger Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet.</div> <div><br /></div>Wed, 16 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omstallningen-gar-fortfarande-for-langsamt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omstallningen-gar-fortfarande-for-langsamt.aspx”Omställningen går fortfarande för långsamt”<p><b>Omställningen har styrfart men nu behövs acceleration. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin nya rapport om Sveriges klimatpolitik. ”Det politiska systemet måste upprätthålla en strategisk blick och inte fastna i kortsiktig brandkårsutryckning” menar professor Björn Sandén vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, som är ledamot i rådet.</b></p>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045. I rapporten för 2022 som släpptes den 16 mars visar rådet att det finns vägar till netto noll – och alla kräver insatser inom fyra nyckelområden: effektivisering, elektrifiering, biomassa och kolsänkor.<br /><div><br /></div> <div>Staten behöver: </div> <ul><li>Följa klimatlagens intention och låta den få genomslag i den samlade politiken och inte bara se den som en smal miljöfråga.</li> <li>Utnyttja hela myndighetsapparaten på ett tydligt, strategiskt och koordinerat sätt.</li> <li>Underlätta investeringar</li> <li>Satsa på utbildning</li> <li>Agera aktivt inom EU</li></ul> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Björn-Sandén-2012_170x220.jpg" alt="Björn Sandén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers har varit ledamot i rådet sedan juli 2021. <em><br /><br />Björn, hur ser du på rådets möjligheter till påverkan det här arbetet?</em> <div>– Mycket står och väger i världen och alla röster behövs i samtalet. Det finns mycket momentum i klimatomställningen. Samtidigt väcker omställningen motreaktioner. Och många stora frågor pockar samtidigt på uppmärksamhet – både pandemin och krig i Europa. I år är det val och det är avgörande att det politiska systemet förmår upprätthålla en strategisk blick och inte fastna i kortsiktig brandkårsutryckning. I det arbetet hoppas och tror jag att rådet har en viktig roll att spela.</div> <div><br /></div> <div>I årets rapport har också Vilhelm Verendel, forskningsingenjör vid Chalmers E-commons och Institutionen för fysik deltagit med en analys av hur klimatet omnämns i regleringsbreven till myndigheterna. <br /></div> <br /><br /><div><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/sveriges-vag-till-nollutslapp/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs hela rapporten här <br /></a></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Björn Sandéns roll i rådet</a><br /></div> <br /><br />Wed, 16 Mar 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Cykelpendling-kan-hindras-av-brist-pa-utrustning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Cykelpendling-kan-hindras-av-brist-pa-utrustning.aspxCykelpendling kan hindras av brist på utrustning<p><b>​Företag som tillverkar och säljer cykelprodukter kan spela en nyckelroll för att öka andelen människor som använder cykeln för vardagstransporter. En studie från Chalmers visar att tillgång till rätt utrustning kan vara avgörande för att lyckas med åretruntcykling, och att det är svårt att hitta produkter när cykeln är ett fordon snarare än ett sportredskap.</b></p><div>​Styrkeområde Transport har finansierat en grupp ”covid-projekt”, där forskare har undersökt hur olika delar av transportsystemet har påverkats av pandemin (se lista längst ner).</div> <div> </div> <div>Ett av projekten – <em>Vardagscykling i ovanliga tider</em> – är en intervjustudie av tolv personer som gick över till cykeln som dagligt transportmedel i Göteborg för att undvika kollektivtrafiken. Chalmersforskarna Helena Strömberg och Pontus Wallgren, på avdelningen Design &amp; Human Factors, såg möjligheten att kartlägga dessa ”nya” åretruntcyklisters helhetsupplevelser av att använda cykeln för både jobbpendling och andra vardagstransporter.</div> <div> </div> <div>Deltagarnas berättelser innehåller många uppslag för hur olika aktörer kan bidra till klimatomställningen genom att göra cykelresor mer attraktiva <span>– <span style="display:inline-block"> även efter pandemin</span></span>. Ett tema som sticker ut, och som hittills inte har fått mycket uppmärksamhet, är svårigheter med att hitta lämpliga produkter som behövs för att cykeln ska kunna fungera som vardagsfordon. Exempelvis kläder för att hålla sig torr och lagom varm, cykelvagnar eller vattentäta väskor till allt som måste transporteras och säkerhetstillbehör som hjälmar och dubbdäck.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Helena%20Strömberg%20porträtt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av Helena Strömberg" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Enligt våra resultat är utrustningen väldigt viktig för att lyckas med åretruntcykling, och den faktorn ingår sällan i dagens diskussioner, säger Helena Strömberg. Deltagarna i studien lyckades ta sig förbli flera olika typer av hinder genom att hitta rätt utrustning. Men det var en onödigt svår och tidskrävande process, och vi tror att det finns mycket att göra inom detta område för att minska barriärerna för cykling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Motvilligt klädda i neonfärger och lycra</h2> <div>Alla deltagarna i studien hade gått igenom en fas där de köpte, testade och förkastade en mängd olika produkter för att till slut hitta saker som fungerade för deras behov. De hade svårt att hitta saker som passade för cykling för vardagstransport – de flesta produkterna var anpassade för sportcykling. Och det var både ett funktionellt och ett estetiskt problem.</div> <div> </div> <div>Deltagarna ville inte se ut som ”sportcyklister”, och ville inte alls att cyklingen skulle vara en del av deras identitet. De ville hitta utrustning och kläder som ser normala ut, och som är funktionella för helt vanliga människor som bara tar sig fram med cykel i alla väder. Men i många fall hade de fått acceptera neon- och lycraestetiken, eftersom det var vad som fanns och det var tillräckligt svårt att hitta rätt funktionalitet hos produkterna.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Pontus%20Wallgren%20porträtt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av Pontus Wallgren" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Här ser vi en viktig möjlighet för företag att ta fram kläder och annan utrustning som stödjer cykling lika bra som dagens specialtillbehör, men med mer varierad och inkluderande estetik, säger Pontus Wallgren.</div> <div> </div> <div>Men bara att få veta vilka produkter som finns och var man hittar dem var ett bryderi för deltagarna. De letade sig fram med hjälp av informella nätverk, till exempel kollegor som de träffade vid cykelstället på jobbet. Färjan över älven visade sig vara en god hjälp för dem som pendlade den vägen. Där fick de chansen att spana in vad andra cyklister hade, och även prata med dem för att få tips och råd.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bättre möjligheter att prova saker kan göra skillnad</h2> <div>Forskarna menar därför att mycket skulle vara vunnet om det blev lättare att prova olika typer av utrustning och få överblick över vad som finns. Till exempel skulle företag kunna erbjuda uthyrning med möjlighet till köp av de produkter som passar, och även lägga mer tid på att ta reda på vilka specifika behov köparen har och rekommendera saker utifrån det. Offentliga aktörer skulle kunna bidra genom exempelvis bibliotek för utrustning, och arenor där oerfarna cykelpendlare kan lära sig om allt ifrån utrustning till den bästa cykelvägen för dem.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/350x305/Vardagscykling_sidbild_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av cyklist" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det behövs en hel del färdigheter för att klara av att använda cykeln som transportmedel året runt i ett nordiskt klimat, säger Helena Strömberg. Alla deltagarna i studien beskrev en inlärningsprocess, där de aktivt sökte upp olika lösningar för få cyklingen att fungera i vardagen.</div> <div> </div> <div>Utmaningarna för cyklister är likartade i många svenska städer. Göteborg är dock dessutom en mycket backig stad, och deltagarna tyckte inte att en traditionell cykel räckte till i längden. De flesta hade köpt en lättviktscykel med många växlar eller en elcykel som en del av anpassningen till vardagens krav.</div> <div> </div> <div>– I stora cyklingsländer som Danmark och Nederländerna sägs det ofta att det inte behövs något annat än en standardcykel med upprätt ställning, säger Pontus Wallgren. Men där har många en platt cykelväg, och det är ett exempel på att det är viktigt att hitta lösningar även för lokala och individuella hinder för cykling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lättare och roligare än väntat trots utmaningarna</h2> <div>Trots allt hade deltagarna i studien förväntat sig att det skulle vara ännu svårare att bli åretruntcyklist än vad det faktiskt var. Och deras berättelser innehåller många positiva effekter av cyklingen.</div> <div> <br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/350x305/Vardagscykling_sidbild2_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av cyklist" style="margin:5px" />– En sak som verkligen står ut i resultaten är deltagarnas upplevelser av glädje, frihet och egenmakt när de cyklar, säger Pontus Wallgren. De hade cyklat i ungefär ett år när de intervjuades, och nästan alla sade att de tänkte fortsätta även efter pandemin. <div> </div> <div>Men studien gällde just personer som hade lyckats upprätthålla sin cykling, och alltså hade kommit förbi de olika hinder de hade ställts inför. De berättade också om kollegor som hade försökt gå över till cykel under pandemin, men gett upp för att det var för jobbigt.</div> <div> </div> <div>Det kunde vara små saker som sammantaget gjorde att det negativa övervägde. Dåligt stöd för cykelpendling vid arbetsplatsen eller bostaden var en av dem. Man tröttnade till exempel på att varje dag korsa en gigantisk bilparkering för att komma till en liten cykelparkering där det inte ens gick att låsa fast cykeln – eller på att trycka in blöta ytterkläder i ett skåp, för att sedan ta på sig de fortfarande blöta kläderna vid arbetsdagens slut.</div> <div> </div> <div>– Våra resultat, och även tidigare forskning, visar att också arbetsgivare och bostadsägare kan göra mycket för att minska barriärerna för cykling, säger Helena Strömberg. Till exempel genom att erbjuda uppvärmda och stöldsäkra cykelrum och möjligheter att duscha, torka kläder och ladda batterier.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brist på prioritet och utrymme kan bara delvis kompenseras</h2> <div>Resultaten stämmer också överens med tidigare forskning när det gäller en tredje viktig faktor för hur många som väljer att cykla – hur mycket prioritet och utrymme cyklingen får i staden. Det handlar alltså om stads- och trafikplanering, men också om hur de befintliga cykelbanorna används och underhålls. Några problematiska exempel från deltagarnas berättelser var farliga vägsträckor där många bilister agerade som om de självklart hade större rätt till vägen, sträckor där det visserligen finns cykelbanor men det krävdes väldigt täta stopp av olika skäl, och cykelbanor med hål i asfalten och bristande snöröjning.</div> <div> </div> <div>Göteborg är en av många städer som har långt kvar för att uppfylla sina mål för cykling, även om det har ökat som transportmedel under pandemin. Och deltagarna i studien upplevde som helhet att cykeln inte är ett prioriterat transportslag i staden. ”Jag tycker att bilarna nästan alltid gynnas när jag är ute, så jag kan inte betrakta Göteborg som en cykelstad”, var ett av omdömena.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Vardagscykling_350x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av cykelklocka" style="margin:5px" />Även konsekvenserna av detta försökte de kompensera för med hjälp av utrustning. Mängder av reflexer. Stötdämpare för gropiga och isknaggliga cykelbanor. Och så den perfekta cykelklockan med precis lagom högt ljud, så att fotgängarna på cykelbanan hör men ändå inte blir rädda eller arga. Den har gett namn åt den vetenskapliga artikeln om studiens resultat som nyligen publicerades: <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264275122000130" target="_blank"><em>Finding that elusive bell and other issues - experiences from starting to cycle during a pandemic</em></a><em>.</em></div> <div> </div> <div>Men det finns förstås gränser för vad cyklingsprodukter kan åstadkomma.</div> <div> </div> <div>– Även om vår studie tyder på att utrustningen är en faktor som behöver mer uppmärksamhet så innebär det inte att stadsutvecklingsfrågorna blir mindre viktiga, säger Pontus Wallgren. Om fler ska välja cykeln för daglig transport så måste vardagscykling absolut prioriteras i städer. Det behövs för att cykelstråken ska bli säkra och effektiva, men också för att de ska bli fina miljöer som gör resorna mer lustfyllda. Allt detta bidrar till att cyklingen sammantaget upplevs som tillräckligt fördelaktig att välja framför andra transportslag.</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Johanna Wilde</div> <div><strong>Foto:</strong> Chalmers; Helena Strömberg och Pontus Wallgren. Pixabay; övriga – personerna på dessa bilder deltog inte i studien.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Styrkeområde Transports covid-projekt</strong></div> <ul><li><em>Exploratory analysis of new data sources to assess the impact of Covid-19 on urban mobility.</em> Jorge Gil, Chalmers, Anders Larsson, Göteborgs universitet. </li> <li><em>The role of liner shipping for robust supply chains.</em> Kontaktperson Johan Woxenius, Göteborgs universitet. </li> <li><em>Long-term impacts of Covid-19 on the sustainability of online clothing retailing.</em> Patricia van Loon, Chalmers, Sharon Cullinane, Magnus Jansson, Michael Browne, Göteborgs universitet. </li> <li><em>The interdependence between freight and passenger transport services.</em> Kontaktperson Jonas Flodén, Göteborgs universitet. </li> <li><em>Everyday cycling in unusual times. </em>Helena Strömberg, Pontus Wallgren, Chalmers. </li> <li><em>Urban deliveries pre and during Covid-19.</em> Ivan Sanchez-Diaz, Juan Pablo Castrellon, Chalmers. </li> <li><em>The psychology behind hoarding during Covid-19. </em>John Magnus Roos, Jonas Flodén, Johan Woxenius, Göteborgs universitet. </li> <li><em>Western Swedes' travel habits before and during Covid-19.</em> John Magnus Roos, Göteborgs universitet, Frances Sprei, Chalmers. </li> <li><em>Procurement, firm resilience, and effectiveness of response to disruptions: insights from Covid-19. </em>Ala Arvidsson, Patrik Jonsson, Riikka Kaipia, Chalmers.</li></ul> <div> </div>Mon, 07 Mar 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxFå ut mer av skogen med bättre processer<p><b>​Människan har alltid levt på och av skogen. Idag tillhör Sverige en av världens viktigaste producenter av produkter från skogsråvara. Nu får Wallenberg Wood Science Center ytterligare 380 miljoner kronor till träforskning med målet att skapa nya material och att göra processerna mer hållbara och energieffektiva.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemiteknik/Hans%20Theliander.jpg" alt="Hans Theliander" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Anslaget är en fantastisk sak och väldigt kul. Vi har hållit på i snart 15 år med centret. Det här betyder att man får ytterligare ett antal år att arbeta med det här sakerna och utöka portföljen, säger Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers, och en av forskarna som varit med i Wallenberg Wood Science Center sedan starten 2009. </span><div><br /></div> <div><b>Hans Theliander har en sekvens i huvudet </b>för hur skogens vedmaterial kan nyttjas bättre. Tänk att återanvända varje kolmolekyl 40 till 50 gånger innan den förvandlas till koldioxid. I framtiden kommer skogsindustrin vara långt mer än plankor och papper.</div> <div><br /></div> <div>– I ett första steg kan olika sågade produkter framställas och användas för olika ändamål i ett antal år. Det kan vara exempelvis i byggnationer eller möbler. Sedan kan man använda vedmaterialet i dessa produkter för att framställa massafibrer, som exempel kan användas för att göra pappersförpackningar eller skrivmaterial – när man cirkulerat fibermaterialet ytterligare ett antal gånger och fibrernas kvalité inte längre är lika bra så skulle man kunna plocka ut nanokomponenter och göra olika material av nanocellulosan som i många fall kan ersätta dagens plastmaterial, cirkulera dessa ett antal gånger för att därefter utvinna cellulosapolymerer och göra olika textila material, exempelvis viskos.<br /><br /></div> <div><b>– Jag är inte färdig med det,</b> säger Hans, efter detta kan man plocka ut sockermolekylerna som finns i de textila cellulosabaserade materialen, och jäsa till etanol, ett råmaterial till flera olika kemikalier inte minst bränsle. Jag kan ta flera andra exempel. Vi får börja tänka på det sättet för att få skogen att räcka till i framtiden. Men då gäller att anpassa processerna och materialtyperna. Här har framtida forskare något att pyssla med, säger Hans Theliander.</div> <div>– Det framkommer väldigt sällan att skogsindustrin med sina sågverk och massabruk har en bra början till en sekventiell ordning. I sågverken, som är det viktiga, sågas det upp som ska bli plankor. Spillet från detta, så kallad sågverksflis och gallringsved, man får när man röjt i skogen, kan gå till massabruken. Lägg till detta den omfattande pappersåtervinningen, så har vi redan de första stegen. Men det gäller givetvis att expandera detta.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Profilbilder/Lisbeth_Olsson_2017.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Wallenberg Wood Science Center </b>startades 2009. Fokus ligger på grundläggande forskning som syftar till att ta fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd. </div> <div>– Någon gång 2008 höll Wallenbergstiftelsen en stor workshop med forskare från en mängd ämnesområden om förnyelse av skog. Efter den gjordes en utlysning inom området riktad till universiteten. Resultatet blev ett centrum mellan KTH och Chalmers. Senare skulle Linköpings Universitet komma med. Det var en tio-årig satsning. Så startades Wallenberg Wood Science Center, berättar Lisbeth Olsson, professor i Industriell bioteknik, som tillsammans med Hans Theliander och Paul Gatenholm, professor i Biopolymerteknologi, är initiativtagare till centret på Chalmers.<br /><br /></div> <div>– Filosofin hos Wallenberg Wood Science Center är att man ska ta fram mildare processmetoder så att man kan behålla mer av strukturen hos lignin- och hemicellulosa, baserat på det bygga nya material där de inneboende egenskaperna hos träet tas tillvara. Målet är att hela tillverkningsprocessen blir energieffektivare. Ett exempel på detta är avvattning. När man ska få ut fibern – det är ett fast material man ska ha i slutändan. Den processen är enormt energikrävande, det här arbetar Hans Theliander med, säger Lisbeth Ohlsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Hans Thelianders meritlista </b>som forskare och innovatör inom sulfatfabrikens återvinningsprocesser är lång. De senaste åren har han arbetat med filtrering och uttag av lignin. Processen - LignoBoost - är idag kommersialiserad och finns i drift vid två massabruk i världen. Den har en potential att vara en central teknologi i framtidens massabruk. Hans har även varit verksam inom massateknikforskningen med betydande insatser rörande bland annat värme- och masstransport under kokning samt inom bioraffinaderirelaterade studier där matematisk modellering varit centralt.</div> <div><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">et behövs kunskap från olika områden för att i slutändan kunna framställa nya spännande material från skogsråvaran, här är det flera olika inriktningar inom material- och processteknik är viktiga. När det gäller de mer ”kemiska” aspekterna behövs hela spektret från grundläggande kemi, via tillämpad kemi till kemiteknik.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Making%20science%20useful/HansT_220x180px.jpg" alt="Hans Thelliander" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Mitt forskningsområde handlar om de processer som behövs för att producera olika typer av material från vedråvara. Det är kanske inte är riktigt lika sexigt som materialet i sig, men är givetvis en av förutsättningarna för att kunna </span><span style="background-color:initial">ta fram olika produkter från vedmaterial. För 20 år sedan var balansen god mellan kemi, tillämpad kemi och kemi-/processteknik. I dagsläget är det stor obalans, säger Hans Theliander.</span></div> <div>Idag är det framförallt materialteknik som ökat. Medan Kemitekniken har minskat, vilket är ett problem, menar Hans Theliander, inte bara på Chalmers, utan även internationellt eftersom det behövs ingenjörer med den kompetensen. </div> <div><br /></div> <div>– Det har varit ett stort tapp inom området kemiteknik eller processteknik som det också kan kallas. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts, säger Hans Theliander.  <br /><br /></div> <div><b>Utmaningen har också observerats</b> inom industrin, som har varit med och initierat ett nytt bioinnovationsprogram kallat ”Resurssmarta industriella processer”. Målet är att förstärka process-/kemitekniken i Sverige. Programmet är anledningen till att Hans Theliander fortfarande arbetar 40 procent. <br />– ​Tanken är nu att Merima Hasani, forskare och docent inom området Skogsindustriell kemiteknik tar över efter mig. Det är ett nationellt program på Chalmers med elva doktorander och postdocs och finansierat av Vinnova, industrin och akademien. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad betyder utvecklingen av processtekniken för skogsindustrin?</b></div> <div>– Det här handlar om väldigt mycket. Energin har varit så jäkla billig att man från början har ”slösat” med den, vilket gjorde att man inte alltid hade de smartaste processlösningar. Men med kemitekniska och processtekniska kunskaper går det att optimera processerna, göra dessa mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Tittar man på en sulfatmassafabrik idag – så eldar man upp hälften – och hälften blir massafibrer. Det är ett dåligt materialutbyte. Man måste öka det. Vilket varit ett av mina mantran senaste 15–20 åren, skrattar Hans.</div> <div>– Folk börjar få upp ögonen för detta, trots allt är veden den mesta kostsamma delen när man producerar pappersmassa. Man vill ha ut så mycket som möjligt, säger han. </div> <div>Hans Thelianders forskargrupp har arbetat med ett antal förslag om hur man exempelvis kan utnyttja även grenar och toppar på ett smartare sätt. Idag används prima massaved som utgångsmaterial för att göra viskos. </div> <div>– Man kan göra på annat sätt. När man gör viskos behöver man polymerer, inte en massa fina fibrer, det räcker att polymeren är okey – det kan man ta från grenar och toppar.</div> <div>Det är sådana tankar man måste ha i framtiden för att få biomaterialet att räcka till.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur gör man processerna mer hållbara och energieffektivare?</b></div> <div>– Jag brukar säga så här. Vi har ett unikt medium och det är vatten, vilket också är en bra och miljövänlig kemikalie. Den ska vi fortsätta att arbeta med. Det finns två problem med vatten, jag brukar skämtsamt säga att det ena är 4,18 (kJ/kg K) – alltså värmekapaciteten – det vill säga hur mycket energi man behöver använda per grad och kilo vatten.</div> <div>Det andra är 2300 (kJ/kg) – det är så mycket energi man behöver för att förånga ett kilo vatten. Det är ett högt ångbildningsvärde. Ett exempel är: När vi kokat veden är massafibrerna suspenderade i kokluten. Vi tvättar ren massafibern med vatten och ju mer vatten vi använder desto större energibehov har vi senare i processen. Här gäller det att effektivisera tvätten av massafibern, använda så lite vatten som möjligt, för att minimera värmebehovet i efterföljande indunstningssteg. <br /><br /></div> <div><b>Är vatten en bristvara här?</b></div> <div>– Nja, det är nog inte bristen på vatten utan kostsamt energimässigt att få bort vattnet. Här handlar det om jättestora mängder energi. Bara för att ge någon slags proportion – ett delsteg i massaprocessen är man indunstar, och koncentrerar svartluten. Varje sekund i Sverige kokas det bort mer än en kubikmeter vatten. Enorma mängder. Det görs på ett smart sätt idag, men här finns det så mycket mer att göra. <br /><br /></div> <div><b>Om man lyckas göra alla dessa effektiviseringar, skulle det då gå åt mindre skog?</b></div> <div>– Man kan uttrycka det så, men kan också säga att man behöver få ut mer av samma mängd skog. Ska vi ersätta petroleumbaserade produkter – så är det så enormt mycket vi behöver. Vi använder så otroligt mycket petroleumbaserade produkter i dagsläget. För att få skogen att räcka måste vi verkligen vara effektiva.</div> <div>– Det som är så himla intressant – som inte så många tänker på är att för mer än 100 år sedan insåg man att man behövde plantera skog. Det stiftades olika lagar om hur man borde förvalta skog. Därför har vi så gott om skogsråvara idag.</div> <div>Hade man inte gjort det – så hade väl Halland sett ut som vissa delar av England. Grönt. Med mycket hedmarker, säger Hans Theliander.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur skogens bäst bör nyttjas diskuteras flitigt av samhällets olika aktörer så vilka möjligheter ser du framöver?</b></div> <div>– Allting är sammankopplat och komplext. Det är mycket politik i det hela. Jag hoppas verkligen att man får rätsida på diskussionen om skogen. I stort kan man nog säga att det finns mycket välskött skog i Sverige – och på något sätt bör vi kunna nyttja den på ett hållbart sätt, men inte överutnyttja någonting. Med smartare processteknik kan vi bidra till att man kan får ut högre verkningsgrad på det man plockar ut ur skogen. Man får då ut mer per ton uttagen skog.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det är ett viktigt budskap om varför man ska förfina processteknik. <span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">ersonligen tycker jag inte att det är effektivt när man eldar upp veden direkt, utan i stället skall vi tillverka olika material och kemikalier. Att vi sedan efter flera användningscykler använder det som energikälla måste vara OK.</span></div> <div>– En annan viktig sak – är att vi ska kunna återanvända och cirkulera material på ett bra sätt. Här har skogsindustrin gått i bräschen när det gäller pappersinsamling och hur man använder fibrerna flera gånger. Det måste vi bli ännu bättre på än var vi är i dagsläget, avslutar Hans Theliander.<br /><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>elaterat </b><br /><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Han får skogsindustrins främsta utmärkelse</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><span></span><a href="https://treesearch.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Treesearch</a></b></font></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><a href="https://treesearch.se/"></a></b></font><a href="/sv/Personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lisbeth Olsson</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/paul-gatenholm.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Paul Gatenholm</a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><br /><br /></a></span></div> ​​​​​Tue, 08 Feb 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskalig-batteriproduktion-ger-avsevart-mindre-koldioxidutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskalig-batteriproduktion-ger-avsevart-mindre-koldioxidutslapp.aspxStorskalig batteriproduktion ger avsevärt mindre koldioxidutsläpp<p><b>​En vanlig kritik mot produktionen av elfordon är de höga koldioxidutsläppen från batteritillverkningen. Ny forskning från Chalmers visar att när produktionen skalas upp genom enorma &quot;gigafabriker&quot; så sjunker miljöpåverkan rejält, jämfört med småskalig produktion. När energin som används för att driva fabrikerna dessutom kommer från gröna källor blir utsläppen bara omkring en fjärdedel, jämfört med vad som presenterades för ett par år sedan.</b></p><div>Den största miljöpåverkan vid tillverkning av elfordon kommer vanligtvis vid tillverkningen av batterier. Under det senaste decenniet har omfattande forskning ägnats åt att analysera processerna kring batteriproduktion, för att hitta de delar som ger störst påverkan. Men underlaget för analyserna har ofta hämtats från småskaliga produktionsanläggningar eller pilotprojekt.<br /><br /><span><span><span></span></span></span><span><span><span><span><span><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/mudit_chordia_170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mudit Chordia" style="margin:15px;width:150px;height:194px" /></span></span></span></span></span>– Den globala batteriproduktionskapaciteten skalas nu upp massivt. <span><span></span></span>Det är <span></span>produktionsanläggningar i gigawattnivå som tas i drift och byggs, och det finns inte mycket forskning eller data som undersöker hur detta kommer att påverka utsläppen. Det publiceras fortfarande en hel del forskning som bygger på äldre datakällor – som till största delen härrör från småskalig batteriproduktion. Det här snedvrider förståelsen för miljöpåverkan, berättar Mudit Chordia som är doktorand vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola och huvudförfattare till den nya studien.<br /><br /></div> <div>För att komma till rätta med det här så använde forskarna livscykelanalys för att göra om en ofta citerad studie kring småskalig produktion, och kombinerade den med uppdaterade data som var mer representativa för de mest moderna och kommande produktionsanläggningarna.<br /><br /></div> <div>– Våra resultat visar hur en uppskalning av batteriproduktionen till gigawatt-nivån ger betydande minskningar av energianvändningen per producerad kilowattimme av batterilagringskapacitet – upp till 58%. Effektivitetsvinsterna med storskalig produktion är betydande, säger Mudit Chordia.<br /><br /></div> <div>När man justerar för olika scenarier relaterade till energiförsörjningen i sådana fabriker, så visar det sig att även i det mest kolintensiva fallet (baserat på Sydkorea) så kommer forskarna fram till att det blir en utsläppsminskning på nästan 45 %. Om energin dessutom i stället kommer från rena källor så minskade utsläppen med <em>ytterligare</em> 55 %. Om regioner med låga koldioxidutsläpp – som norra Sverige, där byggandet av Europas största batterifabrik just nu pågår – väljs för utbyggnaden av batteriproduktion i giga-skala, så är förutsättningarna mycket goda för att tillverka batterier med minsta möjliga miljöpåverkan.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En utmaning att få tillgång till data</h3> <div>En annan viktig poäng från studien är att vid storskalig produktion flyttas en större andel av miljöeffekterna längre upp i leverantörskedjan, till utvinnings- och bearbetningsfaserna av råmaterialet. En utmaning för forskarna var att få tillgång till relevant data för att kunna modellera alla processerna och noggrant analysera miljöpåverkan.<br /><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/AndersNordelof_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anders Nordelöf" style="margin:15px 5px;width:150px;height:194px" /><br />– Under arbetet upptäckte vi att de databasdata för livscykelanalys som ofta används för vissa råmaterial både saknar den omfattning och precision som krävs för att modellera den höga materialkvalitet som behövs vid batteriproduktion. Försörjningskedjorna för tillverkningen ses ofta som affärshemligheter vilket gör det mycket svårt att samla data och göra en fullständig analys som täcker in alla typer av aktörer, förklarar Anders Nordelöf, forskare vid Chalmers och medförfattare till studien.<br /><br />– För att ytterligare minska miljöpåverkan från batteriproduktion måste tillverkarna och hela batteriindustrin göra en fokuserad insats på att anskaffa råvaror från leverantörer med låga koldioxidutsläpp från mineralutvinningen. Men i en så konkurrensutsatt bransch kommer detta att förbli en utmaning för många aktörer. <br /><br /><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson, Joshua Worth</em><br /><em>Foto: Chalmers samt via Northvolt<br /></em><br /> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om studien: </h3> <div>Den vetenskapliga studien, <a href="https://doi.org/10.1007/s11367-021-01976-0" target="_blank">Environmental life cycle implications of upscaling lithium-ion battery production</a> av Chalmersforskarna Mudit Chordia och Anders Nordelöf tillsammans med Linda Ager-Wick Ellingsen vid Norsk institutt for naturforskning, publicerades i tidskriften The International Journal of Life Cycle Assessment, 2021.</div> <div> </div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3">Kontaktuppgifter: </h3> <div><strong>Mudit Chordia</strong></div> <div>Doktorand, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:mudit@chalmers.se">mudit@chalmers.se</a></div> <div>031-772 6313</div> <div> </div> <div><strong>Anders Nordelöf</strong></div> <div>Forskare, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:anders.nordelof@chalmers.se">anders.nordelof@chalmers.se </a></div> <div>031-772 8611</div> <div> </div>Tue, 08 Feb 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspxFör framtidens hållbara vätgasekonomi <p><b>​​– Att vi får en nod för fordonsforskning och vätgas med tyngdpunkt i Västsverige är fantastiskt. Det är förstås också jättekul att vi får ett centrum som tar fasta på samverkan mellan olika transportmoder, säger Tomas Grönstedt, koordinator för kompetenscentret TechforH2 som nu får nästan 54 miljoner kronor från Energimyndigheten i syfte att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning som ett steg mot omställningen till fossilfrihet. </b></p>​<span style="background-color:initial">Det var strax före jul som nyheten damp ner om Energimyndighetens stora satsning på centrum som forskar på hållbara energisystem. Sammanlagt 600 miljoner kronor delas ut i anslag till elva olika kompetenscentrum, varav fler än hälften med hemvist på Chalmers – som huvudsökande i fyra fall och medsökande i två. Centrumens övergripande syfte är att bygga kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft. </span><div><br /></div> <div>Ett av kompetenscentren som mottar anslag från Energimyndigheten är TechForH2 vid institutionen för Mekanik och Maritima Studier, som får nästan 54 miljoner för att utveckla ny teknik och innovationer för integration av vätgasframdrivning inriktat mot tyngre transporter. Sammanlagt uppgår centrets totala budget, inräknat finansiering från näringsliv och Chalmers, till nästan 162 miljoner kronor över en femårsperiod i en första etapp, med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. </div> <div><br /></div> <div>– Att vi får en nod för fordonsforskning och vätgas med tyngdpunkt i Västsverige är fantastiskt. Det är förstås också jättekul att vi får ett centrum som tar fasta på samverkan mellan olika transportmoder. Personligen har jag alltid gillat att nätverka och få till samverkan inom akademin, det blir kul att kunna göra detta helhjärtat, säger Tomas Grönstedt, professor i strömningslära vid M2 och koordinator för TechForH2. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vätgas – för ett fossilfritt Sverige </h2> <div>För att nå Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 är ett fossilfritt transportsystem och förnybara bränslen ett måste. Fokus har tidigare legat främst på vikten av elektrifiering, speciellt inom bilindustrin. Men för tyngre fordon och lastbilar, som står för 30% av transportsystemets totala koldioxidutsläpp, är en elektrifiering klurigare då det behövs ett väldigt stort antal batterier för att kunna driva så pass tunga fordon, vilket i sig får konsekvenser i form av tyngd, utrymme och kostnader. Därför har det funnits behov av forskning som utvecklar nya tekniska lösningar som reducerar växthusgaser och skadliga utsläpp, som inte är beroende av fossila energikällor men som samtidigt kan leva upp till lastbilsbranschens, och andra tynga fordonsbranschers såsom flygets, behov.</div> <div><br /></div> <div>Med Energimyndighetens stora satsning på TechForH2 är förhoppningen nu att kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och utbildning inom området, accelerera införsel av ny teknik och därmed bidra till omställningen till fossilfrihet. Mer specifikt kommer TechForH2:s fokusområden omfatta kompositer och lättviktskonstruktioner för fordonsintegrerad lagring av vätgas och tillverkning och efterbehandling av metalliska material för bland annat vätgasanvändning och sensorer. Vidare kommer centret forska vidare på bränsleceller och fordonsintegration och teknik/styrmedel och innovationer i det framtida vätgassamhället.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>N</span><span>ya rekryteringar att vänta</span></h2></div> <div>TechForH2 koordineras och leds av Chalmers som äger centret tillsammans med RISE. Delaktiga i centrets verksamhet är även en rad industripartners; Volvo, Scania, PowerCell, JohnsonMatthey, Oxeon, GKN Aerospace, Insplorion, Siemens Energy och Stena. </div> <div>Energimyndighetens satsning på TechForH2 innebär att man nu står inför en tillväxtfas på personalfronten. </div> <div>– Med den här finansieringen kommer vi att kunna rekrytera in nio nya doktorander. Dessutom bidrar styrkeområde Transport med ett antal post-doc-tjänster inom vätgasanvändning som motfinansierar Chalmers verksamhet, samtidigt som partners från industri bidrar med egen verksamhet i samma omfattning, säger Tomas Grönstedt. ​</div> <div><br /></div> <div>För mer information om TechForH2, kontakta <a href="/en/Staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt​</a>, koordinator för TechForH2</div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson</div> Wed, 26 Jan 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspxKatalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället<p><b>​Energimyndigheten har tilldelat elva kompetenscentrum för hållbara energisystem totalt 600 miljoner kronor. I hög konkurrens har Chalmersledda Kompetenscentrum Katalys och ett nytt kompetenscentrum inom kärnteknik, där forskare från Chalmers ingår, valts ut som två av dessa. </b></p><div>​Sedan starten 1995 har Kompetenscentrum Katalys haft positionen som Sveriges främsta inom sitt fält och är även en internationellt viktig spelare. Det har inte gjort väntan på Energimyndighetens svar mindre nervös för Magnus Skoglundh, professor på institutionen för kemi och kemiteknik och föreståndare för centret. Han utstrålar en glädje som smittar av sig, när han berättar om beskedet och vad det innebär. </div> <div> </div> <div>– Konkurrensen har varit stenhård och vi har arbetat med att förbereda det här i två år. Finansieringen innebär att vi kan starta nya forskningsområden och projekt, och utveckla våra befintliga områden​, säger Magnus Skoglundh. <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Startar kemiska reaktioner och sänker energibehoven </h2> <div>Katalys är ett fenomen som gör att vi kan starta och påverka kemiska reaktioner med hjälp av en katalysator. Användningen av katalytisk teknik kommer in i flera av  våra mest kritiska hållbarhetsfrågor. Därför har den en avgörande roll för att vi ska lyckas med omställningen till hållbara system för transporter, kemikalie- och materialproduktion och energiomvandling. ​​<br /><br /></div></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/anslag%20kompetenscenter%20Katalys%20och%20kärnenergi/Magnus%20Skoglundh%20200x200.jpg" alt="porträttbild Magnus Skoglundh " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det som är så bra med en katalysator är att den sänker energin som krävs för att reaktionen ska kunna ske. Istället för att den till exempel sker vid 300 grader kan den ske i rumstemperatur, förklarar Magnus Skoglundh. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Framöver kommer centrumet att rikta in sig på växthusgaser i högre grad än emissioner, det vill säga utsläpp, som de är starka på sedan tidigare. Forskningen inom syntes och produktion av fossilfria energibärare kommer att öka. Elektrokatalys är en stor del av arbetet och utvecklingen av bränsleceller, som är en viktig komponent för det framtida fossilfria samhället. Det blir också en helt ny gren <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> energieffektiv och grönare kemisk industri. Centrumet har många spännande forskningsprojekt på gång. Just nu pågår till exempel ett som ska minska utsläppen av lustgas, där de är internationellt ledande.  </span></div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="MsoNormal"></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett av Kompetenscentrum Katalys viktigaste syften är att utbilda skickliga civilingenjörer, licentiater, doktorer och seniora forskare, som kan implementera det de har lärt sig i näringslivet. Samarbetet med näringslivet har pågått från start. Idag finns åtta medlemsföretag i kompetenscentrumet. På Chalmers har forskare inom kemi och fysik varit inkluderade och nu kommer det breddas ytterligare med </span><span style="background-color:initial">forskare inom energisystemanalys</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Premiär för stöd till kärnteknik  </h2> <div> </div> <div><div>Bland Energimyndighetens utpekade kompetenscentrum, finns också forskning och kompetens inom kärnteknik. Det är första gången som myndigheten ger stöd till området. Kompetenscentrumet som fått namnet Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ<span style="background-color:initial"> för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning (</span><span style="background-color:initial">ANItA)</span><span style="background-color:initial"> och leds av Uppsala universitet, syftar till att stödja utvecklingen av små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige. Projektet är främst inriktat på dagens reaktorteknik men en betydande del handlar även om att lägga grunden till framtida kärnenergisystem. Från Chalmers medverkar forskare från institutionerna för kemi och fysik i centrumet. </span></div> <div></div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Energimyndighetens anslag </h3> <div> </div> <div>Tillsammans med näringsliv, offentlig sektor och akademi finansierar Energimyndigheten 11 kompetenscentrum som ska bygga upp kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft. Energimyndighetens stöd på 600 miljoner kronor utgör en tredjedel av finansieringen och växlas upp av lika stora delar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Katalys beviljades 39 miljoner kronor </div> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ <span style="background-color:initial">f</span><span style="background-color:initial">ör att uppnå en framtida hållbar energiförsörjnin</span><span style="background-color:initial">g</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">ANItA)</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">beviljades 25 miljoner konor </span></div> <span></span><div><br /></div> <div> </div> <div>Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Energimyndighetens <a href="/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspx" target="_blank">Miljonregn till energiforskning.</a><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt om mer information Kompetenscentrum Katalys </h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Magnus-Skoglundh.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Magnus Skoglundh</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och föreståndare för Kompetenscentrum Katalys <br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx" title="länk till centrets webbplats ">Kompetenscentrum Katalys webbplats</a> <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt om mer information Kompetenscentrum ANita</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/staff/Pages/che.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Christian Ekberg</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, medsökande i ANita</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div> </div> <div>Text: Jenny Holmstrand <br />Porträttfoto: Mats Tiborn/Chalmers </div> <div> </div> <div>​<div><br /></div></div> ​Mon, 10 Jan 2022 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxVisar vägen för Sveriges klimatomställning<p><b>​2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp. Tekniken som behövs för att nå dit är känd och kostnaden blir ofta marginell i konsumentledet. Ändå går omställningen alldeles för långsamt. Den 3 januari släppte forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit en rapport med viktiga lärdomar som behöver beaktas om vi ska accelerera klimatarbetet och se till att omställningen når alla delar av samhället.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Filip_Johnsson_170.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</span><div><br /></div> <div>Rapporten Accelerating the Climate Transition – Mistra Carbon Exit Key Messages, beskriver hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045, från tekniska möjligheter och utmaningar till hur beteenden, reglering och styrmedel påverkar omställningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi känner till vilken teknik som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Vi ser även att kostnaderna för att ta bortutsläppen kan vara höga i producentledet, men i konsumentledet i de flesta fall marginell. Utmaningen ligger framförallt i att det fortfarande är för billigt att släppa ut koldioxid, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</div> <div><b><br /></b></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>apporten bemöter också </b>hur klimatomställningen riskerar att påverka andra hållbarhetsmål negativt, som till exempel biodiversitet och arbetsmöjligheter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Lars-Zetterberg_mistra_00268-(1)_.jpg" alt="Lars Zetterberg IVL" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Vissa jobb kan komma att försvinna och det kan slå olika på glesbygd och tätort. Men omställningen kommer också innebära en rad möjligheter, till exempel förbättrad luftkvalitet och skapandet av nya jobb, vilket märks redan nu i norra Sverige med satsningar på batterifabriker och koldioxidsnålt stål, säger Lars Zetterberg.</span></div> <div><br /></div> <div>Rapporten ger exempel på flera framsteg i klimatarbetet. Kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit dramatiskt, försäljningen av elfordon ökar snabbare än väntat och viljan till delta i omställningen är stor, både bland företag och medborgare.</div> <div><br /></div> <div>– Det saknas inte innovationsvilja och initiativkraft. Men om vi ska kunna minska utsläppen tillräckligt snabbt för att nå klimatmålen måste arbetet accelerera ytterligare, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Lärdomar för en accelererad omställning</b></div> <div><ul><li>Flera sektorer och aktörer, framförallt i bygg- och infrastruktursektorn, måste samverka bättre för att hålla nere utsläppen längs hela värdekedjan.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Utsläppshandeln måste vässas ytterligare. Priset behöver öka och den fria tilldelningen till traditionella företag behöver fasas ut så att koldioxidpriset märks i hela värdekedjan och företag som utvecklar den nya fossilfria tekniken inte får en nackdel.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Samtidigt som omställningen kräver en kraftigt ökad tillförsel av el kommer en allt större del av elproduktionen komma från framförallt vindkraft. Så kallad variationshantering kommer behövas för att på ett effektivt sätt integrera den förnybara elen, till exempel i form av vätgaslagring för stålproduktion, smarta strategier för laddning av elbilar och styrning av värmepumpar. Här har vi nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>​Negativa utsläpp utgör en viktig del i de utsläppsscenarier som utvecklas globalt och på EU-nivå och Sverige har goda förutsättningar att producera sådana, till exempel genom att avskilja och lagra biogen koldioxid från massa- och pappersindustrin och fjärrvärmeverk. Enligt budgeten för 2022 kommer staten finansiera avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Det är en bra start, men på sikt behövs finansieringsmodeller som inte belastar statskassan, till exempel genom att införa en kvotplikt på de verksamheter som har kvarvarande utsläpp.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten sammanfattar fyra års forskning genom 29 artiklar i följande fem kapitel:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">uildings and Transport Infrastructure</span></li> <li>Tr<span style="background-color:initial">ansportation</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></li> <li>Go<span style="background-color:initial">vernance</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> and Behaviour</span></li> <li>Po<span style="background-color:initial">licy Design</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ustainable</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Climate Transition</span></li></ul></div> <div><a href="https://www.ivl.se/download/18.bd623ec17df7e3707b31e4/1641044446755/MistraCarbonExit_Messages_23nov_small.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ner rapporten Accelerating the Climate Transition - Key Messages from Mistra Carbon Exit Pdf, 6 MB.</a></div> <div><br /></div> <div>Bakom rapporten står ett 40-tal forskare och experter från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor, bland andra KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Washingtonbaserade Resources for the Future och Brysselbaserade Centre for European Policy Studies</div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Besök programmets Mistra Carbon Exits webbplats​</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57</div> <div>Filip Johnsson, vice programchef Mistra Carbon Exit, filip.johnsson@chalmers.se, tel. 031-772 14 49</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat</b><br /><div><a href="https://www.dn.se/debatt/billigt-for-konsumenterna-att-klimatanpassa-industrin/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">DN</span><span style="background-color:initial"> Debatt. ”Billigt för konsumenterna att klimatanpassa industrin”</span>​</a><br /></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Mon, 03 Jan 2022 23:50:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxMiljonregn till energiforskning<p><b>När Energimyndigheten delar ut 600 miljoner kronor till elva olika kompetenscentrum för hållbara energisystem står Chalmers bakom fler än hälften av de centrum som beviljas anslag. Centrumen ska bygga kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bidragen går till ett brett spektrum av energiforskning: biogas, elektromobilitet, el-energilagring och balansering, vätgas, hållbar vattenkraft, kärnteknik, hållbara turbinbränslen, lövskog, resilienta energisystem, katalys och sol-el. Förutom energikopplingen berörs även forskare på informations- och kommunikationsteknologi.</span><div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stort intresse för samverkan</h2> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Som en del i att kunna genomföra omställningen utlyste Energimyndigheten under 2020 och 2021 forskningsmedel för att finansiera de bästa kompetenscentrumbildningarna i Sverige inom energiområdet. Syftet var att hitta kompetenscentrum som kan skapa en långsiktig samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi, och att bedriva högkvalitativ och behovsdriven forskning. Intresset för utlysningen var stort och lockade 29 ansökningar som efter granskning och bedömning resulterade i elva centrum som delar på 600 miljoner kronor i anslag. <span style="background-color:initial">Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Gemensam och långsiktig satsning</span></h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrumen är långsiktiga satsningar där behovsdriven forskning kommer att bedrivas om såväl elsystem och bioenergi som transporter, industriella processer och energisystem. De omfattar fem år i en första etapp, med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Centrumen är också en gemensam satsning där Energimyndighetens stöd på totalt närmare 600 miljoner kronor växlas upp av motsvarande tredjedelar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer. Sammantaget innebär kompetenscentrumsatsningen att cirka 150 doktorander och juniora forskare utbildas i aktuella frågor samtidigt som närmare 230 företag och andra organisationer får kunskaps- och kompetenslyft.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">De centrum som leds av Chalmers är:</h2> <div>Svenskt elektromobilitetscentrum </div> <div>Beviljat stöd: 92 250 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/lindao.aspx">Linda Olofsson</a></div> <div><br /></div> <div>Svenskt centrum för el-energilagring och balansering </div> <div>Beviljat stöd: 54 230 500 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/massimo-bongiorno.aspx">Massimo Bongiorno</a></div> <div><br /></div> <div>Teknologier och innovationer för en framtida hållbar vätgasekonomi </div> <div>Beviljat belopp: 53 875 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a><br />Läs mer i artikeln <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspx">TechForH2 - för framtidens hållbara vätgasekonomi</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Kompetenscentrum katalys </div> <div>Beviljat belopp: 39 000 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx">Magnus Skoglundh​</a></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx"></a><span style="background-color:initial">Läs mer i artikeln </span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspx" target="_blank" title="Länk till nyhetsartikel på chalmers.se"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Katalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/omraden-for-forskning/kompetenscentrum-2022-2026/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Energimyndigheten: Kompetenscentrum 2022-2026​</a></div> <div>​<br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 21 Dec 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-på-materialvetenskap kaw.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-p%C3%A5-materialvetenskap%20kaw.aspxMiljardsatsning på forskning inom materialvetenskap<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar drygt tre miljarder kronor på forskning inom materialvetenskap för en hållbar värld. Syftet är att minska miljö- och klimatavtryck från de material vi använder i vår vardag och inom industrin, vilket är en nödvändighet för att kunna nå uppsatta klimat- och miljömål. </b></p><div>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter nu 2,7 miljarder kronor under perioden 2022 – 2033 till ett nytt forskningsprogram, Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability. Forskningsprogrammet ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle genom nya och förbättrade material och tillverkningsprocesser, vilka också skall möjliggöra bättre teknologi för framtidens energisystem och bekämpning av föroreningar och giftiga utsläpp. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Parallellt med den nya satsningen får Wallenberg Wood Science Center, som bildades 2009 med syfte att utveckla nya hållbara material från den svenska skogen, ett utökat anslag på 380 miljoner kronor.</div> <div> </div> <div>– Det är otroligt roligt och positivt att KAW valt att satsa på hållbar materialvetenskap på detta framåtsyftande sätt. Chalmers har sedan länge bedrivit framstående forskning inom detta område och vi kommer därigenom att kunna bidra till det nya initiativet med en bred kunskapsbas. Vi kommer kunna dra nytta av de nya möjligheterna och stärka våra nationella samarbeten och bidra till att stärka Sverige som en avancerad materialutvecklingsnation tillsammans med våra strategiska partners inom området, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och professor i materialkemi, vid Chalmers.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</h2> <div>Utvinningen av råvaror, i huvudsak metaller, mineraler, fossila ämnen och biomassa, för att skapa olika material - förväntas fördubblas till 2050. Utvinningen sker idag till stor del av icke förnybara ämnen vilket orsakar en stor belastning på miljö, samhälle och klimat. Materialproduktion står för en stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser, och framställning av framförallt metaller kräver mycket energi.</div> <div><br /></div> <div>För att möta dessa utmaningar kommer forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability att fokusera på fyra områden: omvandling, lagring och distribution av ren energi, att ersätta sällsynta, energikrävande och giftiga material med cirkulära hållbara material, att motverka förorening, rena och skydda atmosfären, marken och vattendrag samt att befrämja upptäckter av helt nya material för framtidens hållbara teknologier och tillämpningar.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För att klara klimat- och miljömålen måste industrin ställa om snabbare. Därför kommer forskningsprogrammet att bedrivas i samarbete med svensk industri, dels genom industridoktorander och postdoktorer dels genom forskningsarenor där det skapas möjligheter att utbyta kunskap och problemställningar mellan akademi och företag. Industrin får ta del av forskningsfrontens kunskap inom materialvetenskap och forskarna får insikter i företagens utmaningar inom teknologi och applikationer, säger Sara Mazur, director strategic research Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ordförande för programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill etablera Sverige som en ledande nation inom detta forskningsområde. Det övergripande syftet är att möjliggöra hållbara teknologier samt att utbilda framtidens ledare inom samhälle, industri och universitet, förklarar Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utökat anslag till Wallenberg Wood Science Center</h2> <div>Wallenberg Wood Science Center bildades 2009 med syftet att utveckla nya innovativa hållbara material från den svenska skogen. Chalmers har deltagit sedan starten och idag ingår forskare från fem olika institutioner.</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Att vara en del av detta multidisciplinära center med en forskarskola som har ett starkt utbildningsprogram har betytt mycket för forskarna. Samarbete över disciplingränser har bidragit till ny spetsforskning och processkoncept. På Chalmers har man bland annat fördjupat förmågan att karakterisera biomassa och utvecklade materialkoncept. Bland annat har vi jobbat med avancerade metoder vid synkrotronljusanläggningen MAXIV i Lund, säger Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik vid Chalmers och viceföreståndare för WWSC.<br /><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Lisbeth%20Olsson%20foto%20WWSC_web.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:210px;height:268px" /><br /></div> <div>I och med det utökade anslaget så har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse totalt satsat drygt 1 miljard kronor på forskning inom WWSC. Det utökade anslaget går till forskning av förnybara material av skogsprodukter inom programmet ”Nya material från träd för en hållbar framtid”.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Fantastiskt roligt att KAW bestämt sig för att fortsätta och utöka sin finansiering till Wallenberg Wood Science Center. Det är otroligt värdefullt för Chalmers forskare att vi kan fortsätta arbetet. Det tydliga fokuset mot hållbara material ger ännu större möjligheter att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna, säger Lisbeth Olsson.</div> <div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/PeterWallenbergjr_web.jpg" alt="Peter Wallenberg Jr" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:210px;height:270px" /></div> <div><br /></div> <div>Att ersätta olja med trä i tillverkningen av plaster, att skapa starkare och brandsäkra material, samt nya funktionella material är några av målen för Wallenberg Wood Science Center. Satsningen har bland annat resulterat i transparent trä och papper som gjorts magnetiskt, elektriskt ledande och brandtåligt. Andra exempel är biobaserade plaster, lim och porösa material. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den långsiktiga forskningssatsningen syftar till att möjliggöra en hållbar framtid samt att stärka svensk skogsindustris konkurrenskraft och lägga grunden för nya företag baserat på innovationer inom området, förklarar Peter Wallenberg Jr.</div> <div> </div> <div><br />Foto:</div> <div><span>Lisbet Olsson; Thor Balkheden <br /></span></div> <div><span></span><span>Peter Wallenberg Jr;</span> Samuel Unéus</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div>Deltagande universitet i forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability är Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet samt Linköpings universitet som också är värduniversitet. Inom programmet ska 25 internationella forskargrupper rekryteras och en forskarskola byggas upp med plats för 150 doktorander och 30 industridoktorander samt 150 postdoktorer och 30 industripostdoktorer. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Utökningen av programmet inom Wallenberg Wood Science Center, vars verksamhet bedrivs vid Chalmers tekniska högskola, KTH och Linköpings universitet, innebär att sex forskningsledare, 36 doktorander och lika många postdoktorer samt fyra gästprofessorer kan rekryteras. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse">https://kaw.wallenberg.org/<br /></a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse"></a><a href="https://wwsc.se/">https://wwsc.se/</a><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><span><strong>Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist</a></div> <div><br /></div> <div><span><strong>Wallenberg Wood Science Center</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a><br /></div></div>Tue, 30 Nov 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EU-policy-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EU-policy-avskogning.aspxForskning i centrum när EU vill stoppa avskogningen<p><b>​EU-kommissionens nya förslag för att stoppa bidraget till avskogning i tropikerna missar viktiga importvaror. Det anser forskarna bakom den data som kommissionen baserat sitt förslag på. Förslaget ställer krav på den som importerar och säljer nötkött, kaffe, kakao, trä, palmolja eller sojabönor i EU. Men även gummi och majs borde finnas med på listan, enligt Martin Persson och Florence Pendrill på Chalmers.  </b></p>​<span style="background-color:initial">Tidigare forskning från Chalmers har visat på EU:s stora ansvar för tropisk avskogning: EU:s import av skogs- och jordbruksvaror som palmolja och soja är kopplad till 200 00 hektar avskogning i tropikerna årligen. Nu har EU-kommissionen lagt ett ambitiöst lagförslag på lagstiftning som ska stoppa detta bidrag till avskogningen. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Martin-Florence.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För att kunna avgöra vilka varor som ska omfattas av lagstiftningen har kommissionen använt vår data om hur EU:s import av jordbruksvaror bidrar till avskogning. Problemet är bara att de har använt vår data på ett felaktigt sätt och därför exkluderat majs och gummi, trots att de produkterna också spelar en viktig roll för avskogningen, säger Martin Persson, som tillsammans med kollegan Florence Pendrill forskar vid avdelningen för fysisk resursteori (bilden). </div> <div><br /></div> <div>Kommissionen har dragit slutsatsen att inkludera gummi och majs skulle innebära höga kostnader för en relativt liten effekt på avskogningen, i jämförelse med övriga sex varor på listan. Men denna slutsats bygger på en felaktig jämförelse: medan Chalmers-datan på avskogning enbart gäller EU:s import av oförädlat naturgummi, har kommissionen i sina kostnadsberäkningar även har inkluderat förädlat, återvunnet och syntetiskt gummi, vilket då ger ett missvisande förhållande mellan kostnad och effekt. Dessutom har man använt importdata från tidsperioden 2008–2017, medan datan som gäller avskogning kommer från en betydligt kortare period, 2015–2019. </div> <div><br /></div> <div>– När vi korrigerar beräkningarna och istället jämför värdet av de importflöden som motsvarar de varor som är med i vår analys av avskogningen – under samma tidsperiod – finns det inte längre någon markant skillnad mellan de olika varorna, och därför ser vi ingen anledning att lagstiftningen på dessa grunder skulle exkludera gummi och majs, säger Martin Persson.</div> <div><br /></div> <div>Martin och Florence har tillsammans med kollegan Thomas Kastner vid Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre skrivit <a href="http://www.focali.se/filer/Focali%20brief_2021_02_Flawed%20numbers%20underpin%20recommendations%20to%20exclude%20commodities%20from%20EU%20deforestation%20legislation.pdf">en kort replik där de påpekar felberäkningarna</a>. <br /><a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/oct/26/reducing-scope-of-eu-anti-deforestation-law-misguided-say-scientists">Kritiken har sedan uppmärksammats av brittiska The Guardian</a>. Tidningen har också <a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/nov/17/eu-deforestation-beef-coffee-import-ban-commodities-endangered-forests">ställt EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius till svars</a> för kritiken.</div> <div><br /></div> <div><div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <em> </em><div><em>Bild: Matt Zimmerman​, Porträtt: Anna Lena Lundqvist / Chalmers </em></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om forskarnas kritik:</h3> <div><a href="http://www.focali.se/en/articles/artikelarkiv/new-focali-policy-brief-flawed-numbers-underpin-recommendations-to-exclude-commodities-from-eu-deforestation-legislation">New Focali policy brief: Flawed numbers underpin recommendations to exclude commodities from EU deforestation legislation</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs tidigare artiklar om Martin och Florence forskning p</span><span>å chalmers.se ​</span></h3> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">EU:s stora ansvar för tropisk avskogning visas i nya studier</a> (2019)<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspx"><span style="background-color:initial">Ny studie: Så </span><span style="background-color:initial">kan EU minska tropisk avskogning</span></a> (2021) <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div>Thu, 25 Nov 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Klimatministern-diskuterade-COP26-med-studentföreningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Klimatministern-diskuterade-COP26-med-studentf%C3%B6reningarna.aspxKlimatministern diskuterade COP26 med studentföreningarna<p><b>​Miljö- och klimatminister Per Bolund träffade i måndags studenter från Chalmers och Göteborgs universitet för att prata om klimatet och resultaten av COP26-mötet i Glasgow. Mötet hölls på GMV – Göteborgs centrum för hållbar utveckling, där 15 studenter från sex hållbarhetsföreningar var representerade.</b></p>​När studentföreningarna vid Chalmers och Göteborgs universitet diskuterade klimatfrågor med den ansvarige ministern var det många olika studieinriktningar och nationaliteter som var representerade. Per Bolund, som även har titeln vice statsminister, hade bett om att få träffa klimatengagerade studenter och han kände sig genast hemma i det internationella och tvärvetenskapliga sällskapet och tänkte tillbaka på sin egen studietid vid Stockholms universitet.<br /><br />– När jag studerade biologi kändes det som det bara var biologer som brydde sig om miljöfrågor, sade Per.<br /><br />Per inledde med att berätta om förhandlingarna på klimattoppmötet COP26 i Glasgow som han nyligen deltagit i. Klimatministrarna träffades under mötets andra vecka och Per deltog framför allt i förhandlingar kopplade till frågor om klimatfinansiering. Det var svårt att nå resultat i de polariserade diskussionerna i Glasgow och han vill särskilt framhäva det brittiska ordförandeskapets viktiga roll för att förhandlingarna ledde framåt.<br /><br />– Parisavtalet räddades genom Glasgow-mötet som nu utgör en viktig milstolpe i det internationella klimatsamarbetet, hävdade ministern.<br /><br />Sammanfattningsvis nådde förhandlingarna under COP26 inte så långt som han hade hoppats, men flera viktiga steg på vägen togs: så som att fossila bränslen och subventionerna till dessa nämns specifikt i avtalet.<br /><br />Efter ministerns inledning följde ett samtal som modererades av Karin Bylund, projektledare vid GMV, som arbetar med Student Sustainability Hub och hållbarhetsveckan Act Sustainable. Första frågan var ett medskick från en student som deltog som observatör på årets COP och hade noterat att det var väldigt få unga delegater i ländernas officiella delegationer: Vad gör Sverige för att öka ungas representation i internationella klimatförhandlingar? Per gav exempel från pre-COP-mötet i Milano tidigare i höst som bland annat behandlade ungas representativitet i klimatförhandlingarna. Där var två av de sex svenska delegaterna unga, och Sverige uppmanade då andra länder att inkludera fler ungdomar i processerna. På nästa års stora miljökonferens: Stockholm +50, som hålls till minne av FN:s miljökonferens 1972, hoppas han att fler unga ska vara delaktiga inför och representerade under mötet i juni.<br /><br />Därpå följde en rad frågor som studenterna hade förberett vid en workshop strax före ministermötet. Flera frågor rörde transportsektorn så som miljöpåverkan av elbilar och biobränslen ur ett livscykelperspektiv. Per menar att elbilar inte är hela lösningen utan att vi även behöver effektivisera transporterna och använda renare bränslen för övriga bilar. Järnvägen och kostnader för infrastruktursatsningar i jämförelse med resandeunderlag diskuterades också. Andra frågor rörde energikällor som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, där Per såg havsbaserade vindkraft som en viktig kommande lösning. Sedan ställdes frågor om kopplingar mellan hållbarhet och klimat i hälsosektorn där ministern lyfte klimatpåverkande utsläpp, till exempel lustgas, samt hälsoeffekter av den ökade mängd värmeböljor och pandemier som klimatförändringarna förväntas bidra till. Per menade att det kommer krävas ökade insatser inom hälso- och sjukvården om vi inte lyckas begränsa klimatförändringarna.<br /><br />Slutligen lyfte Karin Bylund att många studenter i hållbarhetsföreningarna känner frustration över att de inte når ut med sina frågor, att de vill att fler studenter ska ta sig an hållbarhetsfrågor och att lärosätena ska göra betydligt mer. Vad kan Per i egenskap av miljö- och klimatminister ge för medskick till studenterna på vägen?<br /><br />Pers tips var att fortsätta involvera sig i organisationer och engagera sig i politiska processer, antingen i eller utanför partipolitiken. Andra sätt att påverka kan vara att engagera sig i lokalsamhället, besvara remisser och delta i öppna hearingar om olika samhällsfrågor.<br /><br />Klimatministern avslutade med att tacka för mötet och för att studenterna tog sig tid att diskutera klimatfrågor med honom och gratulerade dem till att de hade engagerat sig i en hållbarhetsförening.<br /><br /><div>– Kunskap och engagemang kring hållbar utveckling är bra för er karriär och ert kommande yrkesval. Er kunskap är efterfrågad i arbetslivet, avslutade klimatministern!</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Studentföreningar som deltog i samtalet med Klimatministern:</h2> <ul><li><a href="http://www.facebook.com/ChalmersStudentsforSustainability">Chalmers Students for Sustainability</a></li> <li><a href="https://www.facebook.com/ewbchalmers">Engineers without Boarders Student group Chalmers</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/HandelsStudentsForSustainability">Handels Students for Sustainability</a></li> <li><a href="https://www.facebook.com/nfglgothenburg/">Network for Future Global Leaders NFGL Gothenburg - Sustainability Board</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/sass.gu/">Sahlgrenska Academy Students for Sustainability</a></li> <li><a href="http://www.facebook.com/SSESAgbg/">Social Science Environmental Student Association</a></li></ul> <div><br /></div> <div>Läs mer om GMV - Göteborgs centrum för hållbar utveckling: <a href="https://gmv.chalmers.gu.se/">www.gmv.chalmers.gu.se</a> <br /><br />Av: Mikael Östblom<br /></div></div>Wed, 24 Nov 2021 15:45:00 +0100