Nyheter: Klimathttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 16 Oct 2021 10:04:32 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxEnergipodden - I en värld som ställer om<p><b>​​I början av sommaren presenterades den så kallade Utfasningsutredningen, I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040, för miljö- och klimatminister Per Bolund. Utredningen handlar om hur utfasningen av fossila bränslen bränslen ska gå till. Förslagen i utredningen har diskuterats flitigt.Vi fick en pratstund med Maria Grahn, Docent på Mekanik och maritima vetenskaper, och Daniel Johansson, Docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, som båda medverkade som experter i utredningen.​</b></p><a href="https://www.podbean.com/ew/pb-9aeca-1104562"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​<span style="font-weight:700">Lyssna på Energipodden avsnitt 6 </span></a><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span></span><span></span><div><b><span style="background-color:initial">Utfasningsutredningen</span></b><span style="background-color:initial"><b> innehåller följande förslag:</b></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"> <div>● Fossila drivmedel utfasade i Sverige 2040.</div> <div>● Verka för nollutsläppskrav på nya fordon i EU, för nya personbilar från 2030.</div> <div>● Riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen 2030.</div> <div>● Snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.</div> <div>● Förnybara drivmedel genom en förändrad reduktionsplikt med sikte på ett handelssystem, i samspel med EU.</div> <div><b>​</b></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Läs mer om utredningen:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202148/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Tomas Kåberger.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div> ​Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi.aspxKunskap om korn i nanoskala kan bidra till grön energi<p><b>Christoph Langhammer utforskar gränser. Men det är inte yttre gränser, utan inre – inuti de nanopartiklar som han bygger för att skapa snabba och känsliga vätgassensorer. I gränsområdena beter sig materialen annorlunda. Det vill han utnyttja för att förbättra partiklarna.</b></p>​– Det sista året har intresset för vätgas accelererat lavinartat inte minst inom EU, och allt fler börjar förstå att dagens vätgassensorer inte är bra nog – och att de kommer att behövas överallt, säger Christoph Langhammer, professor i kemisk fysik vid Chalmers och Wallenberg Academy Fellow 2016.<br /><br /><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den intressanta intervjun med Christoff Langhammer på kaw.wallenberg.org</a><br /><br />Fri, 23 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-med-pa-polarexpedition-till-Arktis-.aspxChalmersforskare med på polarexpedition till Arktis<p><b>​I slutet av juli avgår en polarexpedition med isbrytaren Oden från Helsingborg. Ombord finns Chalmersforskarna Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som ska kartlägga förändringar i det marina arktiska systemet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Amanda Nylund och Anna Lunde Hermansson som till vardags forskar vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers kliver ombord på Oden för att studera det arktiska ekosystemets status i expeditionen Synoptic Arctic Survey. I den svenska delen av färden deltar 39 forskare från 14 institutioner, varav sex av dessa är svenska lärosäten. Färden är del av en internationell expedition där Oden är ett av ett tiotal forskningsfartyg som ska undersöka den Arktiska oceanen fram till 2022.</span><div>Eftersom Arktis är den del av planeten som för närvarande påverkas mest av den globala uppvärmningen är det en viktig region att kartlägga. Expeditionen kommer att färdas till ett relativt outforskat område i Norra ishavet. Förhoppningen är att mätningarna ska leda till en bättre förståelse för hur variationer i oceanen är sammankopplade, hur kol- och ekosystemet reagerar på klimatförändringar, och hur kemiska och biologiska störningar i en region kan spridas till en annan. </div> <div>Innan avgången den 26 juli väntar först en veckas karantän för alla ombord på grund av pandemin. I början av augusti börjar observationerna i Norra ishavet. Beräknad återkomst till Helsingborg är i slutet av september. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kommer ni att fokusera på i den här expeditionen?  </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi ska titta på de kemiska mätningar som rör kol- och karbonatsystemet.</div> <div><strong>Anna:</strong> Vi arbetar i ett team där jag och Amanda ansvarar för tre av mätningarna och kommer att tillbringa mest tid i labbet. Det blir många prover som ska göras så vi kommer att jobba tillsammans, men i skift för att hinna få analyserna gjorda. </div> <div><strong>Amanda:</strong> Historiskt har det gjorts fler fysiska och kemiska mätningar än biologiska och nu finns en stor ansats att göra allt det här arbetet parallellt. Eftersom alla dessa bitar hänger ihop med varandra känns det väldigt positivt. Våra mätningar kommer att bli en del av en större helhet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur känns det att åka till Arktis? </strong></div> <div><strong>Anna:</strong> Vi drivs av nyfikenhet och därför känns det lyxigt att få nörda ner sig totalt i det här ämnet på en isolerad plats med likasinnade. Vår expedition tar oss till ett område där man knappt har varit med en forskningsexpedition tidigare vilket också känns helt fantastiskt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Jag har alltid velat åka till Arktis eller Antarktis. Jag har tidigare varit på Svalbard på kurs, men det var inte så mycket till havs då utan vi höll oss mest på land. Det här är en otrolig möjlighet för vilken forskare som helst. Expeditionen är så välorganiserad och omfattande. Vi kommer verkligen att mäta allt när vi är där ute. För mig är det här drömmen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Kommer ni stöta på några isbjörnar?</strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi hoppas att få komma ut på isen även om det inte är huvudfokus för den här expeditionen. Jag skulle gärna vilja se isbjörnar, men också valar och fåglar. </div> <div><strong>Anna: </strong>Det kommer inte att finnas en egen forskningsgrupp ombord som tittar på marina fåglar och däggdjur, men vi uppmuntras till att hålla utkik och föra protokoll över våra observationer om det hinns med, lite i stil med medborgarforskning. Vi kan också hjälpa till med att fiska och se vilka fiskar som går att få tag i där. Vi får se om vi får någon sömn överhuvudtaget. Kanske blir det så att vi bara jobbar med mätningarna och spanar efter olika slags djur under tiden som vi är där. En kikare kommer definitivt att packas med. </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur har era förberedelser sett ut innan avfärd? </strong></div> <div><strong>Amanda:</strong> Vi vet redan exakt vad vi ska göra för analyser och mätningar och har en bra arbetsledare, vilket gör att det känns otroligt tryggt att åka iväg. Läkare kommer att finnas ombord och vi får mycket information innan vi åker, så det underlättar när man gör det för första gången. </div> <div><strong>Anna:</strong> Jag har mest förberett praktiska saker, som att fixa en extern hårddisk eftersom vi inte kommer att ha tillgång till internet när vi är där. Samt att kolla upp vad som gäller för olika försäkringar. Det jag bävar mest för är att vi alla ska sitta isolerade i varsitt hotellrum i en vecka innan vi åker. Den utmaningen känns mycket större på något sätt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser ni mest fram emot?</strong></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag ser fram emot att gå in i en forskningsbubbla och den dagliga interaktionen med andra forskare. För den har man saknat under pandemin även om man har hållit kontakten digitalt. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Ja, att upptäcka nya saker tillsammans och undra vad dessa kan betyda är så spännande. Jag ser fram emot att bara se hur det ser ut där. I sådana här områden känner man sig liten som människa och kan verkligen förundras över naturen. Det är väldigt långt bort från allting och vi kommer att vara isolerade från omvärlden. Det bäddar för nya perspektiv.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad hoppas ni att ert arbete ska leda till? </strong></span><br /></div> <div><strong>Anna: </strong>Jag hoppas att vi kan bidra till förståelsen kring hur Arktis förändras, men också hur den arktiska miljön kan komma att påverka och påverkas av klimatförändringar. För faktum är att man inte riktigt vet det nu och det är just därför den här kartläggningen behövs. Vi behöver kunskap om hur vi kan bevara området. Nu när isarna smälter kan sjöfarten komma att öka och det är då viktigt att vi inte bara släpper på utan att det finns en plan för det som vilar på ett gediget forskningsunderlag. </div> <div><strong>Amanda: </strong>Det finns väldigt många vita fläckar på kartan när det kommer till mätpunkter på Arktis. Därför kan nya mätpunkter betyda väldigt mycket för vår förståelse av platsen. Det är ett otroligt viktigt område som vi vet väldigt lite om. Det vi lär oss på expeditionen kan ge oss en fingervisning om vad som kan hända i framtiden.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Vedrana Sivac</div> <div><strong>Foto:</strong> Privat</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.polar.se/expeditioner/synoptic-arctic-survey-2021/" title="Extern länk till polar.se" target="_blank">Läs mer om expeditionen</a></div> <div><a href="https://www.polar.se/media/hc5n1wfx/rutt-sas-2021.jpg" title="extern länk till polar.se" target="_blank">Se en karta över det planerade undersökningsområdet</a></div> <div><br /></div>Tue, 13 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/varldsunika-radarkomponenter-banar-vag-.aspxUnika radarkomponenter för mer hållbart flyg <p><b>​Beräkningar visar att effektivare flygledning kan minska flygets belastning på klimatet påtagligt. Men då krävs nya och avancerade radarsystem för mer exakt navigering. Nu har ett Chalmerslett forskningsprojekt utvecklat radarkomponenter med unik prestanda som ska bidra till minskad klimatpåverkan.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett europeiskt mål för flygets minskade klimatpåverkan anger att flygplan som sätts i drift efter år 2020 ska ha 50 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med de som sattes i drift år 2000. Av denna förbättring beräknas effektivare lufttrafikledning bidra med cirka 10 procentenheter. Nya effektiva trafikledningssystem, som underlättar flygning vid regn och dimma, är en viktig åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid och att nå målet. När flygplan kan flyga rakare mot destinationen och undvika avbrutna landningsförsök på grund av dåligt väder minskar de onödiga utsläppen.</span><div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komponenter med rätt egenskaper har saknats</h2> <div>En förutsättning är att flygledningssystemet uppgraderas med radar på flygplanen. Sådan radar arbetar i det tilldelade frekvensområdet 93–100 gigahertz. Problemet är att radarkomponenter inom detta frekvensområde, med egenskaper som tillåter storskalig användning och är tillräckligt kostnadseffektiva, inte har funnits på marknaden. Men nu är alltså ett Chalmerslett europeiskt projekt – efter nära tre års forskning – först i världen med att demonstrera just den här typen av komponenter.  </div> <div>–  Flyget har en stor klimatpåverkan och det är angeläget att jobba med många åtgärder parallellt för att minska påverkan. Det känns jätteroligt att kunna bidra till ett mer hållbart flygande i framtiden, säger Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på Chalmers och ledare för projektet.  </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaning att generera hög sändareffekt vid hög frekvens</h2> <div>De radarkomponenter som har utvecklats i projektet liknar dem som sitter i självkörande bilar. Men för att kunna användas i flygplan, särskilt vid regn och dåligt väder, behöver sändareffekten öka betydligt. Det är i sig en svår uppgift, eftersom de frekvenser som används inom flyget är högre än de som används för bilradar – och det blir allt svårare att generera hög sändareffekt ju högre frekvensen är. För att lösa problemet har forskningsprojektet utvecklat nya kretsar och kapslingsmetoder. Det gör att tekniken nu kan integreras i nya flygplans lufttrafikledningssystem på ett sätt som är både kostnadseffektivt och tillförlitligt.<br /><br /></div> <div>Forskningsprojektets vetenskapliga resultat har publicerats vid internationella konferenser: </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9392981" target="_blank" title="Länk till publikation A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A 24 GHz Sub-Harmonically Pumped Resistive Mixer in GaN HEMT Technology</a></span><br /></div> <div><a href="https://ieeexplore.ieee.org/document/9331430" target="_blank" title="Länk till publikation A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A low phase noise W-band MMIC GaN HEMT oscillator​</a></div> <div><br /></div> <div>Projektet har också lett till ett inskickat patent.​</div> Thu, 08 Jul 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-nå-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-n%C3%A5-klimatmal.aspxEnergisystemet i Europa behöver förändras i grunden <p><b>​Det finns flera framkomliga vägar mot en koldioxidneutral framtid, och det är möjligt att uppnå den till 2050. Men det kräver omedelbara insatser. Det är budskapet från europeiska vetenskapsakademier, däribland Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som fått i uppdrag av EU-kommissionen att ge råd om energiomställningen i Europa.</b></p>​<span style="background-color:initial">–<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /> Vår rapport visar på stora utmaningar men också betydande möjligheter i omställningen av energisystemet, säger IVA-ledamoten Filip Johnsson, professor i Energisystem på Chalmers, som är en av experterna bakom de underlag med råd som tagits fram till EU-kommissionen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">I råden understryker expertgruppen att övergång till hållbar energi inte bara är en teknisk utmaning. För att möjliggöra övergången måste ett enormt systemproblem lösas genom samordning av investeringar, konsumtion och beteenden i hela Europa. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Detta innebär att hela det europeiska energisystemet måste förändras – en förändring som kommer att påverka alla delar av vårt samhälle och kräver enorma investeringar under övergången. Arbetet måste också påskyndas om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutrala utsläpp senast 2050.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div>– Vi är stolta över detta samarbete med toppexperter från akademier över hela Europa, som resulterat i att vi kan lämna över denna omfattande rapport till EU-kommissionen. Rapporten blir ett viktigt underlag till EU:s strategi för en koldioxidfri framtid, säger Tuula Teeri, vd på IVA. </div> <div><br /></div> <div><div>I arbetet med <b>Evidence Review Report</b> valde SAPEA ut experter från olika discipliner. Gruppen leddes av professor Peter Lund. <br /><span style="background-color:initial">Hela rapporten och en fullständig​ lista över </span><span style="background-color:initial">arbetsgruppen finns på </span><a href="http://www.sapea.info/energy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />www.sapea.info/energy​</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/energisystemet-i-europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-na-klimatmal/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info på IVA.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Fakta Euro-CASE</b></div> <div>För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM, <a href="https://www.sapea.info/">The Scientific Advice Mechanism</a>. Via den samarbetar europeiska nätverk av vetenskapsakademier för att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut. Ett av nätverken är Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) som samlar europeiska akademier, däribland IVA, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div></div> ​​Tue, 29 Jun 2021 18:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Saljstopp-for-fossilbilar-gynnar-klimatet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Saljstopp-for-fossilbilar-gynnar-klimatet.aspxSäljstopp för ”fossilbilar” gynnar klimatet<p><b>​​Förbud mot nyförsäljning av bensin- och dieselbilar ger kraftigt minskade koldioxidutsläpp när de ersätts av elbilar. Det visar ny forskning från Chalmers. Forskarna har tagit hänsyn till utsläppen från tillverkning av elbilar och batterier, samt produktion av el till driften. Den totala effekten av en utfasning av ”fossilbilar” dröjer dock till mitten av århundradet – och hur stor klimatvinsten blir avgörs där batterierna tillverkas.​</b></p><div>​<span style="background-color:initial">En snabb och tvingande infasning av elbilar kan få utsläppen från svenska personbilars avgasrör att närma sig noll till år 2045. Men en sådan reglering behöver i så fall införas senast år 2030. Det visar resultaten av <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1361920921001115?via%3Dihub">en studie som nyligen publicerats i en vetenskaplig tidskrift</a>.</span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Johannes-Morfeldt-foto-Abel-Buko.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Livslängden hos alla de bilar som finns på vägarna idag och de som säljs fram tills regleringen införs gör att det dröjer innan den totala effekten syns, säger Johannes Morfeldt, forskare inom fysisk resursteori på Chalmers (bilden). </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>För att utsläppen av växthusgaser ska minska i nivå med svenska klimatmål ser forskarna därför ett behov av att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, enligt <a href="http://www.energimyndigheten.se/fornybart/hallbarhetskriterier/reduktionsplikt/">den reviderade reduktionsplikten​</a> fram till 2030. Det gäller även om ett förbud eller en liknande reglering införs för nyförsäljningen.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Resultaten från studien visar att en snabb elektrifiering av den svenska bilparken ger minskade livscykelutsläpp: Från 14 miljoner ton koldioxid år 2020 till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045. Var inom spannet som vi hamnar år 2045 beror främst på i vilken utsträckning möjligheterna till utsläppsminskningar i tillverkningsindustrin realiseras, säger Johannes Morfeldt. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En övergång från bensin- och dieselbilar till elbilar innebär en ökad efterfrågan på batterier. Batterier till elbilar kritiseras ofta, inte minst med tanke på att de orsakar stora utsläpp av växthusgaser i tillverkningsskedet. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det finns relativt stora möjligheter att minska utsläppen i den globala batteritillverkningen. Vår sammanställning visar att de genomsnittliga utsläppen i global batteritillverkning skulle kunna minska med omkring två tredjedelar per kilowattimme batterikapacitet fram till 2045. De utsläppen sker däremot ofta i andra länder och därför har svenska beslutsfattare mer begränsade möjligheter att påverka dessa, säger Johannes Morfeldt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>För klimatets skull spelar det ingen roll var utsläppen sker. Ur ett globalt perspektiv finns en risk att ett nationellt beslut för att komma ner till nollutsläpp från personbilar leder till ökade utsläpp i andra delar av världen, så kallat koldioxidläckage.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I det här fallet handlar det om den ökade efterfrågan på batterier. Om utsläppen från batteritillverkningen fortsätter att vara höga får inte ett nationellt beslut lika stor effekt på att minska klimatpåverkan som tänkt. Det betyder att livscykelutsläppen hamnar i det övre spannet – alltså runt 5 miljoner ton koldioxid i stället för runt 3 miljoner ton. På grund av detta kan det finnas anledning att reglera utsläppen i såväl fordons- som batteritillverkning utifrån ett livscykelperspektiv.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Inom EU finns till exempel en diskussion om att sätta en gemensam standard för tillverkning av batterier och fordon – på ett liknande sätt som det finns standard som reglerar vad som får släppas ut från avgasröret, säger Johannes Morfeldt. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Men oavsett hur tillverkningsindustrin utvecklas skulle ett förbud mot nyförsäljning av fossilbilar alltså ge en kraftfull minskning av den totala klimatbelastningen, givet Sveriges låga elproduktionsutsläpp.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Resultaten i studien är baserade på svenska förhållanden, men beräkningsmodellen kan användas för att få fram motsvarande siffror för andra länder, utifrån respektive lands bilpark och energisystem. År 2045 lyfts särskilt fram eftersom det är tidpunkten då växthusgasutsläppen inom Sveriges gränser ska nå netto-noll enligt våra klimatpolitiska mål.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om forskningen: </span></h3></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><a href="https://doi.org/10.1016/j.trd.2021.102807">Den vetenskapliga artikeln ”Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines”​</a> är publicerad i Transportation Research Part D: Transport and Environment och främst finansierad av Mistra Carbon Exit. Studien genomfördes av Johannes Morfeldt och Daniel Johansson vid avdelningen fysisk resursteori på Chalmers, tillsammans med Simon Davidsson Kurland vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, Campus Gotland.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>För mer information, kontakta:</span></h3></div> <div> </div> <div>Johannes Morfeldt, forskare, fysisk resursteori, Chalmers, 031-772 14 67, johannes.morfeldt@chalmers.se </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Bilde</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">r: ​</span><br /></div> <div>Porträttfoto: Abel Buko</div> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"><span>Illustration: ​​</span>Livscykelutsläpp av växthusgaser från svenska personbilar</p></div> <div> </div> <div>Utsläppen från avgasrör är utsläpp inom Sveriges gränser, som behöver nå noll till år 2045 för att bidra tillräckligt till våra klimatpolitiska mål. Utsläppen från produktion av bilar och bränslen innefattar såväl tillverkning av bilar och batterier som bränsleproduktion, inklusive produktion av el till elbilar. De streckade fälten visar möjligheterna till utsläppsminskningar vid tillverkningen av batterier, fordon och bränslen. Diagrammet förutsätter ett svenskt förbud mot nyförsäljning av bensin- och dieselbilar år 2030, samt ökande inblandning av biobränslen enligt den reviderade reduktionsplikten fram till 2030. </div> <div><span style="background-color:initial">Illustration: Yen </span><span style="background-color:initial">Stran</span><span style="background-color:initial">dqvist</span><span style="background-color:initial">/Chalmers</span></div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div>Thu, 27 May 2021 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kraftig-overskattning-av-skogsavverkningar-i-uppmarksammad-Natureartikel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kraftig-overskattning-av-skogsavverkningar-i-uppmarksammad-Natureartikel.aspxÖverskattning av skogsavverkningar <p><b>Förra året publicerade tidskriften Nature en studie om Europas skogsbruk framtagen av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum. Nu ifrågasätts den av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. De menar att den korrekta siffran är 6 procent högre avverkningstakt istället för 69 procent.​</b></p><div>I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor 10, eftersom naturliga störningar såsom brand, torka och stormar feltolkades som avverkningar.​​​ <span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial">Marc Palahí från Europeiska skogsinstitutet är huvudförfattare </span>​till<span></span><span style="background-color:initial"> den nya artikeln, </span><i><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-021-03292-x">Concerns about reported harvests in European forests</a></i>,<span style="background-color:initial"> publicerad i Nature, 28 april, 2021.</span><span style="background-color:initial"> Medförfattarna från svenska lärosäten är Göran Berndes, Chalmers tekniska högskola, Tom Pugh, Lunds universitet samt Håkan Olsson och Jonas Fridman från Sveriges lantbruksuniversitet.</span><div><br /></div> <div><b>Ökar skogsavverkningarna i Europa? </b>Ja, men inte i storleksordningen som rapporterades i juli 2020 i en Nature-artikel som väckte stor uppmärksamhet. Och i Sverige minskade avverkningarna under den period som studerades. </div> <div><span style="background-color:initial">I a</span><span style="background-color:initial">rtikeln </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-020-2438-y">Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015,</a><span style="background-color:initial"> användes satellitdata för att uppskatta avverkade skogsarealer. Resultaten visade en abrupt ökning, 69 procent, av den avverkade skogsbiomassan i Europa mellan perioderna 2011–2015 och 2016–2018. Författarna, från den europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (Joint Research Centre, JRC), spekulerade i att ökningen kunde bero på en ökad efterfrågan på träbaserade produkter som drivits på av EU:s politik för bioekonomi och bioenergi. Artikeln fick stor uppmärksamhet och skapade en häftig debatt, såväl vetenskapligt som politiskt, i samband med att EU-parlamentet under sommaren 2020 diskuterade EU:s framtida skogsstrategi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>I den nya artikeln, <i>Concerns about reported harvests in European forests</i>, som publicerades i Nature, 28 april 2021, ifrågasätter 33 forskare från 13 europeiska länder, inklusive Sverige, slutsatserna i studien. Den största delen av den ökade avverkning som enligt JRC-studien ägt rum beror enligt de 33 forskarna på metodfel i hanteringen av satellit-data. </div> <div><br /></div> <div><b>Metodfelen </b>består i att JRC-forskarna använt globala kartor över avverkningar som inte är avsedda att användas för studier där skogsbruk under olika tidsperioder jämförs. Dels har satelliternas sensorer blivit känsligare mellan de perioder som JRC-forskarna jämfört, dels har metoderna för att kartera förändringar förbättrats över tid vilket bland annat resulterat i att en ökad mängd gallringar karteras som förändringar i senare versioner av dessa kartor, jämfört med tidigare versioner. Dessutom har naturliga störningar i skogarna, främst brand, torka och stormar, ofta felaktigt tolkats som avverkningar i JRC-studien. </div> <div><br /></div> <div>Dr Marc Palahí, direktör vid European Forest Institute (EFI), huvudförfattare till den nya artikeln, konstaterar: <br />“I framtiden måste skogsinformation baserad på satellitdata bedömas mer noggrant, och hänsyn måste tas till metodologiska aspekter för att undvika förhastade slutsatser. Samarbetet mellan EU-kommissionen och medlemsländerna måste förbättras samtidigt som vetenskapligt robusta och vedertagna metoder används för att generera bättre skogsinformation till policy-arbetet relaterat till EU:s “Green Deal”. </div> <div><br /></div> <div><b>– Vi blir bättre och bättre</b> på att upptäcka vad som händer med skogen. En orsak till de felaktiga beräkningarna i JRC-studien var en missbedömning av hur satellit-bilder, och de metoder som använts för att analysera dem, förbättrats mellan de perioder som jämfördes. Satellitbildstolkning måste följa strikta protokoll som visar hur stora felkällorna är, och det måste göras tydligare åtskillnad mellan avverkning och andra orsaker till att skogens utbredning förändras, säger Dr Ruben Valbuena från Universitetet i Bangor, delansvarig för svarsartikeln.</div> <div><br /></div> <div>Gert-Jan Nabuurs<b>,</b> professor vid universitetet i Wageningen och huvudförfattare i kapitlet som hanterar skog och skogsbruk i IPCC's Sixth Assessment Report (AR6), medverkade också i studien. Han säger att “avverkade volymer i Europas skogar har ökat de senaste åren, men då med 6 procent, inte 69 procent som JRC-studien hävdar. Vad som snarare behöver lyftas fram är den kraftiga påverkan som naturliga störningar haft på skogarna i många av Europas länder under de senaste åren”. </div> <div><br /></div> <div><b>– Den här vetenskapliga kritiken</b> av JRC-forskarnas felaktiga resultat är viktig och kommer i rätt tid då den ger underlag för pågående politiska processer inom EU, som exempelvis taxonomi för hållbara investeringar och revideringen av direktivet för förnyelsebar energi som syftar till att säkerställa att satsningar på förnyelsebar energi bidrar effektivt till EU:s ökade klimatambitioner för 2030, säger Göran Berndes på Chalmers, som liksom Nabuurs medverkar som huvudförfattare i AR6.</div> <div><br /></div> <div>– Som tidigare meddelats, i en gemensam <a href="https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/felaktig-statistik-om-avverkning-i-tidskriften-nature/">pressnyhet från SLU och Skogsstyrelsen</a> den 3 juli 2020 och även i en <a href="https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/flera-statistikkallor-styrker-att-avverkningen-inte-har-okat/">särskild rapport från Skogsstyrelsen</a>, så har den avverkade arealen i Sverige inte ökat med de 36 procent som anges i JRC-studien, utan tvärtom minskat med 8 procent mellan de studerade perioderna. Studien som nu publiceras i Nature visar att JRC-forskarna kraftigt överskattat ökningen. Felaktiga beslutsunderlag riskerar att leda till politiska beslut kring skogsbruk som är långt ifrån optimala, säger Jonas Fridman och Håkan Olsson på SLU i Umeå. </div> <div><br /></div> <div>–<b> Med klimatförändringarna</b> vi ser framför oss är det mest troligt att nivåerna av naturliga störningar i skogen, såsom torka, brand, stormar och efterföljande insektsangrepp, ökar i Sverige och övriga Europa. Vi måste då kunna avgöra hur omfattande dessa skogsskador är, och förstå hur de uppstår och vad som kan göras för att begränsa dem. Detta förutsätter fjärranalysbaserade metoder där markbaserade mätningar används som referensdata, säger Tom Pugh vid Lunds universitet.</div> <div><br /></div> <div>Innebörden av de fel i JRC-studien som påtalas av Palahí och hans kollegor har global relevans, då många studier som ger underlag till beslutsfattare, och till samhället i stort, om skogstillståndet i världen är baserade på fjärranalysdata. Analyser av kartmaterial och andra produkter som bygger på satellitdata har blivit nyckeln till uppskattningar av skogarnas utbredning och avskogningens omfattning i världen, och för att kunna fatta kloka beslut behöver vi därför underlag som bygger på vetenskapligt robusta metoder.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Kontaktpersoner svenska medier:</span></div> <div><b>Håkan Olsson</b>, professor i fjärranalys vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), <br /><a href="mailto:hakan.olsson@slu.se">hakan.olsson@slu.se</a>, +46 705 535 701</div> <div><b>Jonas Fridman</b>, senior miljöanalytiker, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), <br /><a href="mailto:jonas.fridman@slu.se">jonas.fridman@slu.se</a>, +46 706 784 052</div> <div><b>Thomas Pugh</b>, u<span style="background-color:initial">niversitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, </span><span style="background-color:initial">Lunds universitet, </span><a href="mailto:thomas.pugh@nateko.lu.se">thomas.pugh@nateko.lu.se</a><span style="background-color:initial">, +46 462 228 697</span></div> <div><b>Göran Berndes</b>, professor,biomassa och landanvändning, Chalmers tekniska högskola, ledamot i Kungl. skogs- och lantbruksakademien​, <a href="mailto:goran.berndes@chalmers.se">goran.berndes@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><b>Referens till JRC-artikeln i Nature:</b> Ceccherini, G., Duveiller, G., Grassi, G. et al. <a href="https://www.nature.com/articles/s41586-020-2438-y">Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015. Nature 583, 72–77 (2020</a>). </div> <div>Referens till artikeln av Palahí m. fl. i Nature: Palahí, M., Valbuena, R. et al. <a href="https://www.nature.com/articles/s41586-021-03292-x">Concerns about reported harvests in European forests. Nature (2021)​</a>. <br /><br /></div> <div><b>Kontaktpersoner för internationella medier</b></div> <div><b>Marc Palahí,</b> European Forest Institute, marc.palahi@efi.int, +358 10 773 4342</div> <div><b>Rubén Valbuena</b>, Bangor University, r.valbuena@bangor.ac.uk, +44 7913 725207</div> <div><b>Gert-Jan Nabuurs,</b> Wageningen University and Research and Wageningen Environmental Research, gert-jan.nabuurs@wur.nl, +31 6 10559433<br /><br /><b>Ta del av pressmeddelandet på engelska från European Forest Institute: </b><br /><a href="http://www.efi.int/articles/nature"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Is forest harvesting increasing in Europe?​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Samtliga författare: </b></div> <div>Marc Palahí1 , Ruben Valbuena2, Cornelius Senf3, Nezha Acil4,5, Thomas A. M. Pugh4,5,6, Jonathan Sadler4,5, Rupert Seidl3, Peter Potapov7, Barry Gardiner8, Lauri Hetemäki1, Gherardo Chirici9, Saverio Francini9,10, Tomáš Hlásny11, Bas Jan Willem Lerink12, Håkan Olsson13, José Ramón González Olabarria14, Davide Ascoli15, Antti Asikainen16, Jürgen Bauhus17, Göran Berndes18, Janis Donis19, Jonas Fridman13, Marc Hanewinkel17, Hervé Jactel20, Marcus Lindner21, Marco Marchetti22, Róbert Marušák11, Douglas Sheil23, Margarida Tomé24, Antoni Trasobares25, Pieter Johannes Verkerk1, Minna Korhonen1 &amp; Gert-Jan Nabuurs12,23</div> <div>1European Forest Institute, Joensuu, Finland.</div> <div>2School of Natural Sciences, Bangor University, Bangor, UK.</div> <div>3Ecosystem Dynamics and Forest Management Group, Technical University of Munich, Germany.</div> <div>4School of Geography, Earth and Environmental Sciences, University of Birmingham, Birmingham, UK.</div> <div>5Birmingham Institute of Forest Research, University of Birmingham, Birmingham, UK.</div> <div>6Department of Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University, Lund, Sweden.</div> <div>7Department of Geographical Sciences, University of Maryland, College Park, MD, USA.</div> <div>8Institut Européen de la Forêt Cultivée, Cestas, France.</div> <div>9Dipartimento di Scienze e Tecnologie Agrarie, Alimentari, Ambientali e Forestali, Università degli Studi di Firenze, Florence, Italy.</div> <div>10Dipartimento per l’Innovazione dei sistemi Biologici, Agroalimentari e Forestali, Università degli Studi della Tuscia, Viterbo, Italy.</div> <div>11Faculty of Forestry and Wood Sciences, Czech University of Life Sciences Prague, Prague, Czech Republic.</div> <div>12Wageningen Environmental Research, Wageningen University and Research, Wageningen, The Netherlands.</div> <div>13Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Umeå, Sweden.</div> <div>14Joint Research Unit CTFC - AGROTECNIO, Solsona, Spain</div> <div>15Department of Agricultural, Forest and Food Sciences, University of Turin, Grugliasco, Italy.</div> <div>16Natural Resources Institute Finland, Joensuu, Finland.</div> <div>17Albert-Ludwigs-University of Freiburg, Freiburg, Germany.</div> <div>18Department of Space, Earth and Environment, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.</div> <div>19Latvian State Forest Research Institute Silava, Salaspils, Latvia.</div> <div>20INRAE, University of Bordeaux, BIOGECO, Cestas, France.</div> <div>21European Forest Institute, Bonn, Germany.</div> <div>22University of Molise, Campobasso, Italy.</div> <div>23Forest Ecology and Forest Management Group, Wageningen University and Research, Wageningen, The Netherlands.</div> <div>24Centro de Estudos Florestais, Instituto Superior de Agronomia, Universidade de Lisboa, Lisbon, Portugal.</div> <div>25Forest Science and Technology Centre of Catalonia, CTFC, Solsona, Spain.</div> ​​​​​Thu, 29 Apr 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Tandem-seminar-Materials-for-solar-energy.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Tandem-seminar-Materials-for-solar-energy.aspxTitta på seminariet: Materials for solar energy<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Materials for Solar Energy. Webbinariet hölls den 26 mars, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Material.</b></p>​<a href="https://play.chalmers.se/media/Tandem+Seminar+%e2%80%93+Materials+for+Solar+Energy/0_r16vpsvj"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Titta på webbinariet på Chalmers Play: Tandem Webinar – Materials for Solar Energy​</a><div>​<div><span style="background-color:initial">In this webinar we have two presentations dedicated to materials for solar energy conversion, specifically how we can manipulate the solar spectrum to make better use of it, will be covered. </span><div><span style="font-weight:700">Program:</span></div> <div><ul><li>Moderator: Professor Paul Erhart Condensed Matter and Materials Theory, Department of Physics, Chalmers.</li> <li>S<span style="background-color:initial">cience </span><span style="background-color:initial">Developing solid-state photon upconverters based on sensitized triplet–triplet annihilation, Angelo Munguzzi, Associate Professor - Università Degli Studi Milano Bicocca - Materials Science Department.​</span></li> <li>T<span style="background-color:initial">oward solid state singlet fission: Insights from studies of Diphenylisobenzofuran−Semiconductors and Pentacene-decorated gels, Maria Abrahamsson, Professor of Physical Chemistry at the Department of Chemistry and Chemical Engineering at Chalmers University of Technology​.</span></li></ul></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Seminar-–-Materials-for-Solar-Energy.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Read more about the webinar in the calendar</a></div></div></div>Thu, 01 Apr 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Svensk-solcellsindustri-i-skuggan.aspxSolceller i skuggan – trots lysande möjligheter<p><b>​Utbyggnaden av solenergi går framåt i Sverige. Men solcellerna som monteras på svenska hustak och i solparker är nästan uteslutande importerade från utlandet. Så hade det inte behövt vara – Sverige kunde haft en inhemsk industri för tillverkning av solceller, visar forskning från Chalmers tekniska högskola. Avsaknad av en tydlig nationell strategi är en av anledningarna. </b></p><div>​En ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews skildrar framväxten av industrin kring solenergi i Sverige. Artikelförfattarna är chalmersforskarna Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I takt med utbyggnaden av solenergi har en framgångsrik installatörsbransch växt fram i Sverige. Produkterna som installeras är däremot utvecklade och tillverkade utomlands, inte minst i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen anledning att vi inte hade kunnat bygga upp en solcellsindustri även i Europa och Sverige. Går man tillbaka historiskt så tänkte man från början snarast tvärt om: &quot;vi kan bygga en svensk solcellsindustri, vi kommer däremot inte använda så mycket solceller här&quot;. Då trodde man inte att solcellerna skulle bli effektiva här uppe. Istället var det den industriella utvecklingen som vi inte lyckades med, eftersom man inte satsade på det på rätt sätt, berättar professor Björn Sandén.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Strategiska stödinsatser saknades </h2> <div> </div> <div>Det finns många förklaringar till att det blev så här. I artikeln diskuterar artikelförfattarna bland annat avsaknaden av strategiska politiska stödinsatser. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Politiska aktörer har inte haft ett helhetsperspektiv på utvecklingen och därför misslyckats att skapa ett sammanhållet innovationssystem, som skapar förutsättningar för inhemsk utveckling i alla delar av solcellens värdekedja: från tillverkning till installation, förklarar Johnn Andersson vars doktorsavhandling legat till grund för en stor del av forskningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Hade vi satsat annorlunda så hade vi kanske kunnat vara med i industrialiseringsprocessen. Det är inte givet på vilket sätt, och det är inte lätt för ett litet land att klara av något sådant här. Men visst kan vi industrialisera saker här – om viljan finns. Ett exempel är batteritillverkning som nu kommer stort även i Sverige. Men vad gäller solceller finns det ingen som försöker se helheten och hur man kan satsa på området strategiskt, säger Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Här har staten flera viktiga roller att spela. Staten har tillgång till styrmedel som inga andra aktörer har, kan sätta spelregler för marknaden, skapa infrastruktur, forma förväntningar och utveckla nätverk. Sedan är det upp till entreprenörer och andra aktörer att agera utifrån förutsättningarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Är racet förlorat – är det för sent för Sverige att komma ikapp nu? </em></div> <div> </div> <div> – Vi befinner oss fortfarande bara i början av en utveckling. Det finns massor av outnyttjade möjligheter. Solenergin är idag bara någon promille eller procent av vad vi kommer landa i till slut, storleksmässigt. Det finns fortfarande en enorm tillväxt i alla möjliga riktningar. Vi pekar till exempel på tunnfilmerna som kan ha speciella tillämpningsområden, och när man kopplar ihop det med byggnadsmaterial eller tillämpningar i fordon eller vad det kan vara så kommer det uppstå många nya möjligheter, förklarar Björn Sandén.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Vad vore då poängen med tillverkning i Sverige? Förutom det uppenbara att det gynnar svensk ekonomi och svenska jobb, och kanske kortare transporter.</em></div> <div> </div> <div> – Allt fler företag tänker på hela livscykeln och hela försörjningskedjan: vad är det för etiska och miljömässiga konsekvenser som sker i den. Vad gäller solceller producerade i Kina finns en diskussion om att man använder kolkraft för att producera dem, och hur ser det ut med arbetsförhållanden, och så vidare. När man nu börjar fundera på hela produktionskedjan och konsekvenserna av den, då kan det påverka var man vill lokalisera. Det kan vara ett argument för att till exempel placera produktion i Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Björn Sandén menar att det finns en generell poäng att tänka ihop klimatomställning med industripolitik:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Man kan vinna mycket att tänka på de här två frågorna samtidigt, så att man tar tillvara de industriella möjligheter som kommer med den globala energiomställningen. I synnerhet för ett land med avancerad kompetens som Sverige.</div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/solcellsforskarna_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Forskarna bakom studien: </em><span><em>Johnn Andersson, Hans Hellsmark och Björn Sandén</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Historiken kring svensk solcellsindustri</h2> <div> </div> <div>Utvecklingen har gått i olika faser. På 1980- och 1990-talet började man med kunskapsuppbyggnad kring tunnfilmsteknik. Det diskuterades hur man skulle kunna exploatera detta i Sverige, och man försökte även att kommersialisera tekniken. Det främsta typexemplet är företaget Solibro. De köptes upp av ett tyskt företag – som i sin tur togs över av ett kinesiskt bolag. Hos den svenska industrin var intresset svalt, bland annat då det inte fanns något liknande inom detta område sedan tidigare. Det fanns även andra spår med annan typ av teknik som ledde fram till mindre företag, men inget större. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under 1990-talet började man sedan, frikopplat från den tidigare nämnda utvecklingen, att bygga upp en modulsammansättningsindustri i landet. Där importerade man celler som sattes samman och sedan exporterades de färdiga modulerna. Den industrin växte sig stor ett tag, men slogs sedan ut helt när priserna snabbt sjönk när den internationella konkurrensen hårdnade och stora anläggningar byggdes i Kina. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>När solcellerna blev allt billigare och med hjälp av nationella subventionsprogram började användningen att växa. Nu finns inte längre någon produktion av solcellsmoduler kvar i landet. Det finns en del mindre satsningar, som universitetsavknoppningar och andra småföretag inom området. Framförallt finns idag en växande installatörsbransch.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskaplig artikel</h3> <div> </div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S136403212100188X" target="_blank">&quot;Photovoltaics in Sweden – Success or failure?&quot;</a> av Johnn Andersson, Hans Hellsmark, Björn Sandén</div> <div> </div> <div>Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 143, June 2021, 110894 <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Så genomfördes forskningen</h3> <div> </div> <div>Forskningen i artikeln utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv på teknologisk innovation. Beskrivning och analys baseras på intervjuer med olika typer av intressenter, en omfattande genomgång av offentliga stödinsatser, vetenskapliga publikationer och nyhetsartiklar, samt granskningar av relevanta rapporter och hemsidor. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs även i SvD: <a href="https://www.svd.se/sverige-hade-kunnat-ha-egen-solcellsindustri/" target="_blank">&quot;Sverige hade kunnat ha egen solcellsindustri&quot;</a><br /><br /></div>Tue, 30 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-kan-EU-minska-tropisk-avskogning.aspxNy studie: Så kan EU minska tropisk avskogning<p><b>​Konsumtion av importerade varor i EU är en starkt bidragande orsak till att skog skövlas i andra delar av världen. I en ny studie har forskare vid Chalmers och universitetet i Louvain, Belgien utvärderat drygt tusen förslag om hur EU skulle kunna arbeta för att minska avskogningen, för att se vilka som dels skulle ha god effekt, dels vara möjliga att genomföra politiskt.</b></p><div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">​</a><span style="background-color:initial">– Föga förvånande är stödet svagt för hårdare och mer effektiva regleringar, som till exempel importbegränsningar på vissa varor. Men vår studie visar att det inte är helt nattsvart ändå. Det finns politiska förslag som både har starkt stöd hos många intressenter och som har potential att min</span><span style="background-color:initial">ska avskogningen, säger Martin Persson, docent i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.​</span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx">​<span style="background-color:initial">Tidigare forskning från Chalmers har visat på EU:s stora ansvar för tropisk avskogning.</span>​</a><span style="background-color:initial"> Mer än hälften av den tropiska avskogningen är kopplad till produktion för export av livsmedel och djurfoder, till exempel palmolja, sojabönor, trävaror, kakao och kaffe, varor som EU är en stor importör av. Frågan är vad EU kan göra för att minska sitt bidrag till avskogningen.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Den här frågan är extra intressant nu, eftersom EU i år planerar att lägga fram förslag på lagstiftning som ska leda till minskad avskogning orsakad av konsumtion i Europa. Frågan har varit aktuell i omgångar sedan 2008, men nu verkar det faktiskt börja hända något politiskt, säger Simon Bager, doktorand vid Université Catholique de Louvain, Belgien och huvudförfattare till studien.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Tillsammans har artikelförfattarna kartlagt sammanlagt 1 141 olika förslag på hur EU skulle kunna arbeta för att bryta trenden med ökad tropisk avskogning. Dessa kommer i stor utsträckning från en öppen konsultation, där EU samlat in förslag från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Utöver det har forskarna sammanställt förslag från en lång rad forskningsrapporter, debattartiklar och andra publikationer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Två förslag står ut f​rån mängden</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Att hitta förslag på åtgärder som har politiskt stöd, skulle ha önskad effekt och som dessutom är möjliga att genomföra praktiskt har inte varit helt enkelt. Men efter den omfattande kartläggningen ser Martin Persson och kollegorna att EU framförallt har två möjliga vägar framåt. Den ena handlar om att den som importerar en vara också hålls ansvarig för sådant som händer i leverantörskedjorna, så kallad Due Diligence.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om det visar sig att ett av de importerande företagens leverantörer har produkter som bidrar till avskogning kan företaget få betala skadestånd. Ett sådant system bedömer vi som både trovärdigt och möjligt att genomföra politiskt och praktiskt. Det finns också exempel från Frankrike och England där man har genomfört eller ska genomföra liknande system, säger Simon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Due Diligence är också det förslag som är vanligast i vår kartläggning och det förs fram av många olika typer av aktörer, vilket gör att vi bedömer stödet för det förslaget som stort. Det är dock viktigt att betona att om ett sådant system ska få effekt måste det vara noggrant kalibrerat, bland annat när det gäller vilka sanktionsalternativ som ingår och vilka företag som omfattas av kraven.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den andra möjliga framkomliga vägen är rundabordssamtal med olika intressenter, eller ”multi-stakeholder fora” som det kallas i studien. Då samlar man företag, organisationer och politiker till gemensamma samtal för att komma överens om möjliga åtgärder för att sätta stopp för avskogning kopplad till en leverantörskedja, vara eller område. Även här finns positiva exempel, det mest uppmärksammade är det brasilianska sojamoratoriet, eller Amazon Soy Moratorium, från 2006.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Då satte sig bland andra Greenpeace och Världsnaturfonden ner med de som producerar samt köper upp och exporterar soja och lyckades komma överens om att ett stopp för handel med soja från områden i Amazonas regnskog som avskogats efter ett visst datum.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/EU-Mercosur-martin-Persson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sådana exempel gör att vi kan säga att rundabordssamtal kan få effekt. Och enligt vår bedömning är det en åtgärd som är lättare att få acceptans för, eftersom det då inte bara handlar om att lagstiftarna bestämmer, utan att de inblandade parterna får vara med och utforma åtgärderna själva, säger Martin Persson (bilden). Samtidigt kan rundabordsdiskussioner anpassas till det område eller den region där det införs, vilket ökar sannolikheten för att initiativet kommer att stödjas av lokala aktörer.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Balans mell​an olika åtgärder</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna har också utrett hur man kan hantera avvägningen mellan effekt och acceptans. En viktig del i detta är att kombinera olika åtgärder som stödjer varandra och som kan fungera som stöd för striktare regleringar. Handelsregleringar riskerar till exempel att slå hårt mot fattiga producerande länder och bör därför kombineras med bistånd som hjälper sådana länder att införa mer hållbar produktion och ökad avkastning, utan att behöva ta till avskogning.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det skulle också minska risken för att det som produceras på nyligen avskogad mark helt enkelt säljs på andra marknader än EU.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Om nu EU fokuserar på sitt bidrag till avskogningen, så kan effekten bli att sådant som produceras på nyligen avskogad mark säljs till andra länder, medan EU får de ”bra” produkterna. Därför är vår bedömning att EU bör se till att de åtgärder som införs kombineras med sådana som bidrar till omställning och förändring, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Avslutningsvis sammanfattar forskarna tre principer för nya åtgärder, om EU menar allvar med att man vill minska sin påverkan på avskogningen i tropikerna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vidta åtgärder som faktiskt har en möjlighet att åstadkomma förändring. Använd en bred palett av åtgärder som kombinerar olika verktyg och som tillsammans bidrar till minskad avskogning. Och till sist: se till att involvera aktörer i leverantörskedjor i särskilt viktiga regioner först, för att sedan bygga ut och bredda åtgärderna över tid, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Författarna hoppas att forskningen och de identifierade policyalternativen kan fungera som inspiration för beslutsfattare, icke-statliga organisationer, industrier och andra intressenter som arbetar för att ta itu med EU: s avskogningsavtryck. Med minst 86 olika alternativ finns det ett brett utbud av möjligheter att rikta in sig på problemet, och väldigt få av dessa är politiska 'no-starters' eller förslag som inte har effekt mot problemet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.cell.com/one-earth/fulltext/S2590-3322%2821%2900057-9">Läs mer i den vetenskapliga artikeln i One Earth: Eighty-six EU policy options for reducing imported deforestation​</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakter för mer information:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Martin Persson, docent, fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola, martin.persson@chalmers.se, 031 772 2148</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Simon Bager, doktorand vid UCLouvain och MSCA fellow COUPLED, Belgien, simon.bager@uclouvain.be, +45 2721 7414</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information: så gick studien till</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><span style="background-color:initial">För att utreda hur effektiva och genomförbara de 1 141 förslagen är kategoriserades de först utifrån vem som lagt förslaget, vem som är tänkt att påverkas och vad som ska påverkas. Eftersom många av förslagen var lika eller liknande kunde de sedan sammanfattades i 86 unika förslag. Majoriteten av förslagen bygger på svagare styrning, som till exempel mer information och olika typer av stöd till producenterna, snarare än lagstadgade begränsningar och åtstramningar för import och export. Det tolkar forskarna som att stödet också är större för mjukare förslag. Men de förslagen bedömer forskarna å andra sidan som mindre effektiva.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ett exempel är miljömärkning, där syftet är att påverka konsumenterna så att de slutar handla produkter som bidrar till avskogning. Tanken är god, men det finns inte stöd i tidigare forskning att det skulle förändra konsumenternas beteende i så stor utsträckning att produktionen påverkas. Införs istället importbegränsningar på varor som är kopplade till avskogning vet man att det skulle få en direkt effekt, säger Martin Persson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Efter att ha utvärderat effekten kommer nästa steg – vilka av förslagen är möjliga att få stöd för politiskt? För att utvärdera det krävdes metodmässiga innovationer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Eftersom vi har kategoriserat de 1 141 förslagen som vi har gjort kan vi se hur många och vilka intressenter det är som föreslagit en viss typ av åtgärd. Kommer samma förslag från både miljöorganisationer, företag och myndigheter tolkar vi det som ett starkt stöd för en åtgärd, säger Martin Persson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De två sista stegen i bedömningen av åtgärderna handlar sedan om hur krångligt och dyrt det är att realisera förslagen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– EU skulle ganska enkelt kunna uppdra åt ett forskningsinstitut att utreda mer på detaljnivå vad som driver avskogning, medan en ny skatt eller strafftull på EU-nivå är jättekrångligt. Det finns vissa åtgärder som EU kan vidta på egen hand, medan andra kräver samarbete med medlemsstaterna eller andra länder. Och där har vi helt enkelt graderat hur svårt det är rent institutionellt att genomföra varje förslag, säger Simon Bagar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> <span style="background-color:initial">Den sista aspekten för att bedöma den politiska genomförbarheten är hur kostsamt förslaget är. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– Påverkar man ett stort importflöde innebär det också stora ekonomiska konsekvenser, medan att styra om EU:s biståndsbudget för att stödja en övergång till mindre skogsintensiv produktion skulle påverka betydligt mindre kostnadsposter. Konsekvenserna för ekonomin beror också på hur stor del av marknaden som påverkas. Det är viktigt att det finns en vilja att ändra skatter eller regleringar inom det aktuella området, säger Martin Persson. ​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Text: Christian Löwhagen. </em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Bild: Regnskog: CC 0.0. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Porträtt Martin Persson: </em></span><span style="background-color:initial"><em>Anna Lena Lundqvist / Chalmers</em></span></div>Mon, 29 Mar 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Vart-vatten-inte-vatten-vart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Vart-vatten-inte-vatten-vart.aspxVårt vatten – inte vatten värt?<p><b>​Världsvattendagen den 22 mars 2021 har temat &quot;Valuing water&quot;, med fokus på hur vi värdesätter vattnet ur miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv. Men kan vi värdera vattnet eller är det ovärderligt? I ett aktuellt forskningsprojekt på Chalmers ska forskare försöka komma närmre svaret på denna fråga.</b></p><div>​Genom projektet <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskbaserad-prioritering-av-vattenskydd-i-hQllbart.aspx" target="_blank" title="projektbeskrivning">WaterPlan</a> undersöker forskare från centrumet DRICKS vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik hur behovet av att skydda våra vattenresurser ser ut och hur svenskarna värderar detta skydd. En del av projektet innebär att forskarna kommer att använda sig av enkätstudier för att undersöka och kartlägga hur människor prioriterar och vad de faktiskt är villiga att betala för att skydda våra dricksvattentäkter.   </div> <div> </div> <div> – Idag saknas information om hur svenskarna förhåller sig till vårt gemensamma vatten och hur man värderar det. Vi vet från studier i andra skandinaviska länder att människor föredrar att vattnet de dricker är naturligt rent, att det inte behöver renas i efterhand. Och det har ju förstås betydelse för hur skyddet av vattenresurserna utformas, säger <a href="/sv/personal/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a>, docent och forskare i centrumet DRICKS, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vattnets stora värde i samhället    </h2> <div> <span style="background-color:initial">Våra yt- och grundvattenresurser, alltså vatten i sjöar och vattendrag samt vattnet under marken, förser oss inte bara med dricksvatten utan erbjuder människor så mycket mer. Våra vattenresurser är källa till bland annat energiproduktion, bevattning och till </span><span style="background-color:initial">rekreation – när vi badar eller åker båt på sommaren.</span></div> <div> </div> <div> – Genom att skydda våra vattenresurser ur ett dricksvattenperspektiv kan vi även skydda de här andra värdena, så kallade tjänster, som de tillhandahåller, men det kan också innebära begränsningar i hur vi kan använda dessa tjänster.   </div> <div> </div> <div>Därför kartläggs och analyseras i WaterPlan-projektet också de olika tjänster som vattenresurserna tillhandahåller samt vilka naturliga förutsättningar de är beroende av. Syftet är att forskarna ska kunna skapa en helhetsbild över hur vi nyttjar våra vattenresurser och hur vi därmed värderar dem, som underlag för att bättre kunna prioritera skyddsåtgärder.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Prissättning som inte avspegar verkligt värde</h2> <div> <span style="background-color:initial">DRICKS har ett nära samarbete med de svenska dricksvattenproducenterna. Inom branschen ser man ett behov av att öka VA-taxorna för att kunna underhålla och utveckla dricksvatten och avloppshanteringen. VA-taxan baseras på självkostnadsprincipen vilket ger en kostnad som i sig inte kan sägas motsvara själva värdet av de vatten och avloppstjänster som vi använder i samhället. . Men vad kan det finnas för nackdelar med att vatten eventuellt är undervärderat och i och med det alltför lågt prissatt?  </span></div> <div> </div> <div> – Det är inte dåligt i sig att vatten är billigt, vi vill ju att vattnet ska vara tillgängligt för alla. Men det låga priset på vatten för med sig att vi blir sämre på att hushålla med det och tar det för givet. För ett klokt hushållande av vatten är det alltså dåligt att vatten är billigt, säger Andreas Lindhe.  </div> <div> </div> <div>Vatten är en förutsättning för liv och avgörande för vårt samhälle på många sätt. Andreas Lindhe menar att när man uttrycker risker och utvärderar åtgärdsalternativ baserat på samhällsekonomiska konsekvenser, så syftar det inte till att förminska vattnets betydelse – utan att det tvärtom ger en möjlighet att framhålla vattnets betydelse när avväganden ska göras mellan exempelvis konkurrerande intressen.   <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Men vi ska givetvis vara medvetna om att det finns andra aspekter än de rent samhällsekonomiska som kan behöva vägas in när viktiga beslut om vatten ska fattas, sammanfattar Andreas Lindhe.  </div> <div><br /></div> <div><em>Världsvattendagen <a href="https://www.worldwaterday.org/" target="_blank">https://www.worldwaterday.org/</a> är ett initiativ från FN som startade 1993 och som uppmärksammar vattnets betydelse i samhället. Syftet är att belysa de utmaningar vi står inför och vad som krävs för att vi bland annat ska uppnå det sjätte globala hållbarhetsmålet om rent vatten och sanitet för alla. </em> </div> <div><br /></div> <div>Text: Andreas Lindhe &amp; Catharina Björk<br /></div> <div><div> </div></div>Sun, 21 Mar 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-i-topp-i-Klimatstudenternas-rankning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-i-topp-i-Klimatstudenternas-rankning.aspxChalmers toppar Klimatstudenternas rankning<p><b>​För andra året i rad har organisationen Klimatstudenterna rankat svenska lärosätens klimatarbete. Chalmers är nummer ett på listan, följt av Newmaninstitutet och KTH.</b></p><div>​Klimatstudenterna har rangordnat lärosätena dels baserat på deras faktiska utsläpp och utsläppsminskningar, dels baserat på deras ambitioner framåt i klimatarbetet.</div> <div> </div> <div>– Med vår rankning vill vi visa nuvarande och blivande studenter vilka lärosäten som lever som de lär och agerar på klimatkrisen i linje med vetenskapen och Parisavtalet, säger Matilda Öhman från Klimatstudenternas styrelse, i ett pressmeddelande om resultatet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Poängsättning inom fyra områden gav Chalmers förstaplatsen</h2> <div>Intresset för Klimatstudenternas årliga rankning har ökat. I år har nio fler lärosäten än i fjol valt att delta. Totalt har organisationen kunnat ranka 25 universitet och högskolor, och de som valt att inte medverka är nu i minoritet.</div> <div> </div> <div>Lärosätena är poängsatta inom fyra områden. I två av kategorierna premieras skarpast mål och handlingsplaner för utsläppsminskningar, respektive mest noggrann mätning av totala utsläpp av växthusgaser. I de andra två kategorierna gäller lägst utsläpp från flygresor per årsarbetskraft för 2020, respektive störst minskning i utsläpp från flygresor per årsarbetskraft mellan år 2019 och 2020.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lärosätenas flygutsläpp har minskat med 97 procent</h2> <div>I årets rankning har samtliga lärosäten fått högsta eller mycket höga poäng i kategorierna för utsläpp och utsläppsminskningar från flyg. I snitt minskade de rankade lärosätena utsläppen från flyg med 97 procent mellan 2019 och 2020. </div> <div> </div> <div>– Pandemin har verkligen förflyttat referenspunkten för vad som anses möjligt i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Nu uppmanar vi alla lärosäten att ta fasta på vad man lärt sig under 2020 för att kunna hålla nere utsläppen från tjänsteresor även framåt, säger Matilda Öhman i pressmeddelandet.</div> <div> </div> <div>Chalmers och KTH, som utmärker sig i toppen på listan, tog 2019 initiativ till <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/klimatramverk/Sidor/default.aspx">Klimatramverket</a> för svenska lärosäten. Ramverket ligger till grund för <a href="/sv/om-chalmers/chalmers-for-klimatet/chalmers-klimatstrategi/Sidor/default.aspx">Chalmers klimatstrategi</a> som sjösattes 2020.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om rankningen </h3> <div>Läs hela <a href="https://klimatstudenterna.se/wp-content/uploads/2021/03/Pressmeddelande-Climate-Action-Ranking-2021.pdf" target="_blank">pressmeddelandet</a> från <a href="https://klimatstudenterna.se/" target="_blank">Klimatstudenterna</a> och se hela <a href="https://klimatstudenterna.se/climate-action-ranking-2021/" target="_blank">rankningslistan</a>. Organisationen Klimatstudenterna startades av studenter på SLU i Uppsala. I november 2018 bildade studenter från Uppsala, Göteborg och Stockholm föreningen Klimatstudenterna Sverige.</div>Thu, 18 Mar 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-Om-engagemang-for-en-hallbar-varld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-Om-engagemang-for-en-hallbar-varld.aspxEnergipodden – Om engagemang för en hållbar värld<p><b>​FN-konferensen i Stockholm 1972 kan ses som startskottet för det globala engagemanget för miljö- och klimatfrågor. Den rekordvarma sommaren 2018 satte sig skoleleven Greta Thunberg utanför riksdagshuset med plakatet Skolstrejk för klimatet. Året därpå hölls de största klimatdemonstrationerna någonsin i världen. Lyssna på Klara Hellsing, Simon Boerenbeker Klang, Vinus Tiger och Tomas Kåberger. </b></p><b>Lyssna på Energipodden avsnitt 5</b>: <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Engagemang för en hållbarare värld</a> (14 minuter)<div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%c3%b6renta_nationernas_konferens_om_m%c3%a4nsklig_milj%c3%b6"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%c3%b6renta_nationernas_konferens_om_m%c3%a4nsklig_milj%c3%b6"><div style="display:inline !important">Stockholmskonferensen 1972</div></a><div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%c3%b6renta_nationernas_konferens_om_milj%c3%b6_och_utveckling_1992"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">iokonferensen, Earth Summit 1992 </span></a><br /></div> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Azar-satter-agenda-infor-Rio.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/nyheter/Sidor/Azar-satter-agenda-infor-Rio.aspx"><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">Christian A</span><span style="background-color:initial">zar sätter agenda inför Rio 2012</span></div></a><div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%c3%b6renta_nationernas_klimatkonferens_2015"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">F</span></a><span style="background-color:initial"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/F%c3%b6renta_nationernas_klimatkonferens_2015">örenta nationernas klimatkonferens 2015</a></span><br /></div> <div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Regeringens politik Parisavtalet</a> <br /></div> <div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fridays for future​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IPCC-Christian-Azar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial">PCC-rapporter ett bra sätt att sprida kunskap </span></a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">n ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam</span></a><span style="background-color:initial"> <br /></span><div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm14_3/pdf/CM_3.14-high.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />FN:s klimatrapport bakom kulisserna (sidan 10-15)​</a></div> <div><span style="background-color:initial">Om slutsatserna i FN:s klimatrapport har det skrivits spaltmeter i media. Vad man inte berättat om är hur rapporten blir till. Kanske är detta skälet till att en del är skeptiska till IPCC:s slutsats att klimatförändringen vi ser i dag till stor del kommer från mänskliga aktiviteter. De har inte förstått hur omfattande arbetet bakom rapporten är. Nu ger vi er en inblick i det arbetet, där forskare och representanter från jordens alla hörn möts i FN:s regi för att göra den kanske noggrannaste översikt av kunskapsläget som gjorts inom något forskningsområde.</span><br /></div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700"><br />Klimatinsikten Vetenskapsradion:</span></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1622612"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pionjären Svante Arrhenius</a></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1622655"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">Ö</span><span style="background-color:initial">nskedrömmen blir ett hot </span></a><br /></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632285"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">ert Bolin samlar världens forskare</span></a><br /></div> <div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1634381"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">a</span><span style="background-color:initial">d vill framtidens klimatforskare? </span>​</a><br /></div> <div><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div></div>Wed, 17 Mar 2021 03:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Christian-Azar-Vetenskap-och-Politik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Christian-Azar-Vetenskap-och-Politik.aspxFakta är en sak – värderingar en annan<p><b>​I klimatdebatten kan vi ofta höra argumentet ”Vetenskapen kräver att vi ska minska utsläppen”. – Men det argumentet är problematiskt, säger Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers. I en filmad keynote-presentation från Act Sustainable Research Conference ifrågasätter han ”vetenskapen kräver&quot;-retoriken i en diskussion om relationen mellan vetenskap och politik. </b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Christian Azar, varför är det problematiskt eller till och med felaktigt att hävda att ”vetenskapen kräver” olika åtgärder. </strong></span></div> <div>– I grund och botten handlar det om att vetenskap är en metod för att ta reda på hur världen är beskaffad. Men vad vi ska göra åt de problem som mänskligheten står inför är en annan sak. Det kan inte vetenskapen ensamt svara på. För att komma fram till vad vi bör göra, exempelvis åt miljöförstöring, så krävs inte bara kunskap om problemet utan också värderingar, och vetenskapen kan inte säga vilka värderingar vi bör ha. Därför kan man inte säga att vetenskapen kräver att vi ska göra si eller så. </div> <div><br /></div> <div>– Den här skillnaden mellan fakta och värderingar, mellan vad som är och vad vi bör göra, har vi människor haft klart för oss under sekler. Filosofen David Hume var redan på 1700-talet tydlig med att vi inte kan härleda ett ”bör ur ett är”. Men gång på gång faller många tillbaka i föreställningen att vetenskapen kan säga vad vi bör göra. Det är en felaktig och en olycklig föreställning. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Men politiker är ju inte experter på klimatet, energitekniker, människors beteende och styrmedel, och man kan inte förvänta sig att de ska vara det heller. Borde inte experterna bestämma när det är så komplexa frågor? Det är ju därför vi har experter</b></span><strong>? </strong></div> <div>– Ja, men här gäller det att vara noggrann. Det handlar om en slags balans. Experter måste bestämma hur elnät och kärnkraftverk drivs, och jag vill så klart hellre bli opererad av en läkare än en politiker. Men när det gäller frågor om hur mycket pengar som ska satsas på sjukvård, miljön eller skolor, så kan vi inte låta experter bestämma detta eftersom det då handlar om intressen som står emot varandra, och det handlar om vad vi värderar högst. Dessa frågor är helt centrala i både klimatfrågan och när det gäller pandemin (där en liknande diskussion om att ställa experter och politiker emot varandra har dykt upp). Hur olika mål ska värderas mot varandra är i slutändan en politisk fråga. Det kommer vi inte undan. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Varför är detta viktigt?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag tror att det finns två skäl till det. </span><span style="background-color:initial">För det första, det handlar om förtroende. Om forskare säger att ”vetenskapen kräver” när det inte är korrekt, då finns det risk att vi undergräver människors förtroende för vetenskapen. Jag tror att det är något vi bör vara försiktiga med eftersom många kraftfulla aktörer redan försöker mata den misstron – till exempel politiker som Donald Trump – men av helt andra skäl. Vi bör helt enkelt vara försiktiga så att vi inte ger dem vatten på sin kvarn. </span></div> <div><br /></div> <div>– För det andra, det handlar om demokrati. Om några experter skulle bestämma vad vi bör göra i centrala frågor för våra samhällen, ja då ger vi delvis upp demokratin. Det här är särskilt viktigt i frågor som klimatet, eftersom det här är en fråga som vi kommer att behöva brottas med i årtionden framöver, och där vissa aktörer – forskare, beslutsfattare och miljörörelser – argumenterar för att människor måste ändra stora delar eller hela sin livsstil för att lösa klimatutmaningen. Men, för att stora förändringar ska kunna genomföras över lång tid krävs att de har demokratisk legitimitet. </div> <div><br /></div> <div><b><span></span>Vad innebär det här för diskussionen om de <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gr%c3%a4nser">planetära gränserna​</a>, ett centralt begrepp i hållbarhetsdebatten. De presenteras ju ofta som gränser som vetenskapen satt för hur mycket vi får påverka planeten. Forskare som Johan Rockström, som varit ledande i att ta fram dessa gränser, säger ju att de är ”icke förhandlingsbara”. </b><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag tycker att sådana formuleringar är mycket olyckliga.  De mål som formuleras i deras artiklar är visserligen framtagna av forskare men de är också subjektiva och något som vettiga människor kanske inte alls håller med om. Ju mer vi släpper ut av olika miljöpåverkande ämnen, desto större blir skadorna i naturen. Men exakt vilken nivå på skadorna vi ska acceptera är en värderingsfråga och inget som vetenskapen kan säga är korrekt eller inte. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Detsamma gäller med risker. Det finns ju en massa osäkerhet i t ex klimatsystemet. Anta att vi tror att en extremt allvarlig skada ska uppstå om temperaturen ökar två grader, men vi är osäkra. Skadan kan också uppstå under två eller över två grader. Vilken nivå bör vi då sikta på? Vi vill ju ha en viss säkerhetsmarginal till de riktigt hemska konsekvenserna. Men hur stor ska den marginalen vara? Det beror ju på hur mycket risker vi vill ta och det har att göra med våra värderingar. Det är inget vetenskapen kan avgöra åt oss. </div> <div><br /></div> <div>– Slutligen vill jag också betona att jag inte tycker det är något fel med att forskare deltar i samhällsdebatten. Vi forskare är också medborgare. Jag tycker också det är rimligt att forskare är med och föreslår mål för olika miljöproblem – frågeställningarna är så komplexa att experter behövs i den processen och det kan inte ensamt lämnas till politiken. Det måste sålunda ske en interaktion mellan experter på enskilda områden och politiker – det är helt enkelt oundvikligt. </div> <div><br /></div> <div>– Problemet är när forskare (och andra) försöker ge sken av att deras förslag är renodlat vetenskapliga när de inte är det. Istället bör de erkänna att de mål som föreslås också är baserade på deras värderingar och etiska aspekter – och att dessa värderingar visst kan diskuteras och ifrågasättas. </div> <div><br /></div> <div>Utöver den filmade presentationen kan man även läsa <a href="https://www.dn.se/kultur-noje/christian-azar-misstag-att-lata-vetenskap-ga-fore-politik-i-klimatfragan/">Christian Azars artikel gränsen mellan politik och vetenskap i Dagens Nyheter: Misstag att låta vetenskap gå före politik i klimatfrågan</a>.</div> <div><br /></div>Wed, 10 Mar 2021 10:00:00 +0100