Nyheter: Klimathttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 07 Feb 2021 21:40:58 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Om-klimatkrisen-och-vita-duken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Om-klimatkrisen-och-vita-duken.aspxEnergipodden: Om klimatkrisen och vita duken<p><b>Vad händer när klimatkrisen blir film? Om vi gör en framtidsspaning, är det mot Hollywood vi ska rikta strålkastaren? För att få veta mer och få svar på frågan om verkligheten är ikapp underhållningens apokalyptiska filmer träffade vi chalmersforskaren Anna Åberg, som studerat populärkulturella berättelser om energi och miljö, och Jonas Holmberg, Göteborg filmfestivals konstnärlige ledare.</b></p><div><b>Lyssna på Energipodden avsnitt 4</b>: <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Klimatkrisen och vita duken​</a> (19 minuter)</div> <div><span style="background-color:initial"><b><br /></b></span></div> <b>Anna Åberg och Jonas Holmgren tipsar om filmer kopplat till klimatkrisen:</b><br /><div>WALL-E (2008)</div> <div>Beasts of the Southern Wild (2012)</div> <div>Snowpiercer (2013)</div> <div>Melancholia (2011)</div> <div>Are You Listening! (2012)</div> <div>Parasit 2020</div> <div>Aniara (2018)</div> <div><br /></div> <div><b>Andra filmer som nämns i podden:</b></div> <div>Waterworld (1995)</div> <div>The Day After Tomorrow (2004)</div> <div>Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben (1964)</div> <div>Jordbävningen (The Quake) (2018)</div> <div>Dante's Peak (1997)​</div> <div><br /><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://goteborgfilmfestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Göteborg Film Festival</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/festivalen-greppar-klimathotet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Filmfestivalen greppar tag i klimathotet</a><br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Anna-Åberg,-Chalmers-TME,-föreläser-på-Världskulturmuseet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anna Åberg granskar berättelserna om klimathotet​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt ​</a></div> <br /></div>Thu, 04 Feb 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiomstallningen-kraver-battre-samspel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiomstallningen-kraver-battre-samspel.aspxEnergiomställningen kräver bättre samspel<p><b>​– Det finns mycket som jag förstår i tillvaron men inte mina egna drivkrafter, säger Thore Berntsson när han blickar tillbaka till början av 2000-talet. Då tog han initiativet att lyfta fram Chalmers forskning via Chalmers EnergiCentrum, som senare kom att lägga grunden till styrkeområde Energi.</b></p><b>​</b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/thore-berntsson_170x220.jpg" alt="Thore Berntsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>Thore Berntsson</b> har arbetat med industriella energisystem i hela sitt yrkesverksamma liv, han är också styrkeområde Energis första ledare.</span><div>Allt oftare kommer rapporter där forskare från en mängd olika discipliner och forskningsinstitut tillsammans undersökt komplexa frågor kopplade till energiomställningen och klimatkrisens stora utmaningar. </div> <div>– Energiområdet är till stor del kopplat till klimatkrisen. Det är nyckeln för vår framtid. Samtidigt blir det mer och mer komplext. När vi ser de omställningar som bör ske om fem, tio år måste vi bättre förstå hela kedjan och ha ett mycket bättre samspel än vi har i dag. Det är huvudfrågan och stora ord men faktiskt sant. Detta kan inte var och en lösa för sig. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Någonstans runt 2002</b> genomförde han och Lars Strömberg, forskningschef vid Vattenfall och adjungerad professor, ett projekt där de kartlade och sammanställde forskningen inom energiområdet på Chalmers. </span></div> <div>– Vi blev kanske inte blev så förvånade men det visade att det fanns mycket mer aktiviteter inom området än vi anat, men folk kände inte till varandra. <br /><span style="background-color:initial"><br />D</span><span style="background-color:initial">e insåg att det fanns ett behov av en plattform både internt på Chalmers och externt så att möten kommer till stånd som inte annars skulle ske. Så de bildade Chalmers EnergiCentrum, CEC, som kom att bli en community building internt och externt. Grupper fann varandra och skrev gemensamma ansökningar. </span></div> <div>– Och ja, vi hade mycket kontakter och seminarier och en extern styrgrupp, med industrirepresentanter. Det gav avtryck. Vi bidrog till ökad information och kunskapsöverföring till samhället, och självklart till ett ökat nätverkande och samarbeten både i Sverige och internationellt. En viktig effekt som vi inte visste då var att vi redan hade börjat formera oss när idén till styrkeområdena kom, berättar Thore Berntsson.</div> <div><br /></div> <div><b>År 2009 gjorde regeringen </b>en satsning för att skapa starka långsiktiga forskningsmiljöer som kunde ta sig an framtidens utmaningar och utlyste strategiska forskningsmedel. För Chalmers del resulterade detta i flera hundra nya miljoner kronor och därmed fick den nya matrisorganisationen, som kom att innehålla Chalmers profilområden, styrkeområdena, en rivstart. Då var de åtta till sitt antal. Nu är de sex: Energi, Hälsa IKT, Material, Produktion och Transport.</div> <div><br /></div> <div>När satsningen gjordes, så var utlysningen för energiområdet mer specifik än de andra utlysningsområdena. Regeringens utlysning för energiområdet handlade om tre huvudområden: Biomassa, Elsystem och en Grön transportsektor</div> <div>– Förutom de tre områdena lade vi själva till ett fjärde område, systemforskning, vilket inte de andra konkurrerande ansökningarna i Sverige hade med. Och det fick vi beröm för inför tilldelningen av medel.</div> <div><br /></div> <div><b>Så när regeringen skulle</b> fördela ekonomiska resurser visade det sig att Chalmers energiområde fick mest pengar.</div> <div>– Och då inte enbart inom energi, utan även jämfört med samtliga andra utlysningsområden. Det säger något om Chalmers. Vi sökte 60 miljoner kronor per år till energiområdet och fick 58 under 5 år. Karin Markides, dåvarande rektor, hade lovat att Chalmers skulle lägga till hälften, så vi hade nästan 90 mkr per år.</div> <div><br /></div> <div><b>Det Thore Berntsson gjorde</b> då var att skapa ett eget separat kansli, som det enda av styrkeområdena.</div> <div>– Vi var fem personer, några på deltid. Vinsten med kansliet var att verkligen få detta att fungera. 90 miljoner är mycket pengar. Det är många som slåss om medlen, och att klara det på befintliga resurser inom min egen organisation såg jag som något väldigt svårt. Så jag la kansliet på Chalmers Industriteknik, CIT, just för att jag visste att det fungerade bra där. För vår nivå var det absolut nödvändigt.</div> <div>En av orsakerna var också att det var en opartisk organisation. </div> <div>– En annan viktig faktor till att det fungerade bra var att vi bestämde från start hur pengarna skulle fördelas. Vi hade inga ansökningar utan delade upp pengarna och gav forskarna möjlighet att skriva bra beskrivningar för hur de skulle använda pengarna. Så alla visste vilken grundplåt de hade, vilket gjorde att vi kunde arbeta kreativt. Vi startade doktorandprojekt, vi hade vårt kansli som avlastade forskargrupper på Chalmers med administration och arbetade mycket med community building, både internt och externt. <span style="background-color:initial">U</span><span style="background-color:initial">tvärderingen år 2014 visade att vi satsat rätt. Chalmers energiområde fick bäst utvärdering i Sverige, säger Thore Berntsson.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>– </b></span><span style="background-color:initial"><b>När det gäller management</b>, alltså hur vi hade organiserat oss internt, så fick vi ”beyond excellens”. Det var Utbildningsdepartementet som ansvarade för utvärderingen och bland granskarna ingick det både svenska och internationella experter.</span><br /></div> <div>– Det vi åstadkom under de första åren var framför allt en synlighet när det gäller Chalmers breda och djupa forskning. Styrkeområde Energi var bredare och omfattade mer än det staten efterfrågade. Vi fick också beröm för industrisamarbetet.</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdet avsatte också pengar till forskarassistenter som fick möjlighet att skapa samarbeten och koppla ihop områden som exempelvis elteknik och reglerteknik, eller att arbeta hela vägen från molekylnivå till systemfrågor med forskning kring tekniken för koldioxidavskiljning. </div> <div>– Jag vill också lyfta att styrkeområde Energi medverkat till att stärka kedjan mellan grundläggande bioteknik, biokemi och systemforskning. Biomassasidan, bioenergiforskningen har fått ett rejält lyft med ett ökat samarbete mellan molekylär bioforskning och teknisk praktisk biomassaforskning, säger Thore Berntsson. </div> <div> </div> <div><b>Avslutningsvis, hur tror du att universiteten kommer möta de stora samhällsutmaningarna om tio år?</b></div> <div>– Det finns en stor samhällsvinst att knyta samman akademin, myndigheter, näringsliv och civilsamhället nationellt och internationellt. Det akademin kan erbjuda är långsiktighet, och en arena för möten. Det är precis här exempelvis styrkeområden kan spela en viktig roll, att aktivt samla ihop forskare med specifika kompetenser. Det är nödvändigt för att klara omställningen mot en mer klimatvänlig och hållbar ekonomi, säger Thore Berntsson.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> Wed, 03 Feb 2021 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Christian-Azar-bland-de-100-hallbarhetsmaktigaste-2021-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Christian-Azar-bland-de-100-hallbarhetsmaktigaste-2021-.aspxChristian Azar bland de 101 hållbarhetsmäktigaste 2021<p><b>Svante Axelsson, Nationell samordnare för fossilfritt Sverige, rankas i år som hållbarhetsmäktigast i Sverige. Åter på listan är Christian Azar med en 49e plats. Det framgår av tidningen Aktuell Hållbarhets årliga rankning som presenterades den 2 februari. På topp i listan återfinns bland andra Greta Thunberg och Johan Rockström.​</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Ta del av hela listan:</b> </span><a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/hallbarhetsarbete/han-ar-sveriges-hallbarhetsmaktigaste-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">ållbarhetsmäktigast i Sverige 2021</span></a><div><span style="background-color:initial">Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem vid Chalmers, placerade sig på första plats år 2009 när Aktuell Hållbarhet, då Miljöaktuellt, för första gången utsåg Sveriges Hållbarhetsmäktigaste. Som forskare inom frågor om minskade utsläpp av koldioxid är han en viktig röst i klimatarbetet. Christian Azar har publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar, rapporter, samt ett 100-tal artiklar i tidningar. Han har varit regeringens klimatrådgivare och ledamot i FN:s klimatforskningspanel IPCC. Han är ledamot inom näringslivets klimatomställning och författare till boken Makten över klimatet. </span><br /></div> <div>Miljöaktuellts chefredaktör Mikael Salo har tidigare sagt till media att listan varken är ett pris eller en belöning för tidigare prestationer - utan ett sätt att tala om för inflytelserika personer att det finns förväntningar på de som kommer med.<br /><br /></div> <div>Listan över Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste är framtagen av en jury bestående av personer som Miljöaktuellts redaktion har valt ut för att de har en god kunskap om miljöfrågor och om samhällsdebatten i stort. <br /><br /><b>Läs mer här:</b></div> <div><a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/hallbarhetsarbete/sa-gjordes-listan-maktigast-i-hallbarhetssverige-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Så gjordes listan Mäktigast i Hållbarhetssverige 2021 - Aktuell Hållbarhet </a><br /><br /></div> <div><b>Sveriges miljö- och hållbarhetsmäktigaste genom tiderna:</b></div> <div>Miljömäktigast 2009: Christian Azar</div> <div>Miljömäktigast 2010: Maria Wetterstrand</div> <div>Miljömäktigast 2011: Andreas Carlgren</div> <div>Miljömäktigast 2012: Johan Rockström</div> <div>Miljömäktigast 2013: Johan Rockström</div> <div>Miljömäktigast 2014: Johan Kuylenstierna</div> <div>Miljömäktigast 2015: Carina Lundberg Markow</div> <div>Hållbarhetsmäktigast 2016: Mattias Goldmann</div> <div>Hållbarhetsmäktigast 2017: Isabella Lövin</div> <div>Hållbarhetsmäktigaste 2018: Per Bolund<br /><div>Hållbarhetsmäktigaste 2019: Greta Thunberg</div> <div>Hållbarhetsmäktigaste 2020: Inställt​</div> <br />Av: Ann-Christine Nordin</div> Wed, 03 Feb 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/production-gap.aspx”Gör något konstruktivt av rapportens budskap”<p><b>​Pandemin kan erbjuda en sällsynt möjlighet för länder att ställa om till en ny och mer hållbar värld när återhämtningspaket nu ska delas ut. Det konstaterar forskare i en ny rapport som också visar att dagens utsläppsnivåer av koldioxid är oförenliga med klimatmålen om 1,5 till 2 graders temperaturökning. Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, har tagit del av rapporten och kommenterar den här.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det gått fem år sedan Parisavtalet slöts. Den planerade utvinningen av fossila bränslen i världen är större än vad som är möjligt för att kunna begränsa den globala uppvärmningen enligt avtalet. I december kom en specialrapport, <a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a>, där forskare från flera forskningsinstitutioner tillsammans med FN:s miljöprogram undersökt hur mycket fossila bränslen världens länder planerar att använda fram till 2030 och jämfört det med den minskning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen enligt klimatmålen. Gapet har vuxit sedan förra året.<br /><br /></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Rapporten </b>visar ett alldeles för stort gap mellan hur mycket världens fossilbränsleanvändning skulle behöva minska och olika länders planer för att utnyttja sina fossila bränslen. I många fall planerar man för utbyggnad av fossilbränsleanvändningen och i många fall subventioneras fossila bränslen. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många länder, till skillnad från länder som Sverige, som har stora inhemska reserver av fossila bränslen och de tenderar att använda sin resurs. Vi pekade på den utmaningen för ett par år sedan på DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div>– Det positiva är ändå att många företag har börjat kommunicera att de avser bli klimatneutrala vid ett visst år och att detta ska innefatta samtliga utsläpp som deras produkter orsakar, inklusive utsläpp i samband med utvinning av material och insatsvaror, själva produktionens utsläpp samt utsläpp som orsaks av att produkten används, säger Filip Johnsson som hoppas på att många politiker, företagsledare och aktörer på den finansiella marknaden tar åt sig budskapet i rapporten.</div> <div><br /></div> <div>Pandemin har pågått ett tag. Är den stora omställningen ens möjlig nu i en tid då flera branscher kämpar för sin överlevnad och regeringen tvingas lägga fram krispaket efter krispaket?</div> <div>– Jag tror det finns en vilja bland många politiker. Men mycket av åtgärderna och de stöd som hittills beslutats om är för att undanröja kortsiktiga effekter på permitteringar och arbetslöshet och då är påverkansutrymmet inte så stort. Men nu gäller det att planera för en omställning.<br /><br /></div> <div><b>Vad tycker du är det bästa med rapporten?</b></div> <div>– Att den visar svart på vitt att det är bråttom att ändra utvecklingen. Inte minst att hitta sätt för EU och Sverige att etablera så kallade gränsjusteringar så att klimatbelastande produkter som importeras från fossilrika länder beläggs med samma koldioxidavgift som vi har inom EU. Mycket pekar på att det skulle påskynda utfasningen av fossila bränslen i länder som Kina och andra länder från vilka vi importerar mycket av våra konsumtionsvaror. Det måste bli ute med fossilt.</div> <div><br /></div> <div><b>Vem bör läsa rapporten?</b></div> <div>– Ja, det är väl snarare så att det inte finns någon som inte bör läsa den. Men det gäller dock att inte bli för pessimistisk utan att göra något konstruktivt av rapportens budskap, avslutar Filip Johnsson.<br /><br />Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://productiongap.org/">The Production Gap</a><br />DNs debattsida: <a href="https://www.dn.se/debatt/ingen-minskning-av-fossil-energi-trots-storsatsning-pa-fornybart/">Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart</a>,<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Coronans-tid-glantar-den-pa-dorren-till-en-ny-och-hallbarare-varld.aspx">Coronans tid – gläntar den på dörren till en ny och hållbarare värld?​</a><br /><br /></div> <div><br /></div> ​​Tue, 22 Dec 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/gensaxen-cellfabriker-och-hallbara-biobranslen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/gensaxen-cellfabriker-och-hallbara-biobranslen.aspxEnergipodden: Om gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen<p><b>​Vi är nyfikna på tekniken som belönades med 2020 års nobelpris i kemi, den så kallade gensaxen, Crispr/Cas9. Användningsområdet är stort, från utveckling av läkemedel till tillverkning av biobränslen. För att få veta mer träffade vi chalmersforskaren Cecilia Geijer. Hon arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier.</b></p><div><div><a href="https://www.podbean.com/media/share/pb-4jm5d-f5ac2d"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på Energipodden avsnitt 3 –​ Gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" alt="Cecilia Geijer" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Cecilia Geijer, forskarassistent, industriell biologi, arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier. <span style="background-color:initial">Bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, är en </span><span style="background-color:initial">effektiv producent av bioetanol från glukos. Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Ge</span><span style="background-color:initial">nsaxen snabbar på utvecklingsprocessen av dessa jäststammar avsevärt – och innebär en hel del fördelar jämfört med andra metoder. </span><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">ecilia Geijer arbetar också med nya, relativt okända jästarter som besitter en rad industriellt attraktiva </span><span style="background-color:initial">egenskaper. </span></div> <div><br /></div></div> <b><div><b><br /></b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b><br /></b></div> Relaterat:</b><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers​</a><br /><p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="outline:0px;font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-natverk-ska-starka-europeisk-jastforskning.aspx">Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning</a><br /></span><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://biotechnologyforbiofuels.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13068-020-1663-9">Genomic and transcriptomic analysis of Candida intermedia reveals the genetic determinants for its xylose-converting capacity</a><span style="background-color:initial"> </span></p> ​<br /><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</div>Tue, 22 Dec 2020 05:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/50-miljoner-till-forskning-om-ett-hållbart-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/50-miljoner-till-forskning-om-ett-h%C3%A5llbart-energisystem.aspx50 miljoner till forskning om ett hållbart energisystem<p><b>​Mistras styrelse har beslutat att bevilja programförslaget Mistra Electric Transition med Energiforsk och Chalmers som huvudsökande till utlysningen ”Energitransitioner – ett systemperspektiv”. Programmets vision är att påskynda en rättvis och konkurrenskraftig omställning till ett hållbart och effektivt energisystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Utlysningen som öppnades i februari har skett i två steg. Femton programförslag lämnades in, och den 9 juni beslutade Mistras styrelse att fyra av programförslagen skulle bjudas in till att lämna i en komplett ansökan i steg två. </span><div><span style="background-color:initial"><br />Mistra Electric Transition har tre primära mål: Att beskriva tekniskt genomförbara och kostnadseffektiva lösningar som leder till ett fossilfritt energisystem, med särskilt fokus på elektrifiering och att koppla samman olika sektorer. Att analysera hur fossilfria tekniker och infrastrukturer kan implementeras i den takt som krävs för att nå Sveriges utsläppsmål. Att visa hur energiomställningen kan stötta en positiv samhällsekonomisk utveckling. Programmet tilldelas högst 50 MSEK över fyra år, med ett krav på motfinansiering på 15 procent.</span><div><br /></div> <div>– Mistra Electric Transition kan göra verklig skillnad för att snabba på den positiva omställningen av det svenska energisystemet som pågår. Vi är väldigt glada och stolta över att Mistra ger oss förtroendet att tillsammans med ett fantastiskt lag genomföra programmet. Frågorna vi kommer att arbeta med ligger i fältets absoluta framkant, och genom ett tätt samarbete mellan forskare och företag hoppas vi att resultaten får direkt genomslag och tillämpning, säger Markus Wråke, VD för Energiforsk som blir programvärd.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser väldigt mycket fram emot att arbeta med programmet. Tillsammans med svensk energiindustri och Energiforsk tror jag att vi kommer att visa på den stora potentialen i att koppla samman energisektorn och annan industri, och även ge stöd för hur omställningen kan genomföras på bästa sätt, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, som lett arbetet med att ta fram programförslaget.</div> <div><br /></div> <div><b>Programmens målsättning</b> involverar tekniska, såväl som sociala och ekonomiska metoder och aspekter, för att öka möjligheterna för ett energisystem i linje med Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045. Tekniska resultat och slutsatser kommer att vägas samman med politisk och social genomförbarhet.</div> <div> </div> <div>– I den aktuella utlysningen fick vi in många spännande idéer och högkvalitativa förslag. Det program som nu beviljas medel fokuserar på elektrifieringens möjligheter och samspelet mellan olika sektorer. Tekniskt genomförbara och kostnadseffektiva utvecklingsvägar är i fokus, liksom kopplingen till sociala och politiska möjligheter. Programmet utmärks av en innovativ metodologisk ansats och ett starkt fokus på samhällsnytta, rättvis omställning och industriell konkurrenskraft. Alla dessa delar kommer att behövas i övergången till ett fossilfritt välfärdssamhälle, säger Linda Bell, programansvarig på Mistra.</div> <div><br /></div> <div><b>Särskilda studier på transport och industrisektorerna</b></div> <div><br /></div> <div>Istället för att fokusera på el, värme, transporter och industri var för sig, är ansatsen elektrifiering och sektorkopplingar. Mistra Electric Transition kommer dock särskilt att studera transport- och industrisektorerna, kopplingarna dem emellan och dess förhållande till elsystemet, för att öka förståelsen för hur varje sektor kan bidra till en omställning. Fallstudier med de involverade företagen och övriga intressenter kommer att vara en viktig del för att resultaten ska kunna tillämpas.</div> <div><br /></div> <div>– Det finns ett flertal forskningssatsningar inom energiområdet och vår ansats på Mistra har varit att ta oss an komplexiteten i systemet som helhet med ett miljöstrategiskt och långsiktigt perspektiv. Våra program arbetar transdisciplinärt och intersektoriellt, vilket leder till innovativa arbetssätt och lösningar. Nu när många regioner och länder har satt upp mål och färdplaner för att nå fossilfrihet finns en stor efterfrågan på forskning och innovation som bidrar med kunskap och konkreta lösningar längs vägen, säger Linda Bell.</div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b><br />Energiforsk blir programvärd och arbetet genomförs i ett tvärvetenskapligt konsortium tillsammans med Chalmers, IVL Svenska Miljöinstitutet, University of Exeter, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Svenska Kraftnät, Stockholm Exergi, Fortum, Nordion Energi, Göteborg Energi, Vattenfall, Hitachi-ABB, Egain och Utilifeed, såväl som andra intressenter deltar också i programmet.<br /><br /><a href="https://www.mistra.org/en/research/energy-transitions-a-systemic-approach/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer: MISTRA Energy transitions: a systemic approach​</a></div> <div><br /></div></div>Thu, 10 Dec 2020 09:05:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/miljoner-till-Mistra-Carbon-Exit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/miljoner-till-Mistra-Carbon-Exit.aspx66 miljoner till Mistra Carbon Exit för omställningen till nettonollutsläpp<p><b>​Mistras styrelse har beslutat att tilldela forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit forskningsmedel för en andra fas med upp till 66 miljoner SEK över en kommande fyraårsperiod. Programchef Lars Zetterberg är övertygad om att resultaten kommer att bidra till Sveriges omställning mot nettonollutsläpp.</b></p>​<span style="background-color:initial">Efter en utvärdering av en internationell expertpanel har Mistras styrelse beslutat att tilldela programmet forskningsmedel för en andra fas. Mistra Carbon Exit får upp till 66 miljoner kronor över en fyraårsperiod. Utvärderingspanelen rekommenderar att programmets olika delar knyts samman och att programmet arbetar för att innehåll och resultat ska få tydligare genomslag i samhället.</span><div><br /></div> <div>– I en tid när konsekvenserna av ett förändrat klimat blir allt tydligare fyller Mistra Carbon Exit en oerhört viktig roll genom att bidra med vetenskaplig kunskap om hur omställningen till ett fossilfritt samhälle ska gå till. Det är glädjande att programmet fått godkänt i utvärderingen och nu kan gå vidare i en andra fas, säger Thomas Nilsson, programansvarig Mistra. </div> <div><br /></div> <div>Mistra Carbon Exit med IVL Svenska Miljöinstitutet som programvärd, tilldelades forskningsmedel från Mistra och startade sin verksamhet den 1 april 2017.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är väldigt glada att Mistra ger oss fortsatt förtroende och stöd för Mistra Carbon Exit. Vi är övertygade om att våra resultat kommer att bidra till Sveriges omställning till nettonollutsläpp. Vår ansats med värdekedjor har visat sig vara effektiv då den hjälper oss att förstå hinder och identifiera nya möjligheter. Vårt nära samarbete med företag och myndigheter är ett starkt bidrag till att göra forskningen relevant och underlätta tillämpningen. Det ska bli väldigt roligt att arbeta vidare med den här gruppen. Vi känner oss mycket hedrade och kommer ta oss an uppgiften med stor entusiasm, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit. </div> <div><br /></div> <div>I Mistra Carbon Exits konsortium ingår Chalmers, Linköpings universitet, Göteborgs Universitet och KTH, samt de tre forskningsinstituten Resources for the Future i Washington DC, German Institute for Economic Research i Berlin och Centre for European Policy Studies i Bryssel. Även företag, myndigheter och intresseorganisationer deltar.</div> <div><br /></div> <div>– Det ska bli oerhört spännande och stimulerande att få fortsätta arbeta i detta program. Arbetet i första fasen utgör nu en solid bas för det fortsatta analyserna. Vi har också etablerat ett fantastiskt fint samarbete mellan forskarna och även med olika avnämare till programmet, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor i uthålliga energisystem vid avdelningen för Energiteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Mistra Carbon Exit tar fram ny kunskap och utvecklar strategier för hur det svenska samhället och svenska företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp. Visionen är att bidra till att göra Sverige till en viktig internationell förebild inom klimatarbetet. Mistra Carbon Exit analyserar tekniska och affärsmässiga förutsättningar för att nå nollutsläpp, men också styrmedel och beteendefrågor. Mistra har bidragit med 56 miljoner kronor i den första fasen på fyra år.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mistra.org/forskningsprogram/mistra-carbon-exit/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Mistra Carbon Exit ​</a></div> Thu, 10 Dec 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/VR_konsolideringsbidrag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/VR_konsolideringsbidrag.aspxNytt material för att fånga och lagra energi utforskas<p><b>​Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, har tilldelats vetenskapsrådets konsolideringsbidrag med 12 miljoner för 2020–2026. Anslaget ska gå till att utforska ett nytt material som både kan lagra solenergi och absorbera energin från omgivningen och avge det som värme.</b></p><p>​– Det känns jättebra, jag är både nöjd och stolt, särskilt eftersom det här är ett anslag som man bara kan söka vartannat år i väldigt hög konkurrens. säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen</a></p> <p>Forskningen som finansieras av anslaget liknar solenergisystemet MOST (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems), som Kasper och hans grupp ar betat med under många år, och som väckt mycket stor uppmärksamhet runt om i världen. Men det nya projektet handlar om att utveckla kunskaperna vidare och skiljer sig på flera avgörande sätt Nu ska forskarna arbeta i system med fasta ämnen istället för i vätskor som i MOST och materialet ska kunna göra flera saker på en gång. </p> <p>– Vi vill undersöka om det är möjligt att skapa ett nytt material som både kan lagra solens energi och ta upp energin eller värmen från omgivningen. Kortfattat kan man säga att det övergripande syftet är att försöka hantera värme och även kyla på ett helt nytt sätt, säger Kasper Moth-Poulsen. <br />Materialet som forskarna undersöker ska vara hållbart och bidra till nya utsläppsfria lösningar inom energilagring. </p> <p></p> <div>Bland forskarna som tilldelades ett konsolideringsbidrag från Chalmers finns förutom Kasper Moth-Poulsen också Victor Torres Company vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap. </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-VR-anslag-till-fiberoptikforskare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Prestigefullt VR-anslag till fiberoptikforskare​ </a></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om Kasper Moth-Poulsen </h2> <div>Kasper Moth-Poulsen är professor och avdelningschef på Tillämpad kemi på institutionen för kemi och kemiteknik och arbetar med forskning inom fältet nanokemi och nya material för energiinfångning och lagring materials and syntetisk kemi. Han har mottagit flera olika anslag och utmärkelser för sin forskning, såsom ERC starting grant, SSF future research leaders grant, Wallenberg Academy Fellow Grant och ett stipendium från HM King Carl XVI Gustafs stiftelse för vetenskap, teknik, för sitt arbete med solenergisystemet MOST.</div>    <br /><div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-09-08-konsolideringsbidrag.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om konsolideringsbidragen</a><br /></div> <br /> <p></p> <p> </p> <p>Text: Jenny Holmstrand<br /></p>Fri, 04 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Varldens-samhallsbyggare-maste-tanka-nytt-och-radikalt-–-och-agera-snabbt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Varldens-samhallsbyggare-maste-tanka-nytt-och-radikalt-%E2%80%93-och-agera-snabbt.aspxVärldens samhällsbyggare måste tänka nytt<p><b>​​Byggsektorn, fastighetsbranschen och stadsförvaltningar måste högprioritera samma mål – att drastiskt minska sin klimatpåverkan. Kraftfulla, statliga insatser är helt avgörande för möjligheterna att uppnå FN:s hållbarhetsmål. Och – allt måste ske mycket snabbt. Det är hörnstenarna i den färdplan som presenterades på världskonferensen Beyond 2020.</b></p><div><div>Idag bor 55 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas den siffran ha stigit till 68 procent, enligt FN. Städerna producerar redan 70 procent av världens växthusgaser. Byggnader och byggande står för 40 procent av de energirelaterade utsläppen av koldioxid. Den snabba urbaniseringen ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.  </div> <div> </div> <div>  – Om vi fortsätter som hittills har vi ingen chans att ens komma i närheten av klimatmålen. Nu behöver vi agera med nytt radikalt tänkande, vi måste göra det snabbt och öka takten i arbetet med att sänka städernas klimatpåverkan. Vi måste hitta innovativa sätt att bygga våra samhällen så att vi rör oss mot hållbarhetsmålen, och inte bort ifrån dem, säger Colin Fudge, gästprofessor i urban framtid och design, Chalmers.  <br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Färdplan för alla samhällsbyggare världen över </h2> <div> </div> <div>Som ett resultat från världskonferensen Beyond 2020 har Colin Fudge och hans kollega Holger Wallbaum upprättat ett ”<a href="https://beyond2020.se/wp-content/uploads/2020/11/Transformational-Plan.pdf">Ramverk till en färdplan för den byggda miljön</a>”. Initiativet syftar till att lägga en grund för regionala strategier som kan vägleda framtidens samhällsbyggande mot målen i FN:s Agenda 2030.  </div> <div> </div> <div>  – Konferensen visade tydligt på en ökande medvetenhet om hållbarhetsfrågor hos allt fler samhällsbyggnadsaktörer. Men det räcker inte. För att nå hållbarhetsmålen krävs en gemensam förståelse hos alla aktörer för hur hållbarhetsmålen ska kunna uppnås och – inte minst – handling. Det är det vi nu vill bidra till, säger Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande, Chalmers, och huvudansvarig för Beyond 2020.  </div> <div> </div> <div>Ordföranden i det svenska Rådet för hållbara städer, Helena Bjarnegård, välkomnar deras initiativ.  </div> <div> </div> <div>  – Vi är medvetna om att vi måste leverera förändringar för att ta itu med klimatet, den biologiska mångfalden, resursbrist och segregation. Vi behöver utveckla hållbara livsmiljöer inte minst för människors hälsas skull. Ramverket till en färdplan för den byggda miljön ger ett skarpt men nödvändigt förslag på konkreta åtgärder för att uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål inom en av de viktigaste sektorerna, säger riksarkitekten Helena Bjarnegård.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Föreslår 72 åtgärder i nordvästra Europa </h2>   <div>I ramverket har Wallbaum och Fudge lagt till en detaljerad handlingsplan för nordvästra Europa som innehåller 72 konkreta förslag till åtgärder – som en inspiration för övriga världen. Förslagen handlar om allt från energieffektiviseringar och forskning kring nya byggmaterial, digitala verktyg och renoveringsmetoder till gratis kollektivtrafik, mer grönytor och fler cykelbanor. De involverar alla samhällsbyggnadsaktörer – som arkitekter, byggare, fastighetsbolag, materialproducenter och stadsplanerare.  </div> <div> </div> <div>Flera av de högt prioriterade åtgärderna ligger under direkt statligt ansvar:  <br /><br /></div> <ul><li>Högre skatt på koldioxidutsläpp och utnyttjande av mark och naturresurser – lägre skatt på arbete </li> <li>Statligt stöd för energieffektiva fastighetsrenoveringar </li> <li>En plan för storskalig produktion av hållbara, prisvärda bostäder </li> <li>Ökat tempo i utfasningen av fossila bränslen till förmån för eldrift från förnybara källor </li></ul> <div>  – Här har politiker och myndigheter en nyckelroll, eftersom det är politiska beslut som beskattning, riktat stöd och nationella strategier som kan bana väg för de radikala förändringar vi föreslår. Men alla aktörer med inflytande över den byggda miljön måste bidra med förändringar. I andra delar av världen kan det vara näringslivet som spelar motsvarande huvudroll, säger Holger Wallbaum.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Åtgärder måste anpassas efter region <br /><br /></h2> <div>Wallbaum och Fudge är tydliga med att de föreslagna åtgärderna är specifikt avsedda för länderna i Nordvästeuropa och att deras arbete ska ses som en inbjudan till diskussion. Olika aktörer jorden runt är bäst skickade att föreslå vilka åtgärder som är mest akuta och relevanta i deras respektive regioner, utifrån regionala förutsättningar, menar de.  </div> <div> </div> <div>  – Nyckelpersoner och institutioner i olika delar av världen har antagit utmaningen att upprätta noder för utvecklingen av regionala strategier. Från Chalmers sida har vi erbjudit oss att stötta med global samordning. Vårt förslag är att alla noder presenterar sina framsteg för utvärdering och vidareutveckling på en världskonferens vart tredje år, närmast i Montreal 2023, säger Colin Fudge.  </div> <div> </div> <div>Ett tusental deltagare följde Beyond 2020 som arrangerades av Chalmers i samarbete med Johanneberg Science Park, Rise och Göteborgs stad. Till följd av Coronapandemin hölls den online. På konferensen diskuterades metoder för minskat klimatavtryck, lägre resursförbrukning, digital utveckling och innovativa transporter. Bland talarna fanns auktoriteter inom hållbart byggande, digitalisering och finansiering från hela världen.  </div> <div> </div> <div><em><a href="https://beyond2020.se/" target="_blank">Beyond 2020</a> har status som World Sustainable Built Environment Conference (WSBE). Arrangörer utses av iiSBE, en världsomspännande ideell organisation vars övergripande mål är att aktivt arbeta för initiativ som kan bidra till mer hållbara samhällsbyggen. Nästa WSBE hålls i Montreal 2023.</em>    </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Ramverk till en färdplan för världens byggda miljö  </h3> <div>I sitt upprättade ramverk etablerar Wallbaum och Fudge ett generellt angreppssätt som samhällsbyggande aktörer i varje enskild region i världen kan använda för att identifiera de åtgärder som är mest akuta och relevanta för att nå målen i FN:s Agenda 2030, baserat på lokala förutsättningar. De identifierar de nyckelfrågor som måste besvaras av alla samhällsbyggande aktörer, vilka hinder som måste övervinnas och vilka möjligheter som kommer att vara avgörande för sektorn under det närmaste decenniet.  </div> <div> </div> <div>Arbetet har genomförts i dialog med framstående forskare och samhällsbyggare jorden runt. Läs mer om ramverket och ladda ner material här (på engelska): <a href="https://beyond2020.se/wp-content/uploads/2020/11/Transformational-Plan.pdf">Framework document on a Transformational Plan for the Built Environment</a>  </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Åtgärdsplan för samhällsbyggande i nordvästra Europa</h3> </div> <div> </div> <div>Wallbaum och Fudge har konkretiserat 76 akuta hållbarhetsåtgärder i nordvästeuropa (Tyskland, Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Irland, Norge, Belgien, Schweiz). Ett axplock: <br /> </div> <ul><li>Upprätta renoveringsplaner med fokus på energieffektiviseringar för alla befintliga fastighetsbestånd senast 2023. </li> <li>Undvik att riva och bygga nytt när det är möjligt att renovera. </li> <li>Halvera utsläppen från produktion av byggmaterial till 2025. </li> <li>Övergången till fler material med mindre klimatpåverkan måste accelerera. </li> <li>Öka takten i utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn till förmån för eldrift – med t ex förbud för nya bensin- och dieselbilar 2030. </li> <li>Fördubbla tillgången på gång- och cykelbanor i städerna till 2030. </li> <li>Erbjud gratis kommunal kollektivtrafik för alla skolbarn och för alla över 70 år. </li> <li>För in klimatperspektivet som en obligatorisk del av arkitektbranschens etiska riktlinjer. </li> <li>Öka andelen grönytor med 20 procent i alla städer senast 2030. </li> <li>Koncentrera forskningen på utvecklingen av nya byggmaterial med lägre koldioxidavtryck, digitala verktyg för den byggda miljön och nya energieffektiva renoveringsmetoder.</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Läs hela åtgärdsplanen här: <a href="https://beyond2020.se/wp-content/uploads/2020/11/Transformational-Plan.pdf" target="_blank" title="Beyond2020">Åtgärdsplan för samhällsbyggande i nordvästra Europa</a> (sidorna 20-23 i bifogad Transformational Plan, på engelska)</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt:</h3> <div>Holger Wallbaum</div> <div><a href="mailto:holger.wallbaum@chalmers.se">holger.wallbaum@chalmers.se</a>  Tel. +46 31 772 19 94 </div></div>Sun, 15 Nov 2020 19:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-–-Nya-möjligheter-för-energilagring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-%E2%80%93-Nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-energilagring.aspxEnergipodden – Nya möjligheter för energilagring<p><b>​Vi har fått en pratstund med Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper. Hans huvudsakliga forskningsområde är inom vattenkraft, för vilket förutsättningarna nu tar nya riktningar i och med att sol- och vinkraft expanderar. EU har beviljat pengar till ett projekt,där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring.</b></p>​​– Det här ska bli spännande. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Hela projektet samordnas från TU Delft i Nederländerna där jag var gästprofessor fram till årsskiftet. I Holland är de framåt och duktiga inom området Coastal engineering. De har byggt upp hela sitt land genom att dämma upp havet, säger Håkan Nilsson.<div><span style="background-color:initial"><br />Vattenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. </span>Efterfrågan ​på nya lösningar för energilagring ökar i takt med att väderkänslig förnybar energi expanderar. EU har därför beviljat pengar till ett projekt, ALPHEUS, där universitet och industri tillsammans ska utveckla ny teknik för havsvattenbaserad energilagring. Den ska möjliggöra att även låglänta områden, som Holland, kan använda havets vatten för att lagra energi. <br /><br /><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+2+%E2%80%93+Nya+m%C3%B6jligheter+f%C3%B6r+energilagring/0_b4v0ocvi"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på: <span style="background-color:initial">E</span></a><span style="background-color:initial"><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+2+%E2%80%93+Nya+m%C3%B6jligheter+f%C3%B6r+energilagring/0_b4v0ocvi">nergipodden avsnitt 2 – Nya möjligheter för energilagring​</a><br /><br /></span></div></div> <div><span></span><div>Redaktörer för energipodden är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</div> <div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</div></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​</a><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften</a><br /><div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/person/hani" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers Research - Håkan Nilsson</a><br /><a href="https://www.tudelft.nl/en/eemcs/current/humans-of-eemcs/haakan-nilsson/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Håkan Nilsson Visiting Professor TUDelft</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Den surfande professorn</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Strömningslära på Chalmers</a><br /><br /></span><div><span style="font-weight:700">Fakta:</span></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet heter ALPHEUS - Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage. Det är finansierat av EU, projektnummer 883553. Läs mer om projektet: <br /></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/projekt/Sidor/Augmenting-grid-stability-through-Low-head-Pumped-Hydro-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Augmenting grid stability through Low-head Pumped Hydro Energy Utilization &amp; Storage</a></span></div></div> <br /></div> <div><br /></div> <div><br /><h3 class="entryTitle" style="margin:0px;font-family:lato, &quot;helvetica neue&quot;, helvetica, arial, sans-serif;font-weight:normal;line-height:37px;color:black;font-size:29px;word-break:keep-all"></h3> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Tue, 10 Nov 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad<p><b>Chalmers campus Johanneberg har just nu besök av en självkörande liten robot vid namn Hugo, vars uppgift är att leverera post mellan Chalmers olika byggnader. Den självgående leveransroboten är en del av projektet Klimatneutral Urban Logistik där flera partners samarbetar för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p><div>- Det finns få liknande projekt i Sverige just nu. En högaktuell funktion med denna typ av transport är möjligheten att minska direkta möten mellan människor och på så sätt begränsa smittspridningen av Covid-19 säger Carl Berge, VD på Hugo Delivery som leder projektet. Utifrån de tester som utförs på Chalmers är det just nu högprioriterat att utveckla Hugo för så kallad ”pick and collect” i affärer så att personal och kunder får leveranser av roboten istället för att behöva mötas.</div> <div><br /></div> <div>Elektriska, uppkopplade och automatiserade leveranser har också stor potential att göra stadslogistiken säkrare, effektivare och mer hållbar. Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div>– De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet ligger helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/ca2uw59GYCo"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leveransroboten HUGO fixar sista sträckan (film)​</a></span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>H</span><span>ugo</span></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P"><font face="open sans, sans-serif">Med hjälp av ett antal sensorer kan Hugo bilda sig en uppfattning om omvärlden. De två viktigaste är en stereokamera och så kallad LIDAR som står för Light Detection And Ranging. Med hjälp av denna teknik kan Hugo planera rutter och undvika hinder genom att data analyseras med hjäp av bland annat AI. Hugo har en hastighet på 15 km/h och klarar i dagsläget av att frakta upp till 80 kg.​ </font></p></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><div></div> <div><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Klimat</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">neut</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">ral Urban Logistik</span></div></h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Cecilia Kertes, Chalmers och Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div> ​​​​​​​​​Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxKompaktare teknik gynnar vindkraft till havs<p><b>​Kompakt, miljöanpassad och finurlig. Det är tre viktiga egenskaper hos den kraftelektroniska omriktare som industridoktoranden Mohammad Kharezy på forskningsavdelningen Elkraftteknik på Chalmers och forskningsinstitutet RISE håller på att utveckla.</b></p>​<span style="background-color:initial">I dagens havsbaserade vindkraftparker finns en eller flera transformatorplattformar anslutna till vindkraftverken för att samla ihop och omvandla den producerade elektriciteten till högspänd likström innan överföring sker via kabel in till land.</span><div><br /></div> <div>– Elomvandlingsplattformarna utgör en betydande del av investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft, säger Torbjörn Thiringer, professor i tillämpad kraftelektronik vid Chalmers institution för elektroteknik. Det skulle därför vara en stor fördel om havsbaserade vindkraftparker kunde anslutas mot land med färre sådana plattformar, vilket är den bakomliggande tanken med det här konceptet. </div> <div><br /></div> <div>Alternativet till fristående plattformar är att istället placera utrustningen för elomvandling i själva vindkrafttornen, dels uppe i maskinhuset och dels även längre ner i tornen eller i en container på utsidan av tornen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Storlek och vikt har betydelse</strong></div> <div>– För att kunna installeras på tornen måste utrustningen krympas i storlek. Detta har vi av och till arbetat på under de senaste 20 åren. Tack vare prototypen som Mohammad Kharezy har konstruerat för sin licentiatuppsats har lösningen nu tagit ett betydande steg framåt, säger Torbjörn Thiringer.</div> <div><br /></div> <div>Nyckeln är komponentens kompakta form och jämförelsevis låga vikt. Designen innebär att flera omriktare seriekopplas på högspänningssidan för att på så sätt få en hög likspänning. E<span style="background-color:initial">ftersom de fysiska avstånden är små och potentialskillnaden stor måste d</span><span style="background-color:initial">en elektriska isolationsförmågan mot jord då vara mycket god</span><span style="background-color:initial">, annars blir konsekvensen överslag och kortslutning. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>– Som isolationsmedium har jag använt en bionedbrytbar vegetabilisk olja, istället för fossilbaserad transformatorolja som vanligen används. Den senare dras med negativa miljörisker, säger Mohammad Kharezy. I kombination med cellulosamaterial är den här oljan lovande för att klara isolationsproblemet, dessutom har den tydliga miljöfördelar.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kompaktare%20teknik%20gynnar%20vindkraft%20till%20havs/vindkraftprototyp_400x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Prototyp för frekvensomriktare" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>I elkraftlabbet på Chalmers, samt hos RISE i Borås, har Mohammad Kharezy byggt upp en prototyp för frekvensomriktaren, i skala 1:200. På bilden visas mätning av transformatorns kärnförlust med en precisionswattmeter. För detta experiment behövs en högfrekvensspänningsgenerator, ett California Instrument 4500LX PWM-omvandlare.</em></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Goda erfarenheter för framtiden</strong></div> <div>Forskningen har finansierats av <a href="http://www.energimyndigheten.se/" target="_blank">Energimyndigheten ​</a>inom programmet VindEL 2017. Syftet är att bidra i omställningen till ett hållbart och förnybart energisystem genom forskning och utveckling som gör vindkraftteknik mer funktionell och konkurrenskraftig.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas förhoppning är att få fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla konceptet för spänningsomvandlingen, samt att mer ingående kunna studera hur designen för isolationen kan förbättras för att funktionen ska bli mer förutsägbar. </div> <div><br /></div> <div>– Erfarenheterna av konceptet är hittills mycket goda, säger Mohammad Kharezy. Jag hoppas och tror att min forskning kan vara en del av lösningen för att i framtiden göra det möjligt att direktansluta havsbaserade vindkraftsparker mot land, utan att några stora och dyra fristående plattformar med transformatorstationer ska behövas.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Tatu Nieminen och Mohammad Kharezy​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Ladda ner Mohammad Kharezys licentiatsavhandling: </div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/518754/file/518754_Fulltext.pdf" target="_blank"><div>A Novel Oil-immersed Medium Frequency Transformer for Offshore HVDC Wind Farms</div> ​</a><div><br /></div> <div><strong>Kontaktpersoner</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Mohammad-Kharezy.aspx">Mohammad Kharezy</a>, industridoktorand på institutionen för Elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20kharezy@chalmers.se">kharezy@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><div><a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-thiringer.aspx">Torbjörn Thiringer</a>, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20torbjorn.thiringer@chalmers.se">torbjorn.thiringer@chalmers.se</a><br /><br /></div></div>Wed, 04 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxBidrar till EU:s arbete för elektrifiering av transportsektorn<p><b>Klimatfrågan har länge varit en drivkraft för elektrifieringen av transportsektorn men nyttan för miljön har ibland varit ifrågasatt.  – Den nya EU-rapporten visar att elbilen är mindre belastande för miljön än fossilt drivna fordon, men det finns utmaningar bland annat när det gäller råvaror för batteritillverkningen, säger Anders Nordelöf, forskare vid avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.​​</b></p><p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>EU-kommissionen har tagit ett helhetsgrepp</b> och beställt en livscykelanalys, LCA, för att få svar på vilken miljöpåverkan olika fordonstyper har. Syftet är att sammanfatta forskningsläget för miljöbedömning av fordon för att ge kommissionen bättre beslutsunderlag i sitt arbete med att driva på elektrifieringen av transportsektorn för att minska klimat- och miljöpåverkan. Sammanställningen som omfattar lätta och tunga fordon som drivs med el-, hybrid- och förbränningsmotorer, är en av de största sammanställningarna av forskningslitteraturen som gjorts.<br /><br /></span></p> <p>– När man nu gått igenom forskningsfältet och tittat på vilka viktiga budskap som finns från området, så är det roligt att se att det arbete jag gjorde för flera år sedan under min doktorandtid, är citerat flera gånger, säger Anders Nordelöf. <br /><span style="background-color:initial">Fr</span><span style="background-color:initial">amförallt avser han en artikel publicerad 2014 som var en litteraturgenomgång av forskningsfältet fram till år 2013. Anders Nordelöf studerade då helt elektriska fordon, men också laddningsbara hybrider. Men få tunga fordon eftersom det inte fanns så många studier. <br /></span><span style="background-color:initial"><br /><b>– Mitt arbete var en av de större</b></span><span style="background-color:initial"> genomgångarna av forskningsområdet. Det är samma huvudlinjer man kommer tillbaka till här. Jag sammanställde och analyserade den forskningslitteratur som fanns utifrån metodval och systemgränser, och benade ut vilka typer av LCA studier som svarar på vissa typer av frågor.</span></p> <p>– I EU:s stora rapport så har man även gjort egna beräkningar och livscykelanalyser för olika typfordon. Det är en bred sammanställning med över 300 olika litteraturkällor och en mängd olika aktörer som Scania, Volvo Cars, IVL och Northvolt har bidragit med synpunkter, säger Anders Nordelöf.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">EU-studien har också använt de datamodeller som Anders Nordlöf utvecklade för drivlinekomponenter och tillverkningsprocesser inom ramen för sin avhandling. <br /></span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Man hoppas ju att det man gör ska bidra till kunskapsuppbyggnad. Så det känns jätteroligt när arbetet används i en sådan här betydelsefull sammanställning som förmedlas vidare till beslutsfattare i EU.</span></p> <p><br /><b>Anders Nordelöf beskriver</b> sina studier som fotarbete för förbättrad datakvalité inom livscykelanalys på elfordon, som andra kan bygga vidare på för att göra bättre analyser. <br /><span style="background-color:initial"><strong></strong>– </span><span style="background-color:initial">Det är verkligen så man ska se på de här inventeringsdatamodellerna som jag har tagit fram. De är verktyg för LCA-analytiker, som sedan förmedlar sin kunskap till beslutsfattare. Mitt arbete i detta fall är en delmängd av botten av pyramiden. Jag har bidrag med några viktiga stenar till grunden. Sedan har jag glädje av dessa modeller själv också, såklart, avslutar han.</span></p> <p><br /></p> <p><b>Läs mer: </b></p> <p><a href="https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/transport/vehicles/docs/2020_study_main_report_en.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />EU: rapport Determining the environmental impacts of conventional and alternatively fuelled vehicles through LCA</a></p> <p><br /></p> <p>I EU:s rapport citeras och används forskning som beskrivs i fem artiklar från Anders Nordelöfs avhandling. Doktorandprojektet, som avslutades 2017, genomfördes med finansiering från styrkeområde Energi, och datamodellutvecklingen erhöll även stöd från <a href="http://emobilitycentre.se/">Swedish Electromobility Centre</a>.</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/anders-nordelof.aspx" style="outline:0px">Läs mer om Anders Nordelöf</a><br /><br />Text: Ann-Christine Nordin<br />Foto: Ulrika Ernström</p> <div><br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:00:00 +0200