Nyheter: Klimathttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 17 Sep 2020 15:23:52 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Se-dokumentaren-om-vatgashuset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Se-dokumentaren-om-vatgashuset.aspxSe dokumentären om vätgashuset<p><b>​– När jag studerade väte under mitt år i Göteborg berömde alla Hans-Olof Nilssons privatägda hus, säger David Blekhman. Huset som är frikopplat från elnätet – med egen vätgasproduktion.Naturligtvis var han tvungen att besöka ”the Nilsson Energy House” och göra en dokumentär om huset på Sveriges västkust för sina studenter i Los Angeles. Du kan se den här, liksom en kortare trailer. Länkar finns i slutet av texten.</b></p>​David Blekhman, expert på alternativ och förnybar energi har tillbringat det senaste året på Chalmers som Fulbright Distinguished chair. Under sin tid i Sverige har David Blekhmans haft ambitionen att besöka alla vätgasstationer i Skandinavien.<div><div><span style="font-size:14px">– När jag besökte huset blev jag positivt överraskad över hur mycket tankearbete och ansträngningar som ligger bakom skapandet av framtidens hus, som är helt frikopplat från det omgivande energisystemet. Naturligtvis var gästfriheten också i toppklass. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Huset utanför Göteborg gjorde ett så stort intryck på David Blekhman att han bestämde sig för att dokumentera det för sina studenter. Resultatet blev en dokumentär där man får ta del av en mängd tekniska detaljer. Huset drivs av solceller, batterier och väte. Solenergin lagras i väte under sommaren och används för att producera el och uppvärmning under hösten och på vintern.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Spillvärmen från bränslecellen används för att hålla huset varmt. Att lagra energi mellan olika säsonger är ett behov vi även har i Los Angeles. Som komplement till lagring i väte finns även i huset ett relativt stort batterilagerför att reglera kortsiktiga en-till-få-dagars behov av att lagra och sedan använda solenergin.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Medan vi för tio år sedan tänkte på väte som ett bränsle för personbilar, och då framför allt i  konkurrens med batteridrivna elbilar, så har väte under de senaste åren blivit det primära valet för massiv lagring av växande sol- och vindkraft. Det beror på att energilager i form av väte, istället för batterier, inte behöver sällsynta metaller, bara volym och tryck. Europeiska unionen satsar strategiskt på väte och ser den som en möjlighet att bidra till ekonomisk tillväxt i   många länder genom skapandet av nya företag och arbetstillfällen. Affärsmöjligheterna för litiumjonbatterier är mer begränsade i denna mening, säger David Blekhman. </span></div> <div><span style="font-size:14px">– Väte är dock inte utan sina egna utmaningar. Både elektrolys- och bränslecellstekniken utvecklas fortfarande. Väteinfrastrukturen måste växa, samtidigt som man behöver bevaka att hanteringen av vätgas under tryck sker på ett säkert sätt, poängterar han.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Finns det något mer du vill berätta?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet till Chalmers tekniska högskola för det fina värdskapet de har erbjudit under min tid som gästforskare inom Fulbright-programmet. Under min tid här har jag träffat många underbara människor. Jag vill rikta ett särskilt tack till Dr. Maria Grahn och Chalmers styrkeområde Energi för stödet med att producera den här videon, avslutar David Blekhman.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span></span><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b><br /></span><a href="https://www.youtube.com/watch?v=j2Qpv1qz-2s&amp;feature=youtu.be&amp;ab_channel=SikandSITICenter" style="outline:0px;font-family:calibri, sans-serif;font-size:16px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The Documentary: The Hydrogen House</a> (15.47 min)<br /><span style="font-size:14px"><a href="https://youtu.be/7DQDgdTZkww"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Trailer</a> (2.40 min)</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dGuQKQlliYc&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fulbright inaugural lecture with Professor David Blekhman </a><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Intervju med David Blekhman:</b><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/kan-vatgas-bli-framtidens-bransle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hur kan vätgas bli framtidens bränsle?​</a><br /><br /><a href="http://www.calstatela.edu/univ/ppa/publicat/cal-state-la-technology-professor-named-fulbright-distinguished-chair-alternative"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cal State LA technology professor named a Fulbright Distinguished Chair in Alternative Energy Technology</a></div> <div><a href="http://engineering.buffalo.edu/mechanical-aerospace/news-and-events.host.html/content/shared/engineering/home/articles/news-articles/2019/ub-alum-david-blekhman-inspires-students-to-develop-a-passion-for-clean-energy.detail.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />UB alum David Blekhman inspires students to develop a passion for clean energy​</a><br /></div> <span style="font-size:14px"></span></div> <br />Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 16 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-vaxlar-upp-for-klimatet-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-vaxlar-upp-for-klimatet-.aspxChalmers växlar upp för klimatet<p><b>Chalmers tar nu ytterligare ett stort kliv för att befästa sitt arbete för klimatet. Med hjälp av en ny klimatstrategi ska universitetets utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten halveras till år 2030, med målet att nettoutsläppen till år 2045 ska vara nere på noll.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers har utbildat och forskat inom miljövetenskap i över 40 år, och sedan 2008 är universitetets vision ”För en hållbar framtid”. Som ett led i att befästa visionen lanseras nu <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/chalmers-klimatstrategi/Sidor/default.aspx">Cha​lmers klimatstrategi​</a>, som innehåller sju kraftfulla åtgärdsområden för att minska utsläppen från den egna verksamheten, med målet att nettoutsläppen till år 2045 ska vara nere på noll. </span><div><br /></div> <div>Chalmers har tidigare, tillsammans med KTH initierat <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/klimatramverk/Sidor/default.aspx">Klimatramverket för svenska lärosäten</a>, där de 37 universitet och högskolor som har skrivit under förbinder sig att till år 2030 ha genomfört åtgärder i linje med Parisavtalets så kallade 1,5-gradersmål. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Grundlig kartläggning</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den nya strategin tar avstamp i Klimatramverket och genom att först göra en grundlig kartläggning, har Chalmers lokaliserat de områden inom verksamheten med störst potential att reducera utsläppen av växthusgaser. </span></div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt som vårt främsta bidrag till den nödvändiga samhällsomställningen naturligtvis är vår forskning – att våra resultat sprids och nyttiggörs i samhället och att studenter tar med sig kunskaperna till sina framtida arbetsplatser – ska vi ju själva också leva som vi lär, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Så att genom att också nagelfara vår egen verksamhet vill vi bli en föregångare i hur ett lärosäte kan minska sin egen klimatbelastning. </div> <div><br /></div> <div>Forskare, ledningsgrupp, studenter och anställda har fått komma med egna åtgärdsförslag och därefter har inriktningen och handlingsplanen för strategin utgått ifrån de insatser som har störst möjlighet att bidra till verklig effekt. Varje område är dessutom kartlagt gentemot FN:s globala hållbarhetsmål, för att identifiera såväl synergier som konflikter med Agenda 2030. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vill inspirera andra</strong></div> <div>– Vår klimatstrategi visar hur vi ska minska vår egen klimatbelastning och bidra till att hindra den globala uppvärmningen, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande med samordningsansvar för hållbar utveckling. Vi strävar efter att vara transparenta med hur vi planerar och uppfyller våra strategiska ansatser och mål, med hopp om att inspirera även andra att ställa om. Därför kommer vi löpande att ge tillgång till de IT-verktyg som vi tar fram, samt beskriva de arbetssätt som vi väljer för att minska vår klimatbelastning.  </div> <div><br /></div> <div>Som ett led i att ytterligare synliggöra Chalmers engagemang i klimatfrågan finns nu dessutom den nya ingången <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/Sidor/default.aspx">Chalmers för klimatet</a> på startsidan <a href="/">chalmers.se</a>. Den leder till exempel på forskning och experter, nyttiggörande och utbildning från Chalmers som på olika sätt bidrar till omställningen av samhället som helhet, samt till arbetet med att minska de egna utsläppen. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg / Johanna Wilde </span><br /></div> Wed, 16 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxPåverkas klimatmålen av coronasatsningarna?<p><b>​Anna Elofsson, doktorand på Chalmers, har börjat ett uppdrag som utredare för klimatpolitiska rådets kansli. Fokus för kansliets tre utredare blir att granska regeringens återhämtningspolitik till följd av Covid 19-pandemin, och bedöma hur den påverkar Sveriges förutsättningar att nå målet om noll utsläpp år 2045.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofsson presenterade sin licentiatuppsats ”Climate policy for aviation – Analyses of measures at multiple levels” i våras, och hon har under doktorandtiden också arbetat i den uppmärksammade <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">utredningen Biojet för flyget</a> samt under 2020 som huvudsekreterare i Utfasningsutredningen, <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/12/dir.-2019106/">Utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar</a>. Det nuvarande uppdraget på Klimatpolitiska rådets kansli är på ett halvår, men med möjlig övergång till fast tjänst efter perioden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Med den inriktningen som jag har på mina doktorandstudier är det här ett naturligt steg och jag ser fram emot att använda mina erfarenheter från Chalmers i detta uppdrag, säger Anna Elofsson, som arbetar på avdelningen för fysisk resursteori på institutionen rymd-, geo- och miljövetenskap. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofssons nya uppdrag innebär också att kopplingen mellan klimatforskningen på Chalmers och Klimatpolitiska rådet stärks ytterligare, i rådet ingår ledamoten Tomas Kåberger, affilierad professor vid Teknikens ekonomi och organisation, tidigare vid SEE.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/klimatpolitiskaradet/pressreleases/klimatpolitiska-raadet-granskar-aaterhaemtningspolitiken-till-foeljd-av-covid-19-pandemin-2994677">Läs mer om Klimatpolitiska rådet uppdrag att granska regeringens återhämtningspolitik</a>. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 10 Sep 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/kartlagger-framtiden-for-genomforbara-klimatatgarder-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/kartlagger-framtiden-for-genomforbara-klimatatgarder-.aspxKartlägger framtiden för genomförbara klimatåtgärder<p><b>​Jessica Jewell, forskarassistent i Fysisk resursteori på Chalmers, har beviljats ​​ett bidrag på 1,5 miljoner euro av Europeiska forskningsrådet för ett projekt om övergången till en fossilfri energisektor.</b></p>​P<span style="background-color:initial;font-size:14px">rojektet, med titeln MechANisms and actors of Feasible Energy Transitions (Manifest), kommer att pågå 2021–2026. Det ska främja vår förståelse för huruvida och under vilka förhållanden det är möjligt att undvika farlig klimatförändring.</span><div><span style="font-size:14px">– Vi vet hur man löser klimatförändringsproblemet i matematiska modeller, men vi måste förstå hur vi kan lösa det i den verkliga världen, säger Jessica Jewell, som arbetar vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Svårt att utvärdera vad som är genomförbart</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Teknik som behövs för att befria elsystemet från kol är redan kommersiellt tillgänglig. Och det finns matematiska modeller för hur dessa tekniker kan användas tillräckligt snabbt och i tillräckligt stor skala för att ersätta fossila bränslen och uppfylla klimatmålen. Ändå finns det ingen vetenskaplig metod för att utvärdera om dessa scenarier är genomförbara i den verkliga världen, med tanke på de socio-politiska och tekniska begränsningarna i olika länder och regioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet Manifest kommer att utveckla en ny vetenskaplig förståelse för möjligheten att göra elsektorn kolfri, med fokus på att både lansera koldioxidsnål el i utvecklingsländer och upprätthålla tillväxten av förnybar el som redan finns på plats i de länder som kommit längst.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Vi ställde några frågor till Jessica Jewell om anslaget, projektet Manifest och de största utmaningarna att övervinna för elsektorn.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Jessica_Jewell_170.jpg" alt="Jessica Jewell." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Hur kändes det när du hörde att du skulle få anslaget?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> J</span><span style="background-color:initial">ag blev förvånad och superexalterad. Min forskning är verkligen tvärvetenskaplig, vilket vanligtvis är ganska svårt att få stöd för av vetenskapliga granskningspaneler. Jag känner mig också mycket tacksam mot alla som hjälpte mig att utvecklas som forskare: först vid Centraleuropeiska universitetet där jag var doktorand, sedan vid International Institute for Applied Systems Analysis och Bergens Universitet och nu på Chalmers.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Du beskriver projektet Manifest som ett &quot;skifte i tanken på genomförbarheten av en lindring av klimatförändringen&quot;. Kan du beskriva den förändringen och varför den behövs?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vet hur vi ska lösa klimatförändringsproblemet i matematiska modeller, men vi måste förstå hur vi kan lösa det i den verkliga världen. Det viktigaste vetenskapliga tillvägagångssättet för att bedöma om något är genomförbart i den verkliga världen är att titta på om något liknande hänt tidigare. Men med klimatförändringar blir det problem eftersom både utmaningen och vad vi behöver göra är utan motstycke – så det finns inga direkta historiska paralleller. Att analysera genomförbarheten av en framgångsrik begränsning av klimatförändringarna kan alltså vetenskapligt vara en återvändsgränd. Jag övervinner denna dödläge genom att titta det förflutna och pågående klimatåtgärder genom en viss samhällsvetenskaplig lins som kallas kausala mekanismer.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Min hypotes är att medan många saker förändras – till exempel att rena tekniker blir billigare, befolkningen och energibehovet ökar – är de politiska, ekonomiska och sociala mekanismerna som formar vår förmåga att agera på klimatet desamma. Genom att förstå dessa mekanismer genom att empiriskt observera det förflutna hoppas jag kunna förutsäga vad som är och inte är möjligt att göra i framtiden.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>En av metoderna som beskrivs i detta projekt kallas &quot;dynamiskt genomförbarhetsutrymme&quot;. Vad innebär det och hur kan du använda den metoden i det här projektet?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Ett dynamiskt genomförbarhetsutrymme är ett verktyg jag har utvecklat för att kartlägga empiriska observationer av tidigare klimatåtgärder eller energibyten för att skilja ut de underliggande mekanismer som formar dem. Jag har använt det här verktyget för att kartlägga och förstå genomförbarheten av snabb avveckling av kol och med Manifest vill jag på liknande sätt kartlägga och jämföra historisk expansion av förnybara energikällor med den expansion som länder planerar i framtiden och som vi måste se för att nå klimatmålen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Vad ser du som de största hindren att övervinna i övergången till ett fossilfritt elsystem?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Jag ser två stora hinder. Först och främst är hur man kan upprätthålla höga tillväxttakter i de länder som är i framkant och redan har livskraftiga förnybara elsektorer. Danmark och Tyskland får upp till 40 procent av sin elförsörjning från förnybara källor. För dessa länder är det viktigt att upprätthålla höga tillväxttakter för att nå ännu högre nivåer av användning av förnybara energikällor. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Till exempel har tillväxten av vindkraft på land i Tyskland minskat betydligt, främst på grund av bristen på tillgängliga platser. Vi måste förstå om detta hinder helt enkelt är en byråkratisk komplikation av att hantera planeringstillstånd, eller om det återspeglar den djupare mekanismen för ökat socialt motstånd och konflikter om markanvändning som det skulle vara svårare att övervinna.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den andra och större utmaningen är att ta reda på hur man kan lansera koldioxidsnål el i utvecklingsländer, i vad som kallas ”teknikperiferin”. Idag har USA och Europa med bara 10 procent av världens befolkning 50 procent av den globala vind- och solenergin, men om vi ska nå klimatmålen måste vi använda enorma mängder koldioxidsnål teknik där huvuddelen av energianvändningen på 2000-talet kommer att ske – på södra halvklotet. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det här är en helt annan utmaning eftersom de flesta av dessa länder ännu inte har livskraftiga koldioxidsnåla elsektorer (tillverkare av utrustning, projektutvecklare och operatörer, fungerande reglerings- och elmarknader) som i länder som kommit längre. Hur snabbt all denna kunskap, institutioner, policyer och affärsmodeller kan sprida sig från de som är i framkant (eller föregångare på hemmaplan) är en kritisk fråga, för först då kan vi förvänta oss början på en fortsatt tillväxt av förnybara energikällor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Text:</strong> Christian Löwhagen</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><strong>Fakta/ERC</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Europeiska forskningsrådet (ERC), stöder forskning inom forskning i EU-länder. Rådet gör detta främst med tre stora system för forskning som ingår i EU:s sjunde ramprogram: ERC Start Grants för framstående forskare som är i början av sin karriär, ERC Consolidator Grant för att stödja forskare i det skede där de konsoliderar sin egen oberoende forskargrupp eller -program och ERC Advanced Grants som kan beviljas till forskare som har etablerat sin egna forskargrupper.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx">Läs mer om de ERC-finansierade forskarna på Chalmers.</a></span></div></div> ​Fri, 04 Sep 2020 15:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspxEn ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam<p><b>​En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalets tvågradersmål. Det visar en ny studie från bland andra Göteborgs universitet och Chalmers, som uppdaterat ekonomipristagaren William Nordhaus analyser av kostnaderna och nyttan med klimatåtgärder.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nationalekonomen William Nordhaus belönades 2018 med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om klimatfrågan. Han belönades särskilt för utvecklingen av den så kallade <em>DICE-modellen (Dynamic Integrated Climate-Economy)</em> som fått stort inflytande. I sin egen kalibrering av modellen fann han att en uppvärmning på 3,5 grader fram till år 2100 är det ekonomiskt optimala – en nivå klart över Parisavtalets tvågradersmål, och som skulle ha omfattande negativa konsekvenser för natur och samhälle i stora delar av världen. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Daniel_Johansson_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Daniel Johansson" style="margin:10px;width:190px;height:255px" /></span><div><br /></div> <div>I en ny <a href="https://www.nature.com/articles/s41558-020-0833-x">studie</a>, publicerad i <em>Nature Climate Change</em>, har en grupp forskare i Sverige, England och Tyskland uppdaterat denna DICE-modell.</div> <div><br /></div> <div>– Vi gjorde ett antal viktiga förändringar, bland annat en förbättrad kalibrering av de naturvetenskapliga aspekterna, som hur mycket kol och värme som tas upp av haven, och vi använde uppdaterade beräkningar av hur mycket klimatskadorna kan komma att kosta i ekonomiska termer, säger Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori på Chalmers, och en av författarna till studien.</div> <div><br /></div> <div>En viktig faktor som avgör vad som är ekonomiskt optimalt handlar om att ställa framtida kostnader mot nutida. Det är i grunden en värderingsfråga, och i studien har forskargruppen använt sig av en lång rad experters bedömningar av denna etiska fråga, som handlar om hur nutida och framtida generationers intressen ska vägas mot varandra.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Thomas-Sterner_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Thomas Sterner" style="margin:10px;width:190px;height:255px" /><br /></div> <div>Med dessa förändringar blir resultatet att det snarare är 1,5–2 graders uppvärmning som är ekonomiskt optimalt. </div> <div><br /></div> <div>– Nordhaus har visat vägen i frågor såsom att det behövs ett starkt koldioxidpris implementerat i princip hela världen, men till skillnad från hans tidigare analyser visar våra resultat att det går att försvara mer ambitiösa mål med ekonomiska argument, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div> </div> <div>Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna ge ett stöd för klimatmål i linje med dem som antogs i Parisavtalet, och även öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Modellen pekar på ett koldioxidpris på runt 100 dollar per ton, vilket är i nivå med den nuvarande koldioxidskatten i Sverige – som är ungefär fyra gånger så hög som EU:s utsläppspris.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/christian-azar_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christian Azar" style="margin:5px 10px;width:190px;height:255px" /><br /></div> <div>– För att nå ambitiösa klimatmål krävs det att politiker inför ett rejält pris på koldioxid, men det krävs också satsningar på ny teknik som elbilar, solceller, vätgas och koldioxidinfångning, för att ge några exempel. Om detta genomförs är det möjligt att nå ambitiösa klimatmål som tvågradersmålet. Men vi ska också vara medvetna om att det finns ett omfattande politiskt motstånd i stora delar av världen, som gör att vi har en mycket stor utmaning framför oss. Det här är ingen enkel fråga, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><ul><li>​Christian Azar, professor i fysisk resursteori, Chalmers<br /><a href="mailto:christian.azar@chalmers.se">christian.azar@chalmers.se</a>, 031-772 31 32</li> <li>Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori, Chalmers<br /><a href="mailto:daniel.johansson@chalmers.se">daniel.johansson@chalmers.se</a>, 031-772 28 16</li> <li>Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet <br /><a href="mailto:thomas.sterner@economics.gu.se">thomas.sterner@economics.gu.se​</a>, 031-786 13 77</li></ul></div> Tue, 14 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fardplaner-visar-hur-bygg--och-infrastruktursektorn-kan-na-nettonollutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fardplaner-visar-hur-bygg--och-infrastruktursektorn-kan-na-nettonollutslapp.aspxFärdplaner visar hur bygg- och infrastruktursektorn kan nå nettonollutsläpp<p><b>​Bygg- och anläggningssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är betydligt svårare att minska än till exempel trafikens – men det går. I tre tekniska färdplaner visar forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit hur bygg- och anläggningssektorn kan nå nettonollutsläpp 2045.</b></p><b>​</b><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><b>– Utsläppen från de här</b> sektorerna uppstår längs en hel värdekedja. Alla aktörer i denna kedja måste delta i omställningen. Det är komplext, men fullt möjligt, säger Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och deltagare i Mistra Carbon Exit.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">De tekniska färdplanerna för nettonollutsläpp för stål, cement och transportinfrastruktur innehåller både lågt hängande frukter, som material- och energieffektiviseringsåtgärder och koldioxidsnåla materialval, till storskaliga investeringar som CCS, elektrifierade processer och en övergång till biodrivmedel istället för fossila bränslen.  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Störst utsläpp i värdekedjan står cement- och stålproduktionen för, samt de arbetsmaskiner och fordon som behövs i anläggningsarbetet. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>– I det här läget</b> måste vi göra allt samtidigt. Åtgärder för att plocka de lågt hängande frukterna får inte användas som intäkt för att inte redan nu bereda grunden för de storskaliga satsningar som måste till. Inte heller får storskaliga satsningar bli en ursäkt för att inte göra det man kan redan nu, säger Johan Rootzén, medförfattare och forskare på Göteborgs universitet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">I somliga fall finns det hinder att röja för att nå ens de lågt hängande frukterna, menar Mistra Carbon Exit-forskarna. Det finns gott om exempel på åtgärder som redan idag skulle kunna bidra med betydande utsläppsminskningar i det enskilda projektet, men som av olika anledningar aldrig realiseras. Därför är det viktigt att klimatarbetet är förankrat och prioriterat både i den enskilda organisationen och längs med värdekedjan. I många fall kan det krävas tydligare uppbackning från högsta ledningen och tydligare styrning från regering och riksdag.  </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>I många delar av världen</b> saknas dessutom fortfarande mycket av den grundläggande infrastruktur som är en förutsättning för att människor ska få tillgång till drägligt boende, välfungerande transportmedel och vatten och sanitet. Hälften av världens urbana infrastruktur som behövs till år 2050 återstår fortfarande att byggas, enligt FN.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Även om till exempel cementindustrin minskar sina utsläpp genom teknik som finns redan idag behövs mer långtgående åtgärder om vi ska klara nettonollutsläpp till 2045, inte minst globalt. De tekniker vi ser behövs för att nå målet är koldioxidinfångning och lagring i kombination med satsningar på elektrifiering av industriella processer och tunga transporter och arbetsfordon, säger Lars Zetterberg, programchef och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2020/5/19/technical-roadmap-cement-industry"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ladda ner färdplanerna</a></span></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2020/5/19/technical-roadmap-cement-industry"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a></div> <div><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVL Svenska Miljöinstitutet​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För mer information, kontakta:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Karlsson, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a>, tel. 0761-05 92 47</span></div> <div><span style="font-size:14px">Johan Rootzén, <a href="mailto:johan.rootzen@economics.gu.se">johan.rootzen@economics.gu.se</a>, tel. 0736-16 75 74</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lars Zetterberg, <a href="mailto:lars.zetterberg@ivl.se">lars.zetterberg@ivl.se​</a>, tel. 010-788 65 57</span></div> Wed, 24 Jun 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hog-tid-att-fa-kraftfull-politik-pa-plats-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hog-tid-att-fa-kraftfull-politik-pa-plats-.aspxHög tid att få kraftfull politik på plats<p><b>​Ett dussin av basindustrins anläggningar står för runt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Teknik för att minska dessa utsläpp till nära noll finns redan, men den kräver stora investeringar, enligt Filip Johnsson och hans kollegor inom Mistra Carbon Exit. Nu brådskar det med att införa tillräckligt kraftfulla politiska och ekonomiska styrmedel för att investeringarna ska ske i den takt som krävs.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskarna är överens: Handelssystemet med utsläppsrätter inom EU räcker inte till för att sätta igång den klimatomställning som behövs inom basindustrin för att Sverige ska nå sina klimatmål. Det säger Filip Johnsson, professor i energiteknik på Chalmers. </span><div>– Priset för att släppa ut koldioxid är för lågt, och kommer att fortsätta vara det under de år framöver när omställningen måste ske. Inom basindustrin, till exempel producenter av cement och stål, behöver man göra mycket stora investeringar för att sänka sina utsläpp radikalt. Allt pekar på att det anses för riskabelt att göra dessa investeringar med dagens förutsättningar. </div> <div>Han är vice programchef för <em>Mistra Carbon Exit</em>, ett femårigt forskningsprojekt om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningarna för Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. När det gäller basindustrin är själva tekniken den minsta utmaningen, enligt Filip Johnsson. </div> <div>– Den teknik som behövs för klimatomställningen finns redan. De tre viktigaste åtgärderna är koldioxidavskiljning och lagring, elektrifiering och bränslebyte. Grovt sett kan man säga att kostnaden för att ta bort en stor del av industrins koldioxidutsläpp ligger på runt 1 000 kronor per ton minskade koldioxidutsläpp. </div> <div>Siffran kan jämföras med genomsnittspriset för utsläppsrätter inom EU, som under 2019 var knappt 25 euro per ton koldioxid. </div> <div><br /></div> <div><span><strong>Kan få bort 90 procent av utsläppen<span style="display:inline-block"></span></strong></span><br /></div> <div><span>Koldioxidavskiljning och lagring, CCS, skulle kunna bli en mycket kraftfull åtgärd.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Filip%20Johnsson_I0A1218_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /></strong><span style="background-color:initial">Både för att minska utsläppen från processer som använder fossila bränslen och för att åstadkomma negativa utsläpp, vilket behövs för att nå Parismålet. Det senare innebär att man fångar in koldioxiden vid förbränning av biomassa. </span><strong><br /></strong></div> <div>– I princip skulle man kunna få bort 90 procent av utsläppen från Sveriges basindustrier genom att använda CCS på alla stora punktutsläpp. </div> <div>I dagsläget är den svenska CCS-strategin beroende av att Norge får igång storskalig lagring av koldioxid på sitt territorium under Nordsjöns botten. Beslut om att investera i koldioxidavskiljning på en eller två norska anläggningar väntas i norska stortinget under året. Vad händer om det blir ett nej? </div> <div>– Det tror jag inte att det kommer bli, säger Filip Johnsson. Det skulle nog vara en prestigeförlust för Norge, som har arbetat länge med CCS-frågan och anses ligga långt framme. Den olja och gas som Norge tar upp orsakar också lite av ett dåligt klimatsamvete. </div> <div><br /></div> <div><strong>Priserna skulle bara öka marginellt</strong></div> <div>För några år sedan kunde han och kollegan Johan Rootzén visa att kostnaderna för radikalt minskade koldioxidutsläpp skulle spädas ut kraftfullt längs värdekedjorna för basindustrins produkter. De investeringar som krävs för klimatneutral cement skulle göra cementen 70 procent dyrare. Klimatneutralt stål skulle bli 25 procent dyrare. Men priset på slutprodukterna, där materialen ingår, skulle bara öka marginellt. Till exempel skulle ett hus eller en bil bara bli 0,5 procent dyrare, eftersom materialkostnaden utgör en så liten del av produktens totalkostnad. </div> <div>Sveriges stål- och cementproduktion orsakar idag drygt 15 procent av landets koldioxidutsläpp, och hälften av utsläppen från landets industrier totalt. De tillhör de utsläppskällor i vårt land som är svårast att åtgärda. Men forskningsresultaten från Chalmers bidrog till nya idéer om hur man kan lösa upp knutar inom basindustrins klimatomställning genom att ta samlade grepp om hela värdekedjorna. Det perspektivet använder nu forskarna inom Mistra Carbon Exit. </div> <div>– Om nödvändiga investeringar görs hos materialproducenterna skulle det alltså inte bli märkbart dyrare för konsumenterna, men ändå möjliggöra tillräckliga utsläppsminskningar, säger Filip Johnsson. Problemet är att producenterna i dagsläget inte kan motivera de stora, transformativa satsningar som krävs för att nå klimatmålen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Styrmedel behövs så fort som möjligt</strong></div> <div>Det är bråttom med dessa satsningar. Basindustrin har investeringscykler på tiotals år för större ombyggnader av grundprocesserna, så det är få cykler kvar till år 2045 när utsläppen av växthusgaser ska vara nära noll. </div> <div>– Därför kan vi inte vänta på att priset för koldioxidutsläpp inom EU framåt mitten av seklet börjar bli så högt att det kan driva fram omställningen. Vi måste så fort som möjligt utveckla nya innovativa styrmedel, finansieringsformer och affärsmodeller för de nödvändiga investeringarna. </div> <div>– Det saknas egentligen varken pengar eller vilja att investera. Många stora aktörer vill nu placera kapital i verksamhet som minskar koldioxidutsläppen, men risken anses för hög eftersom vi inte har tillräckligt tydliga och långsiktiga drivkrafter på plats. En viktig form av styrmedel är därför sådana som kan dela risken mellan olika delar av samhället, så att den inte bara hamnar hos de verksamheter som har ambitionen att gå före. </div> <div><br /></div> <div><strong>Upphandlingskrav kan driva fram omställning</strong></div> <div>Upphandling uppfattas ofta som ett viktigt styrmedel som många har stora förväntningar på när det gäller att uppnå klimatmål. Trafikverket, regioner och kommuner är storkonsumenter av bland annat betong och stål. Därför skulle de i teorin kunna ställa upphandlingskrav som driver fram en omställning av produktionen. </div> <div>Men detta instrument är i praktiken väldigt svårt att använda. Det menar Anna Kadefors, professor i fastighetsförvaltning på KTH och gästprofessor på Chalmers. Hon leder den Formasfinansierade satsningen <em>Procsibe </em>som forskar om innovativ upphandling inom byggd miljö, och har i samarbete med Mistra Carbon Exit studerat klimatkrav inom internationellt byggande av infrastruktur. <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/AnnaKadefors_190505_01_350px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /><br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Upphandling är en central drivkraft inom byggindustrin och måste absolut förändras. Men komplexiteten underskattas ofta, även av erfarna personer. Problemet är att det är svårt att ställa krav på något som inte finns eller är okänt, för då får du inga anbud, eller för låga anbud som skapar konflikter senare. Och så måste man tänka på kostnaderna för att ta fram anbud och följa upp kraven, säger Anna Kadefors. </span><br /></div> <div>Hon menar att vi i Sverige måste utveckla stödsystem på branschnivå för redovisning av produktdata, mätning av klimatprestanda och certifiering. Där har till exempel England och Nederländerna kommit längre än Sverige, och har byggt upp mer kompetens. </div> <div>– Ofta finns en övertro på incitament, som bonusar och viten, och en bristande förståelse för att människor faktiskt måste ha den basala kunskapen först, säger Anna Kadefors. Och för att tiden för att ta fram nya lösningar i ett byggprojekt är begränsad. Vi ser att incitamenten ofta kräver omfattande beräkningar som tar tid från arbetet med att minska klimatpåverkan. Därför kan det vara mer effektivt med specifika krav på material eller tekniska lösningar, som man sedan höjer över tid, mellan projekt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Koldioxidtullar kan öka ambitionen<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/lars_zetterberg_350px.png" alt="Lars Zetterberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rogramchef för Mistra Carbon Exit är Lars Zetterberg, forskare och klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han menar att EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett av de viktigaste styrmedlen. Men priset på utsläppsrätter är alltså för lågt, och om man skulle höja det finns en oro för att EU:s industri skulle konkurreras ut av industrier utanför unionen som inte betalar för sina utsläpp. Därför, berättar Lars, kan koldioxidtullar in till EU vara en intressant möjlighet som man ska titta närmare på inom forskningsprogrammet. </span><strong><br /></strong></div> <div>– Om man till exempel skulle införa en koldioxidtull som motsvarar priset på EU:s utsläppsrätter så skulle man kunna öka ambitionen för unionens utsläppshandel. Då skulle risken för att EU:s industri konkurrerades ut av industri utanför unionen minska. </div> <div>EU-kommissionen är redan inne på möjligheten, och kommer att ta fram ett förslag om koldioxidtullar.</div> <div>– Men detta är förstås komplicerat, säger Lars Zetterberg. Om tullarna inte ska snedvrida konkurrensen behöver de utformas så att de inte bara gäller råmaterial, utan halvfabrikat också, och även färdiga produkter som innehåller till exempel stål. Man riskerar dessutom att skapa ett handelskrig.<br />När det gäller Sverige säger han att vår koldioxidskatt har fått effekt genom utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmeverk och minskad användning av olja inom industrin. Men processutsläppen från exempelvis stål- och cementproduktionen är undantagna frånkoldioxidskatten.<br />Det finns också förslag på andra typer av nationella styrmedel och finansieringsformer som kan hjälpa till att driva fram basindustrins klimatomställning. Syftet med de flesta av dem är att staten och näringslivet på olika sätt ska dela på riskerna och kostnaderna för stora investeringar, vilket är nödvändigt så länge priset på koldioxidutsläpp förblir för lågt.<br /><br /><strong>Grön återuppbyggnad efter pandemin behövs i höst</strong><br />Coronakrisen kommer förstås att påverka samhällets klimatomställning. Det råder delade meningar om det blir på ett positivt eller negativt sätt. Båda ledarna för Mistra Carbon Exit menar att man nog inte kan ställa miljökrav i hanteringen av den akuta ekonomiska krisen, men att det är avgörande att politiken tar tillfället i akt i ett senare skede.<br />– Pandemin har tydligt visat hur sårbart samhället är för kriser, och jordens uppvärmning kan ge ännu värre kriser än den vi har nu, säger Filip Johnsson. Jag hoppas att den här erfarenheten kommer att förbättra vår förmåga att väga kortsiktiga risker mot långsiktiga. Och att vi tänker igenom hur vi ska prioritera den ekonomiska politiken framöver, så att den verkligen får fokus på att stötta klimatomställningen. Det gäller att vi inte bara går tillbaka till ”business as usual” när krisen är över.<br />– I höst behövs rätt planer för återuppbyggnad av ekonomin, säger Lars Zetterberg. Då måste man väga in klimatet med en gång, man kan inte vänta i fem år som efter den senaste finanskrisen. Det är väldigt viktigt att staten inte kastar ut pengar på fossil teknik, utan styr mot en grön återuppbyggnad.<br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur basindustrin kan ställa om</h2> <div>Industrin som helhet stod för 32 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2018. Basindustrin – som innefattar gruvor, järn-, stål- och metallverk samt baskemikalie-, cement-, massa- och pappersindustri – orsakade större delen av dessa utsläpp.</div> <div> </div> <div>De tre största sektorerna stod för följande andel av den svenska industrins utsläpp:</div> <ul><li>Järn- och stålindustri, 34 procent</li> <li>Mineralindustri, främst cementproduktion, 19 procent</li> <li>Raffinaderier, 18 procent</li></ul> <div> </div> <div>Resurserna som behöver fasas ut är främst kol inom järn- och stålindustrin, fossilt bränsle i cementindustrin samt fossil råvara i kemi- och raffinaderisektorerna.</div> <div> </div> <div>Inom <strong>järn- och stålindustrin</strong> siktar man i första hand på elektrifiering, genom byte av masugnsprocessen – där man använder kol – mot vätgasbaserad järnmalmsreduktion. SSAB, LKAB och Vattenfall driver ett projekt om detta som heter <em>Hybrit</em>, med siktet att få igång ett storskaligt demonstrationsprojekt år 2035.</div> <div><br /></div> <div>Vid <strong>cementtillverkning </strong>kommer 60 procent av koldioxidutsläppen från en kemisk reaktion i tillverkningsprocessen. Dessa processutsläpp kan bara avlägsnas med CCS. Resterande 40 procent kommer från det bränsle som används för att värma upp cementugnarna. Dessa fossila utsläpp kan man få bort genom en kombination av elektrifiering och byte av fossilt bränsle mot biobränsle i form av restprodukter.</div> <div><br /></div> <div>För <strong>kemi- och raffinaderiindustrin</strong> pekar allt på att CCS krävs för att uppnå nära nollutsläpp av koldioxid. I en värld som rör sig i linjemed Parisavtalet är det också nödvändigt att kemi- och raffinaderiindustriernas råvara på sikt blir förnybar, eller cirkuleras. De svenska kemi- och raffinaderiindustrierna bör ha relativt god möjlighet att ställa om till att skapa returplastraffinaderier kombinerat med att successivt använda ökad andel bioråvara, bedömer forskarna.</div> <div><br /></div> <div>Möjligheterna till <strong>bränslebyte </strong>inom industrin kommer att påverkas av ökad konkurrens om biomassa, från bland annat transportsektorn och el- och värmesektorn. Biomassa tror forskarna kan vara det enda fossilfria alternativet inom områden som långa flyg- och fartygstransporter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Elektrifiering </strong>har betydande potential, men ökad tillgång till förnybar el fordrar stora systemanpassningar. Forskning visar att det finns goda möjligheter om elsystemet görs mer flexibelt, genom till exempel ökad integrering av vindkraft och laddning av elfordon, samt energilagring i form av batterier och vätgas.</div> <div><br /></div> <div><strong>CCS, koldioxidavskiljning och lagring</strong> innebär att koldioxiden avskiljs i rökgaserna från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier. Den avskilda koldioxiden komprimeras och transporteras sedan till en lagringsplats i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbottnen. I Sverige är det i dagsläget cementföretaget Cementa, raffinaderiföretaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi som har konkreta planer på CCS i stor skala.</div> <div> </div></div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Johanna Wilde </div> <div><strong>Foto</strong>: Anna-Lena Lundqvist, Ulrika Ernström, Jonas Tobin/IVL<br /><em>Artikeln är publicerad i <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=23">Chalmers magasin, nr.1 2020​</a></em><br /></div> <div><br /></div>Wed, 24 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-vatgasforskning-ska-bidra-till-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-vatgasforskning-ska-bidra-till-klimatmal.aspxSatsning på vätgasforskning ska bidra till klimatmål<p><b>​​Fyra nationella forskningsprojekt har fått 50 miljoner kronor vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SFF). Syftet med satsningen är att hitta lösningar till några av FN:s Agenda 2030-mål. Från Chalmers deltar Björn Wickmans forskargrupp för att bidra till FN:s klimatmål om att bekämpa klimatförändringarna.</b></p><div>I det nya centrumet &quot;Produktion, användning och lagring av vätgas (PUSH)&quot; ska chalmersforskarna tillsammans med kollegor från KTH, som leder projektet, Lunds universitet, Umeå universitet och RISE ta ett samordnat nationellt grepp om vätgas som energibärare. Vätebaserade energisystem antas komma spela en stor roll i framtidens förnybara elproduktion.</div> <span></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Divisions/Chemical%20Physics/Staff/Bjorn.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><h2 class="chalmersElement-H2">​El från bränsleceller</h2> <div><br /></div> <div>Björn Wickmans forskargrupp kommer att fokusera på att utveckla nya katalysatormaterial för nästa generations bränsleceller och elektrolysörer.</div> <div><br /></div> <div>– Vätgas är en mycket viktig kolfri energibärare och även en betydande industriell processgas för framtiden. Centrumet omfattar hela värdekedjan i ett vätebaserat energisystem: produktion, lagring, distribution och slutanvändning i form av el från bränsleceller, säger Björn Wickman, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Det här är ett forskningsområde som kommer att växa i betydelse i takt med omställningen av samhället mot större hållbarhet. Runt om i världen läggs det enorma resurser på detta. Att i all denna konkurrens sticka ut och göra skillnad är en utmaning, säger projektledaren Göran Lindbergh, professor i elektrokemi, i ett pressmeddelande från KTH.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Genomslag i industrin</h2> <div>Vätgastekniken lyfts ofta fram som ett miljövänligt alternativ till konventionella, batteridrivna fordon.</div> <div><br /></div> <div>– En av vätgasens fördelar är när stora mängder energi ska lagras. Vikten och volymen blir betydligt lägre än om batterier används. Det gör att vätgas och bränsleceller är en attraktiv lösning för tunga fordon som ska köra långt, säger Göran Lindbergh i pressmeddelandet. </div> <div><br /></div> <div>Men vätgasen kan även få ett brett genomslag inom processindustrin, tror Göran Lindbergh och pekar på exemplet med svensk stålindustri. I samarbete med KTH driver bolagen LKAB, SSAB och Vattenfall ett projekt med målsättningen att producera fossilfritt stål - detta genom att ersätta kolet i masugnarna med vätgas. </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kth-leder-storsatsningar-pa-hallbar-energiteknik-1.992049"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från KTH.</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/har-ar-de-ssf-arc-center-som-far-dela-pa-200-miljoner-kronor/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer de nya centrumen på SSF: s webbplats.</a></div> <div><br /></div>Mon, 22 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Halverad-energileverans-fran-Akademiska-hus-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Halverad-energileverans-fran-Akademiska-hus-till-Chalmers.aspxHalverad energiförbrukning för Akademiska hus<p><b>​Akademiska hus byggnader på Chalmers campus har halverat sin energiförbrukning – fem år innan målet skulle vara nått.</b></p>​<span style="background-color:initial">Mängden levererad energi till Akademiska Hus lokaler på Chalmers områden nådde nyligen en halvering jämfört med år 2000, och är nu under 120 kWh per kvadratmeter.</span><div>Akademiska Hus har en nollvision för sitt klimatavtryck, som ska uppnås genom en klimatneutral intern verksamhet och fastighetsdrift till 2025, och på Chalmers uppnåddes alltså den siffran fem år ”för tidigt”.</div> <div><br /></div> <div><b>Flera energibesparande åtgärder</b></div> <div><span style="background-color:initial">Målet på 120 kWh per kvadratmeter innefattar både fastighetsenergin och den energi som används i undervisning och forskning på Chalmers. För att nå fram till målet har flera energibesparande åtgärder gjorts på campus, som till exempel användning av biobränslen, egenproducerad fjärrkyla, effektiv värmeåtervinning, installationer av behovs- och närvarostyrd ventilation och belysning, smarta styr- och övervakningssystem samt solceller.</span><br /></div> <div>– Denna minskade klimatbelastning är mycket glädjande även för oss, och helt i linje med ambitionerna i Klimatramverket och de mål vi har satt i Chalmers klimatstrategi om ökad energieffektivitet och tydligare energistatistik för verksamheten, säger Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, med samordningsansvar för hållbar utveckling.</div> <div><br /></div> <div>Klimatramverket, som Chalmers och en stor del av landets lärosäten har anslutit till, ska bland annat leda till att lärosätena minskar klimatpåverkan från sina egna verksamheter.</div> <div><br /></div> <b><br /></b><div><b>Text:</b> Erik Krång</div> <div><b>Bild: </b>Johan Bodell</div>Sun, 21 Jun 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-har-ett-nytt-vindkraftverk-for-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-har-ett-nytt-vindkraftverk-for-forskning.aspxChalmers har ett nytt vindkraftverk för forskning<p><b>​På Björkö i den göteborgska skärgården finns nu ett helt nytt vindkraftverk – en prototyp som ska användas för forskning och testning av effektiv och hållbar vindkraftsteknik. Tornet är byggt i trä, vilket är unikt, och ett stort antal sensorer ska ge forskarna information om vilka påfrestningar kraftverket utsätts för under olika drift- och vindförhållanden.</b></p><p>Bygget av det nya vindkraftverket har möjliggjorts genom stöd från Västra Götalandsregionen och Energimyndigheten och har lockat både inhemska och europeiska forskarkollegors intresse.</p> <div> </div> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20har%20ett%20nytt%20vindkraftverk%20för%20forskning/Sara_Fogelstrom-2_150x210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För ett universitet är det unikt att ha tillgång till ett skalenligt testvindkraftverk som dessutom är utrustat med så många olika sensorer. Möjligheten att i detalj kunna styra, kontrollera och justera de olika parametrarna för hur vindkraftverket körs öppnar för nya forskningsmöjligheter, säger Sara Fogelström som är koordinator för Svenskt vindkraftstekniskt centrum, SWPTC. </p> <div> </div> <p>Inom ett par decennier förväntas vindkraften utgöra den största, eller näst största, energikällan för elproduktion i Sverige. Det ställer krav på kostnadseffektiva och hållbara vindkraftverk med hög elenergiproduktion och att kraftverken bidrar med stödtjänster i driften av elnätet. Att integrera vindkraftverk i elnätet kräver att många olika kompetenser samverkar. Chalmers är värd för Svenskt vindkraftstekniskt centrum som samlar aktörer inom både vindkraftsbranschen och akademin.</p> <p>– Operatörer, vindkraftsägare och projektörer inom centrumet kommer att arbeta tillsammans med forskare från akademin i olika projekt på det nya vindkraftverket. Vi hoppas även att fler forskare och företag ska höra av sig och vilja testa sin forskning, tillägger Sara. </p> <h2 class="chalmersElement-H2"> Testplattform för branschföretag</h2> <p>Förutom att vara en viktig forskningsresurs fungerar vindkraftverket även som ett prototypverk för branschföretag. Till exempel testas nu en helt ny typ av torn för första gången. Det är företaget Modvion, som ingår i Chalmers Ventures företagsportfölj, som har utvecklat ett torn tillverkat i moduler av trä. Det är klimatneutralt från start och kostar betydligt mindre att tillverka än konventionella torn i stål. Då stål släpper ut mycket koldioxid i tillverkningsprocessen fungerar trä istället som en koldioxidsänka genom att materialet kan lagra koldioxid. Förutsättningarna för storskalig produktion är goda i Sverige. Trä är en inhemsk råvara som det finns god tillgång på och Sverige har en traditionellt stark limträindustri.</p> <div> </div> <p></p> <div>Läs pressmeddelandena från Chalmers Ventures: <br /> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/det-foersta-vindkraftstornet-i-trae-har-rests-utanfoer-goeteborg-2995201" target="_blank" title="Läs pressmeddelandet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Det första vindkraftstornet i trä har rests utanför Göteborg</a><br /> <div><a href="https://www.chalmersventures.com/news/modvion-far-eu-miljoner-vindkraftstorn-tra/" title="Läs pressmeddelandet" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Modvion får EU-miljoner för vindkraftstorn i trä</a><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Bidrar till effektiv och hållbar elproduktion</h2> <p></p> <p>Chalmers testvindkraftverk är utrustat med åtta olika sensorer i varje rotorblad som ger data om inkommande vind. I tornet sitter sensorer både i träkonstruktionen och i stålfogarna. Även fundamentet är utrustat med sensorer som samlar in data om hur betongen påverkas över tid. Sensorerna mäter de laster (”krafter”) som de olika delarna i vindkraftverket utsätts för under olika drift- och vindförhållanden. </p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20har%20ett%20nytt%20vindkraftverk%20för%20forskning/Ola_Carlson-2_150x210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Om man vet vilka laster verket utsätts för kan man styra vindkraftverket på ett smartare sätt. Man sparar material i konstruktionen och bli mer kostnadseffektiv i elproduktionen, säger Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elproduktion och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum.</p> <p>Först ut i raden av forskningsprojekt som ska utföras på testvindkraftverket är ett projekt som handlar om frekvensreglering. När andelen vindkraft ökar i elnätet måste också vindkraftverk vara med och bidra till en bättre nätstabilitet. För det krävs att frekvensen kan hållas konstant på 50 Hz. Projektet, som leds av Ola Carlson, kommer att testa olika modeller för frekvensreglering och titta på hur man rent tekniskt kan bidra till att vidareutveckla de regleringstjänster som finns idag. </p> <p><strong>​Kontakt</strong><br />Sara Fogelström, koordinator för Svenskt vindkraftstekniskt centrum<br /><a href="mailto:sara.fogelstrom@chalmers.se">sara.fogelstrom@chalmers.se </a><br /> </p> <div> </div> <p>Ola Carlson, biträdande professor och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum<a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se"><br />ola.carlson@chalmers.se</a> </p></div> <div><p></p> <p></p> <div> <a href="/sv/centrum/SWPTC/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Svenskt vindkraftstekniskt centrum, SWPTC</a><p></p> <p>Tips på andra nyhetsartiklar inom vindkraft:</p></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tre-utmaningar-for-att-na-okad-andel-vindkraft.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tre utmaningar för att nå ökad andel vindkraft <br /></a><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vindkraftsforskning rustar branschen för omställning<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Text: Anna Wallin<br />Porträttfoton: Oscar Mattsson<br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspx" target="_blank"></a><p></p></div></div></div></div> Wed, 17 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kan-plasten-bli-var-van-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kan-plasten-bli-var-van-.aspxKan plasten bli vår vän – igen?<p><b>​Den läcker ut i naturen och in i levande organismer. Plasten har blivit ett av vår tids mest påtagliga miljöproblem. Samtidigt passar plast perfekt i en cirkulär ekonomi – den dag vi lärt oss att använda den på rätt sätt.</b></p>​<span style="background-color:initial">Plast som miljöproblem är alltmer i fokus. Ett exempel är skatten på plastpåsar, som på EU-initiativ infördes tidigare i år. Många har också blivit medvetna om de enorma mängder plastskräp som driver omkring i världshaven och som invaderar och trasslar in sig i nästan allt marint liv – från plankton till blåvalar.</span><div><br /><div>Men läckaget till naturen är bara en av utmaningarna med plasten. Detta i sig beständiga material utnyttjas ofta till produkter som slängs efter bara några få minuter eller sekunder. Sådan plastanvändning innebär ett stort resursslöseri.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom har nästan all plastråvara fossilt ursprung och bidrar därmed till klimatpåverkan, när den utvinns och förbränns efter användning.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/henrikkebaumann_305x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Henrikke Baumann" style="margin:5px;width:200px;height:196px" /></div> <div>För Henrikke Baumann, som studerar hur samhället påverkar ekologin ur ett livscykelperspektiv, är det främst läckaget till miljön som intresserar och oroar. Detta trots att baranågon procent av all tillverkad plast läcker ut:</div> <div><br /></div> <div>– Även om osäkerheten är stor, så tydermycket på att plasten, inte minst mikroplasten, påverkar livet på alla nivåer i ekosystemet. <span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i ser tydliga effekter på olika populationer, som redan är hotade av överfiske eller klimatförändringar, säger hon.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>För ett antal år sedan var hon med och städade ilandflutet plastskräp från avlägsnastränder på Svalbard. Upplevelsen ledde till forskning kring det som ”försvinner” från industrisamhällets materialflöden.</div> <div>Vissa anser att plastläckaget till stor del uppkommer i utvecklingsländerna, där uppskattningsvis tre miljarder människor lever utan fungerande avfallshantering.</div> <div><br /></div> <div>Henrikke Baumann håller bara delvis med:</div> <div><br /></div> <div>– Visst har vi i industriländerna idag ofta ganska bra avfallshantering. Men vi har också genom vår tidigare export av returplast, bland annat till länder i Sydostasien, bidragit mycket till den nedskräpning som råder där idag, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>– Och när vi synar den plast som exempelvis flyter iland på den svenska västkusten, ser vi att ganska mycket har europeiskt ursprung.</div> <div><br /></div> <div>Därtill ökar vår plastanvändning stadigt.</div> <div><br /></div> <div>– På tio år har mängden insamlad plast sexfaldigats. En del kan förklaras av att vi blivit duktigare på att sortera ut plasten ur hushållssoporna. Men take-away-kulturen, färdigmaten och näthandeln har också medfört en kraftig ökning av mängden plast som passerar våra händer.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/maria-l-söderman_300x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Maria Ljunggren Söderman" style="margin:5px;width:200px;height:203px" /></div> <div>Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys med särskilt fokus på cirkulär ekonomi, betonar att plasten trots allt bara är ett av flera material som är besvärliga ur miljösynpunkt.</div> <div>– Den har blivit lite av en symbolfråga i media, kanske för att plastnedskräpningens effekter är så lätt för allmänheten att uppfatta och förstå.</div> <div><br /></div> <div>För henne är huvudproblemet med plasten att vi ofta använder den lättsinnigt, ur ett resurs- och miljöperspektiv. – Plasten kan göra stor nytta. Den förlänger hållbarheten på livsmedel och gör bilar lättare och därmed bränslesnålare, för att ta ett par exempel.</div> <div><br /></div> <div>– Men det finns väldigt många onödiga förpackningar och kortlivade produkter. Trots att materialet i sig är långlivat.</div> <div><br /></div> <div>Även om plasten återvinns innebär dettaett slöseri – eftersom varje omvandlingsprocess kostar något, i form av energiåtgång och utsläpp.</div> <div><br /></div> <div>– En grundtanke i den cirkulära ekonomin är i stället att använda materialresurserna så länge som möjligt. Det gäller både plast och andra material. Därmed bevarar man också värdet på materialet, påpekar hon.</div> <div>Efter ett förhoppningsvis långt liv kräver ändå kretsloppsprincipen att den använda plasten till slut återvinns till ny plast.</div> <div><br /></div> <div>Men det är en verksamhet som än så länge befinner sig i uppförsbacke, främst för att detär så enkelt och billigt att tillverka ny plast från olja eller naturgas.</div> <div><br /></div> <div>Använd plast däremot måste samlas in, sorteras, separeras och rensas från tillsatser– allt drar kostnader, som urholkar returplastens värde. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Undantag finns</h2> <div>För exempelvis produktionsspill och vissa konsumentprodukter, <span style="background-color:initial">s</span><span style="background-color:initial">om PET-flaskor, funger</span><span style="background-color:initial">ar dagens så kallade mekaniska återvinning bra. Men en betydande </span><span style="background-color:initial">de</span><span style="background-color:initial">l av plasten som samlas in i Sverige blir inte till ny plast. Den eldas i stället upp och blir </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">ill fjärrvärme och el. En hantering som ur klimatsynpunkt enligt mångas mening inte är mycket bättre än att fortsätta köra bilar på bensin och diesel.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Är därmed plasten som material en klimatbov, något som vi borde använda mindre av?</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/henrikthunman_300x305px.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:200px;height:203px" />– Felet är snarare vårt linjära tänkande och att vi tillverkar den av fossila material, framhåller Henrik Thunman, forskare i energiteknik och engagerad i utvecklingen av en ny <span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">yp av kemisk plaståtervinning</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Allt som krävs för att tillverka ny plast på ett hållbart sätt är luft och förnybar el. Ur <span style="background-color:initial">de</span><span style="background-color:initial">n synpunkten är plast ett av få material som kan fungera i ett uthålligt, cirkulärt samhälle utan att ta andra naturresurser i anspråk.</span></div> <div><br /></div> <div>Ännu bättre vore förstås att använda kolatomerna i den plast som vi redan har producerat. Men grundproblemet är vår oförmåga att skapa ett system som ger plasten ett värde efter användning.</div> <div>Det låga värdet är orsak till såväl läckaget ut i miljön som till returplastens dåliga konkurrenskraft som råvara.</div> <div>Energiåtgången vid plasttillverkning är enligt Henrik Thunman ungefär lika stor vare sig man använder råolja eller plastsopor.</div> <div><br /></div> <div>Återvinningens stora merkostnad ligger i insamling, sortering och logistik. <span style="background-color:initial">Dessutom innebär dagens mekaniska återvinning ofta en gradvis sjunkande kvalitet, vilket ytterligare minskar returplastens konkurrenskraft.</span></div> <div><br /></div> <div>Det är därför Henrik Thunman tror starkt på sin kemiska återvinningsmetod, som syftar till att tillverka ny plastråvara av jungfrulig kvalitet. Samtidigt menar han att både mekaniska och kemiska återvinningstekniker har en framtid:</div> <div><br /></div> <div>– De kompletterar varandra: Mekaniska metoder passar till de plastkvaliteter som är enklast att sortera ut och återvinna. Kemiska metoder kan börja i den andra änden av spektrumet – med den allra besvärligaste plasten. <span style="background-color:initial">Någonstans kommer de båda teknikerna att mötas.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text: </strong></span><span style="background-color:initial"><b>Björn Forsman </b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Artikeln är publicerad i Chalmers magasin, nr.1 2020</em><br /></span></div> </div>Mon, 15 Jun 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspxGrönt bioraffinaderi testas i Töreboda<p><b>Med start i juni körs gräs- och baljväxter från vallskörden på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda in i ny testanläggning för grön bioraffinering. I raffinaderiet blir grödorna till proteinfoder som kommer att användas i utfodringsförsök av kor, grisar och får, samt socker som ska användas i biogasanläggningen som finns på gården. Chalmers är en del i projektet via Green Valleys, en svensk-dansk satsning på gröna bioraffinaderier.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Satsningen görs för att praktiskt visa upp helhetslösningar för effektivt markutnyttjande med hänsyn till ökad efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. På anläggningen i Töreboda kommer demonstrationer att arrangeras för en bredd av intressenter, alltifrån energibolag, biogasproducenter, växtodlare till fröföretag, foderföretag och mjölk- och nötköttsproducenter.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>För Chalmers del ingår Green Valleys i forskning kring biomassaproduktion och kolinlagring i multifunktionella landskap – som förvaltas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald och en rad viktiga ekosystemtjänster. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Christl_Cederberg170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Gräsbaserade bioraffinaderier är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid fysisk resursteori på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu raffineras vall som senare kommer användas för olika foderförsök på får, mjölkkor och grisar. I höst kommer även ensilage att raffineras. Uppstarten har gått enligt plan, berättar Andrea von Essen, projektledare <span style="background-color:initial">för Naturbruksförvaltningens del i projektet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Att testanläggningen finns på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda blir också ett sätt att skicka med kunskap och inspiration till framtidens naturbrukare. Vid Aarhus Universitet i Danmark finns liknande större anläggning. </div> <div><br /></div> <div>– Green Valleys visar investeringsmöjligheter i grön bioraffinering som öppnar upp för gårdsbaserade lösningar där man i kombination med biogasproduktion kan öka andelen regionalt producerat foder och bioenergi. Ökad andel vall i växtföljden bidrar också till ökad kolinlagring, ökad biologisk mångfald och minskat <span style="background-color:initial">näringsläckage, berättar Ulrika Åkesson, projektledare på Agroväst, som leder och samordnar projektet</span></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Texten bygger på </span><a href="https://www.vgregion.se/f/naturbruk/nyheter/forsta-vallskorden-raffineras-pa-naturbruksskolan-sotasen/"><span style="background-color:initial">ett pressmeddelande från </span><span style="background-color:initial">Naturbruksförvaltningen och Agroväst</span>​</a><span style="background-color:initial">.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Om projektet Green Valleys</span></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras genom medel från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Partners i projektet är förutom Naturbruksförvaltningen även Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Agroväst, Aarhus Universitet och Skive kommun. Chalmers forskning som relaterar till Green Valleys delfinansieras från SLF, f3/energimyndigheten och Kampradstiftelsen.</span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: ​</span></h3></div> <div>Se <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx">förra årets välbesökta seminarium” Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively​</a>“, arrangerat av Chalmers styrkeområde Energi. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Klimatpolitiska vägvalsutredningen</h3> <div>Christel Cederberg medverkade också i ”Den klimatpolitiska vägvalsutredningen” med mål att ta fram och presentera en svensk strategi för att nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Läs mer om </div> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><div>den klimatpolitiska vägvalsutredningen. </div> </a><div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om Bioekonomi: </span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">​</span><br /></div> <div>Göran Berndes, professor vid fysisk resursteori på Chalmers har också deltagit i framtagandet av en handlingsplan för cirkulär bioekonomi: ”10-point action plan to create circular bioeconomy of wellbeing” som lanserats i juni. Handlingsplanen kommer att fungera som vägledande dokument för en ny satsning kring cirkulär bioekonomi som ska upprättas av prins Charles, inom hans initiativ för en hållbar marknad. </div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer om &quot;the </span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://www.thesolutionsjournal.com/article/investing-nature-transform-post-covid-19-economy-10-point-action-plan-create-circular-bioeconomy-devoted-sustainable-wellbeing/">10-point action plan to create circular bioeconomy of wellbeing</a>&quot;.</span></div> </div>Fri, 12 Jun 2020 02:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Relevant-information-vid-terminaler-kan-forbattra-godstransporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Relevant-information-vid-terminaler-kan-forbattra-godstransporter.aspxRelevant information vid terminaler kan förbättra godstransporter<p><b>​Bara den nödvändiga informationen – i precis rätt tid. Med hjälp av så kallade effektiva accessprocesser kan flödet förbättras vid godsterminaler med intermodala transporter, där olika transportsätt används. Det visar Stefan Jacobssons doktorsavhandling. Resultatet indikerar att det blir färre köer och minskade utsläpp, vilket i sin tur kan bidra till mer hållbara godstransporter.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Ett viktigt inslag i transportbranschen är intermodal godstransport, vilket innebär att olika transportsätt är involverade. De är komplexa på grund av många olika transportslag och inblandade aktörer. Terminaloperatörer inom intermodal godstransport står inför stora utmaningar att tillhandahålla sömlösa flöden av containrar via sina terminaler. Sömlösa flöden kan uppnås genom att överbrygga klyftor mellan storskaliga transportoperatörer, som rederier, och småskaliga transportoperatörer som exempelvis åkerier och järnvägsoperatörer.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Dessa klyftor kan överbryggas med effektiva accessprocesser. Med detta menas att rätt information delas vid rätt tidpunkt, för att uppnå ett bättre resursutnyttjande och för att effektivt genomföra berörda aktiviteter i terminal- och transportprocesserna. Med effektivare processer kan väntetiderna för lastbilar och tåg i terminalerna minskas, och att rätt containers ges access vid rätt tidpunkter. <br /></div> <div><br /></div> <div>– Genom att tillämpa accessprocesserna kan småskaliga transportoperatörer på så sätt få tillgång till containrar i terminalerna. En effektiv accessprocess kan uppnås när transportresurser, exempelvis lastbilar och lastbilsförare, kan hanteras tillsammans med terminalresurser, exempelvis så kallade straddle carrier, grensletruck på svenska, och deras förare. Den här hanteringen kallar jag i avhandlingen för ”access management”. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är dina huvudsakliga slutsatser?</h3> <div>– Terminal- och transportprocesser kan bli mer effektiva med kortare väntetider för lastbilar och tåg i terminalerna och med tillgång till rätt containrar vid rätt tider om inblandade aktörer, det vill säga terminaloperatörer, åkerier och tågoperatörer, använder sig av fem identifierade accesshanteringstjänster som presenteras i avhandlingen. Dessa tjänster kan dela och utbyta information. </div> <div> </div> <div>– Min forskning har visat på att endast ett begränsat informationsutbyte kan leda till effektiv accesshantering. Detta kan motsäga det vanliga begreppet ”Big Data” som syftar till att ju mer data som delas, ju bättre är det. Istället bör inblandade aktörer endast dela absolut nödvändig information. Det handlar om att åkerierna och tågoperatörerna i förväg ska informera terminaloperatörerna om vilka containrar och tidpunkter som dessa containrar ska hämtas och lämnas. Med den här informationen kan terminaloperatörerna förbereda lastbilarna och tågens ankomster på ett effektivare sätt, vilket kan leda till ett mer sömlöst flöde av containrarna genom terminalerna. </div> <div> </div> <div>– Min forskning indikerar att om åkerierna och tågoperatörerna kan dela den här informationen 1 vecka, 1 dag och 2 timmar innan de anländer så kan terminaloperatörerna göra sina förberedelser på bästa sätt och en effektiv accesshantering kan uppnås. Dessutom, genom att dela denna informationen på detta sätt kan även resursutnyttjandet och genomförandet av de olika aktiviteterna i terminal- och transportprocesserna förbättras. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att min forskning ska leda till en ökad förståelse för hur effektiv accesshantering kan uppnås. Jag hoppas att de ramverk som har utvecklats för att uppnå effektiv accesshantering kan användas och vidareutvecklas. Jag hoppas också att min forskning ska leda till ökad förståelse för inblandade aktörer, som terminaloperatörer, åkerier och tågoperatörer, och hur de kan använda de fem identifierade accesshanteringstjänsterna och hur dessa tjänster har olika förmåga att dela och utbyta information, vilket i sin tur har olika förmåga att bidra till effektiv accesshantering. </div> <div> </div> <div>– Ökad förståelse och användandet av dessa utvecklade ramverk samt de identifierade accesshanteringstjänsterna kan leda till ett mer sömlöst flöde av containers genom terminaler. Det kan i sin tur kan leda till minskade köer och minskade utsläpp, som i slutändan kan leda till ett mer hållbart intermodalt transportsystem.</div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-forskning-demonstrerades-pa-Logistik-Transport.aspx">Se film från mässan Logistik &amp; Transport 2019 </a>där Stefan Jacobsson berättar om projektet DREAMIT, Digital Accesshantering i Realtid för Intermodala Transporter</div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/516958">”Access management for road hauliers and rail operators in intermodal freight terminals” </a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs online den 17 juni 2020 kl 13.15, <a href="https://research.chalmers.se/publication/516958">se länk här </a></div> <div> </div> <div>Mer om industridoktorand <a href="/sv/Personal/Sidor/stefan-jacobsson.aspx">Stefan Jacobsson</a></div>Wed, 10 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxMediedebatt om kärnkraftens nödvändighet<p><b>​Med vind-, solkraft och andra förnybara energislag på frammarsch är inte längre kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen lika självklar. Detta har blivit en politiskt het potatis och en fråga ständigt aktuell i media. Den 23 maj publicerar sju forskare debattartikeln ”Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige” på DN debatt. Den startar en livlig diskussion och följs av en mängd repliker.​​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/solar-panel-array-1794485_1280.jpg" alt="Kärnkraft solpaneler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Eftersom debattartikeln fick ett stort gensvar så publicerar vi här länkarna till den publika debatten inklusive rapporten forskarna skrivit. Men först ett par frågor till några av författarna till artikeln.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Framkom någon ny frågeställning som kan påverka debatten och kärnkraftens framtid?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– En uppenbar observation är att de som replikerade i DN till stor del höll med om det vi skrev. Det finns nog en ganska stor samsyn att det är ekonomi och marknadsförutsättningarna som ska bestämma hur det koldioxidneutrala energisystemet utformas, säger Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Vad vi vill peka på är att själva föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan komma att bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet. Vi är alltså inte emot kärnkraft i sig utan vi vänder oss mot föreställningar som är vanliga i debatten om att ny kärnkraft behövs. Detta när ny kärnkraft i själva verket är dyr och kapitalintensiv och därmed förenad med en stor finansiell risk att investera i, menar Filip Johnsson, professor i energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tomas Kåberger, Affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers, utvecklar: </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som har hänt under senare år är att kärnkraften förlorat ekonomisk konkurrenskraft. Då har de som vill ha kärnkraft börjat hävda att kärnkraften står över ekonomiska argument och på något sätt är ”nödvändig” med hänvisning till komplicerade och för många svårbegripliga tekniska faktorer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var dessa påståenden forskarna ville bemöta både på DN-debatt och i rapporten <a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=568219b9-71cc-475c-80b5-f863a0b08fbb">Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?</a>. Den innehåller en längre genomgång av de argument forskarna granskar i debattartikeln och är publicerad på Chalmers, Lunds och KTH:s hemsidor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kan ni säga något om den rapport ni hänvisar till i debattartikel?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den innehåller en genomgång av ett antal påståenden som ofta förekommer i debatten och visar att dessa ofta är baserade på missförstånd eller förutfattade meningar som att kärnkraft behövs i det svenska energisystemet. Detta för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Men det vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige. Kärnkraft utgör naturligtvis en möjlighet i ett framtida energisystem, men det är inte samma sak som att den är nödvändig. Hittills har ny kärnkraft visat sig vara mycket dyr och förenad med långa byggtider. Detta skulle naturligtvis kunna ändras på sikt med nästa generations kärnkraft, men det kommer ta tid innan sådan finns och klimatomställningen brådskar, säger Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, som hoppas att debattartikeln och rapporten ska bidra till fakta till de som är intresserade av energifrågor.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>DEBATTARTIKELN I DN:</b></span></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraften-inte-nodvandig-for-ett-fossilfritt-sverige"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige”</span></a><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.</span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">lera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>REPLIKER PÅ DEBATTARTIKELN:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/flera-fragor-om-elforsorjningen-saknar-svar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Flera frågor om elförsörjningen saknar svar”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson: Det vore bättre om forskarna ville bidra till att täppa till de kvarvarande kunskapsluckorna i stället för att försöka inbilla politikerna att svaren på alla frågor redan finns.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-bli-beroende-av-andra-landers-fossila-elproduktion"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Sverige kan bli beroende av andra länders fossila elproduktion”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD): Genom att vissa timmar exportera vindkraft och andra timmar importera fossil elproduktion får forskarna ihop ett fossilfritt energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraft-eller-inte-karnkraft-det-ar-inte-fragan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Kärnkraft eller inte kärnkraft – det är inte frågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige: Det intressanta är snarare vilka förutsättningar som behövs för att investeringar ska ske i tid.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/nodvandigt-med-internationellt-perspektiv-i-energiomstallningen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Nödvändigt med internationellt perspektiv i energiomställningen”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Omställning av energisystemet i Sverige kan inte göras enbart utifrån ett nationellt perspektiv.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/svepande-formuleringar-om-framtida-elsystem-overtygar-inte"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Svepande formuleringar om framtida elsystem övertygar inte”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Är ett svenskt elsystem utan kärnkraft det bästa vi kan bygga med givna förutsättningar och krav?</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem och tidigare generaldirektör:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/kapaciteten-i-elnatet-ar-huvudfragan">”Kapaciteten i elnätet är huvudfrågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem: Ska den förnybara elproduktionen i norr komma till sin rätt behövs skyndsamt ett starkare nationellt elnät.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>SLUTREPLIK DN DEBATT 3/6</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/osakligt-pasta-att-ny-karnkraft-ar-nodvandigt">”Osakligt påstå att ny kärnkraft är nödvändigt”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Flera partiföreträdare och andra debattörer har utan saklig grund hävdat att ny kärnkraft är nödvändig.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Av: Ann-Christine Nordin</span></div> Wed, 10 Jun 2020 07:00:00 +0200