Nyheter: Coronahttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 25 Sep 2021 17:54:07 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxChalmersstudenternas prototyp testas av läkare<p><b>​När läkare undersöker patienters öron, svalg eller näshåla så använder de en lampa som sitter placerad med ett fäste runt huvudet. Med covid-19 kom ett kraftig ökat behov av skyddsvisir och dessa behövde kombineras med lamporna. Visiren, som togs fram ganska snabbt, har dock inte fungerat helt tillfredsställande. Studenter vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design fick därför i uppdrag att komma med förbättringar, och de lyckades så bra att visiren nu testas i vården. </b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20fäste%20vid%20sladd_750px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:290px;height:189px" />Det har tidigare gjorts en del försök att förbättra skyddsvisiren så att de ska passa med lamporna, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande Öron-näsa-halsmottagningen på NÄL i Trollhättan gav därför en grupp studenter vid Chalmers i uppdrag att ta fram ett skyddsvisir som kunde uppfylla användarkraven. Projektet gjordes inom ramen för studenternas kandidatarbete och är en del i studenternas utbildning. Kandidatarbetena görs på det tredje året i civilingenjörsutbildningar och är ofta relaterade till verkliga problem i samhället och industrin.</div> <div> </div> <div>– Projektet har utgått från ett aktuellt behov som under året har blivit påtagligt i vården. Det blir väldigt tydligt att ett arbetssätt där behoven ligger i fokus är viktigt för att komma fram till en bra lösning. Vi är väldigt nöjda med sättet studenterna har tagit sig an projektet och ser fram emot att kunna testa konceptet vidare, säger Åsa Lenberg läkare på NÄL i Trollhättan</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En annorlunda lösning gav oväntat bra resultat <br /></h2> <h3 class="chalmersElement-H4">Hur ni arbetat med att ta fram det här skyddsvisiret?</h3> <div>– Först gjorde vi en gedigen användarstudie för att få en tydlig bild av problemet. Sen är det ju ett antal krav som uppdragsgivaren vill ska uppfyllas. Till exempel så måste visiren ge ett bra stänkskydd, men också ha en god komfort och vara lätta att använda. Sen hade vi en process där vi lade fram massor med olika idéer och tog fram prototyper utifrån detta, säger Alvina Ståhl.</div> <div> </div> <div>– Grundidén med vår lösning, till skillnad från de tidigare lösningarna, där visiret antingen sitter innanför eller utanför lampan, är att visiret fästs på lampan. Det eliminerar repor på visiret, och skapar god plats till munskydd och glasögon om det behövs. Det minimerar också uppkomsten av imma, säger Gustav Brogren. </div> <div> </div> <div>– Själva lamporna är väldigt dyra och visiren måste också kunna bytas på ett smidigt sätt av läkarna själva. Vi har tagit fram laserskurna PET-visir med hål som kan träs på den befintliga lampan. Detta hålls sedan samman med en ring av flexibel polymer. Vi har också hårda lister uppe och nere för stabilitet och passform, säger Maja Kristensson.   </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(CUDA)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(Storz)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><br /><br /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Visiren sitter här på lampor från två olika fabrikat. Foto: Adam Udén</em> <br /></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kom ni fram till just den här lösningen?</h3> <div>– Att visiret skulle sitta på lampan var inte självklart från början utan den idén hängde med lite för att den var annorlunda. Den fick heller inte så höga poäng utifrån de utvärderingsmatriser vi ställde upp, men det berodde till viss del på felaktiga antaganden från vår sida. När vi testade att bygga en enkel prototyp genom att borra ett hål i visiret och satte den på lampan så funkade det jättebra, säger Marcus Lidman.</div> <div> </div> <div>– Ja, vi kände nog alla nästan direkt att vi hade hittat en bra lösning då. Vi gjorde också användartester som bekräftade att vi var rätt ute. Alla läkare som vi har varit i kontakt med tyckte att vårt visir har känts bättre, stabilare och säkrare än samtliga lösningar som testats tidigare, säger Jens Junkers. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur var det att jobba med ett riktigt problem?</h3> <div>– Superkul! Det har märkts att det har varit på riktigt för läkarna har varit väldigt engagerade. Det är ju också väldigt roligt att få bidra med något som hjälper dem i deras arbete. Västra Götalandsregionen verkar också ha varit mycket nöjda med resultatet och det har varit roligt att jobba med dem. Vi tror att skyddsvisir kommer att fortsätta användas även efter pandemin . Det verkar som att synen på skyddsutrustning har ändrats en del under den här tiden. Det känns jättekul att få vara med och ta fram en riktigt produkt som blir så omtyckt att den tas in i verksamheten på det här sättet, säger Adam Udèn.</div> <div> </div> <div>Alla i gruppen menar att det har fungerat bra att jobba tillsammans trots de inte har kunnat träffa varandra på samma sätt som tidigare. Vilket de alla menar till stor del beror på en bra gemenskap i klassen och att de känner varandra mycket väl.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kandidatarbetet</h2> <div><a href="https://hdl.handle.net/20.500.12380/302842">Länk till hela arbetet: Produktutveckling av visir anpassat till pannlampa​ ​</a></div> <div><br /></div> <div>Konceptet studenterna på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx" title="Länk till programmet Teknisk design på Chalmers">Teknisk design​</a> har tagit fram kallas för PÅL (Pannlampa och visir med hål), och bygger på att ett visir med hål <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx"></a>träs på den befintliga lampan. Lösningen består av fyra delar. Ett visir, en flexibel ring och två hårda böjda lister. Lösningen påverkar inte befintlig utrustning och visiret kan monteras på under 30 sekunder. Konceptet kan enkelt anpassas till olika typer av pannlampor genom att förändra formen på den flexibla ringen. De böjda listerna är universella och fungerar i kombination med flera modeller av pannlampor.</div> <div><br /></div> <div>De primära användarna av produkten har varit öron-näsa-hals-läkare, men produkten skulle kunna appliceras även inom till exempel kirurgi som använder liknande utrustning. Behovsstudien genomfördes på NÄL sjukhus i Trollhättan.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-dagman.aspx">Andreas Dagman</a>, programansvarig Teknisk Design</div> <div>Elin Ståhl, Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen</div></div> Thu, 01 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pandemin-slog-hardast-mot-varldens-och-Goteborgs-mest-utsatta.aspxPandemin slog hårdast mot världens mest utsatta<p><b>​​Nu jämför chalmersforskare Göteborg stads hantering av pandemin med andra städer runtom i världen.  I en vetenskaplig artikel, där även Buenos Aires, Kapstaden, Manchester, Shimla i Indien och Kisumu i Kenya har utvärderats, framgår det att de mest utsatta grupperna drabbats hårdast av covid-19. </b></p><div><span style="background-color:initial">​I studien jäm</span><span style="background-color:initial">fördes städernas insatser och styrning. Utöver nationella rekommendationer och förbud har städerna infört både egna restriktioner och lättnader för att mildra effekterna av pandemin. </span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg handlar det bland annat om hur gymnasieskolorna arbetat med distansundervisning och förbudet mot besök på äldreboenden, men också tillfälliga möjligheter att hålla uteserveringarna öppna, bredare cykel- och gångbanor och lägre parkeringsavgifter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sveriges hantering av pandemin har fått stor internationell uppmärksamhet för ansträngningarna att hålla samhället så öppet som möjligt. Restriktionerna i Sverige har varit mindre omfattande än i många andra länder och staten har kraftigt ökat de generella statsbidragen till landets kommuner för att mildra effekterna av pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Men det finns också uppgifter om att allt fler människor sökt sig till Stadsmissionen och liknande organisationer och polisen rapporterar ett kraftigt ökat antal fall med våld i nära relationer, säger projektmedarbetaren Jan Riise. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Han har ingått i forskningsprogrammet Mistra Urban Futures och är en av författarna till en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften City. Medförfattare är bland andra chalmerskollegan Sandra Valencia och Sara Pettersson på Stadsledningskontoret i Göteborg. Professor David Simon, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures var artikelns huvudförfattare och redaktör. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Städer och utsatta grupper mest drabbade </h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den viktigaste slutsatsen av forskningen är att pandemin har återspeglat och förstärkt befintliga ojämlikheter i samhället. De mest utsatta grupperna drabbades genomgående hårdast. Personer i dessa grupper har varit mer utsatta för smitta än andra, blivit mer allvarligt sjuka och löpt en större risk att dö. Mönstret är genomgående i städer och i ytterkantsområden i alla de granskade länderna.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Virusets effekter var varken enhetliga eller slumpartade, utan berodde på miljömässiga och sociala förutsättningar som varit gemensamma för många utsatta grupper. Sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper i nära kontakt med allmänheten, trångbodda och grupper med sämre tillgång till öppna ytor och rekreation har varit överrepresenterade.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I Göteborg finns skillnader mellan olika stadsdelar, även om de tycks ha jämnats ut något under senare delen av 2020. Erfarenheterna från Göteborg kan närmast jämföras med utvecklingen i Greater Manchester som är en storstadsregion med ett visst mått av självständighet i förhållande till det annars ganska centraliserade Storbritannien. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Liksom på andra håll har det varit utsatta grupper som drabbats hårdast och tilltagande ojämlikheter har förvärrat situationen för de sämst ställda. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Författarna betonar vikten av att också se pandemin som en katalysator för att arbeta med existerande ojämlikheter, snarare än att tillåta att de ökar än mer. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Många av de åtgärder som vidtagits har lyft fram gång, cykling och en minskad biltrafik, vilket har lett till mindre luftföroreningar. Det ökade distansarbetet har också öppnat upp för möjligheter att omvandla kommersiella ytor i innerstäder till bostäder.   </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den stora utmaningen nu är att på allvar ta itu med de ökande klyftorna och att arbeta och planera för jämställdhet och hållbarhet, säger professor David Simon, som har också skrivit ett<a href="https://campaignforsocialscience.org.uk/news/cities-coping-with-covid-19/" target="_blank"> blogginlägg för brittiska Campaign for Social Science.</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div>Läs hela artikeln:<br /><a href="https://doi.org/10.1080/13604813.2021.1894012" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />“Cities coping with Covid-19” i tidskriften CITY​</a></div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>För mer information eller för att intervjua någon av författarna, kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Jan Riise, projektutvecklare på GMV, Göteborgs Centrum för Hållbar Utveckling</div> <div> </div> <div>jan.riise@chalmers.se </div> <div> </div> <div>070-823 3377</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Simon, professor Royal Holloway University of London, tidigare föreståndare för Mistra Urban Futures </div> <div> </div> <div>+44 (0)1784 443651</div> <div> </div> <div>d.simon@rhul.ac.uk</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sandra Valencia, forskare på GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling</div> <div> </div> <div>Sandra.valencia@chalmers.se</div>Thu, 01 Jul 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Intelligent-forskarrobot-letar-efter-nya-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Intelligent-forskarrobot-letar-efter-nya-lakemedel.aspxIntelligent forskarrobot letar efter nya läkemedel<p><b>​Chalmers första robot scientist, den intelligenta forskarroboten Eve, har börjat sitt arbete. Eves första uppdrag är att identifiera och testa läkemedel mot covid-19. </b></p><p class="chalmersElement-P">​​<span>En robot scientist är ett laboratoriesystem som använder artificiell intelligens (AI) för att automatisera vetenskaplig forskning. Den skapar självständigt hypoteser, planerar experiment, utför experimenten, analyserar resultaten − och upprepar sedan cykeln.</span></p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/RossKing_191003_02_350x305px.jpg" alt="Professor Ross King" class="chalmersPosition-FloatRight" style="width:250px;height:218px" /><span>A</span><span>I</span><span>-system skulle idag kunna beskrivas ha övermänskliga ve</span><span>tenskapliga färdigheter som de kan använda för att komplettera mänskliga forskare.</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Skapar goda förutsättningar för forskare​</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Min vision när jag utvecklar forskarrobotar är inte att ersätta mänskliga forskare, utan snarare göra dem ofantligt mer produktiva genom att samarbeta med AI-systemen, säger <strong>Ross King</strong>, professor i maskinintelligens på institutionen för biologi och bioteknik. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Han fortsätter:</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Att få hjälp av en robot scientist tillåter de mänskliga forskarna att ägna mer tid till kreativt tänkande – något de är väldigt bra lämpade till − vilket sedan kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Första maskinen som gjort vetenskap​liga upptäcker självständigt</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Ross Kings första robot scientist, Adam, är den första maskinen som självständigt har gjort vetenskapliga upptäckter. Eve utvecklades för automatisering av första fasen av läkemedelsutveckling och hon har tidigare under sin karriär upptäckt nya läkemedel mot flera tropiska sjukdomar, till exempel malaria.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I och med flytten av Eve − från University of Manchester till avdelningen för systembiologi vid Chalmers − har Ross King fått möjligheten att ​delta i ett samarbete med Per Sunnerhagen, professor vid Göteborgs universitet, där de söker efter läkemedel mot covid-19.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span>Det är djupt chockerande att de stora läkemedelsföretagen inte har ansträngt sig mer för att hitta läkemedel mot covid-19. Om sådana läkemedel fanns tillgängliga nu skulle de rädda många liv på platser som exempelvis Indien, säger Ross King.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nästa generations robot scientist under utveckling</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En nästa generations robot scientist, Genesis, står också under utveckling och den finansieras av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Genesis utvecklas för att bättre förstå hur mänskliga celler fungerar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Text:</span><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh</span></div> <div><span style="font-weight:700">Foto Ross King: </span><span>Jo</span><span>han Bodell</span><br /><span style="font-weight:700">Foto Eve och forskaren </span><span style="font-weight:700">Ievgeniia Tiukova (nedan): </span><span>Martina Butorac</span></div> <div><span><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/robotscientist_750.jpg" alt="ve och forskaren Ievgeniia Tiukova" style="margin:5px;width:650px;height:379px" /><br /></span><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta om Eve</strong><span><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Eve är en laboratorieautomationscell med utrustning för att hantera vätskor, läkemedel, tillväxtprofilering för jäst − och har robotarmar som kopplar samman systemen.</li> <li>Eve har vakuumtätad mekanik för robotarmarna som kan arbeta i sexaxlig orientering. De är konstruerade för att användas med tung belastning kontinuerligt i flera månader i taget.</li> <li>Eve har ett intelligent läge för att hitta läkemedelskandidater där hon använder algoritmer för aktiv maskininlärning för att uppdaga kvantitativ struktur-aktivitetssamband.</li> <li>Eve möjliggör extremt exakt, reproducerbart och produktivt experimenterande för att underlätta upptäckt av läkemedel och hjälper forskare med repetitiva uppgifter.</li> <li>Här kan du se <a href="https://youtu.be/zY6enJr0QiM">Eve på jobbet</a></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong style="background-color:initial">Läs mer:</strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jag-vill-förändra-forskningen-i-grunden.aspx">”Jag vill förändra forskningen i grunden”​</a> </li> <li><a href="/sv/nyheter/Sidor/43-Chalmersforskare-far-pengar-till-mer-forskning.aspx">43 Chalmersforskare får pengar till mer forskning</a></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div></div> <div> ​</div>Thu, 03 Jun 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspxOsäkra pandemimodeller bidrog ändå till förståelse<p><b>​Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.​</b></p>​​När ett nytt virus med potential att sprida sig över hela världen upptäcks är det bråttom. Det kan gå så fort som två månader från upptäckten av viruset till dess att det sprider sig över stora delar av jorden och drabbar en stor mängd människor i en pandemi. Under år 2020 har olika epidemiologiska modeller använts som stöd för att planera vården inom sjukvårdsregioner och beslutsfattande på nationell nivå i Sverige.<div> <div>På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har forskare vid Linköpings och Lunds universitet tagit fram rapporten ”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”. Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har också medverkat. <span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">rapporten har forskarna gått igenom modeller för prediktion av spridning av covid-19 och sjukvårdsbelastning i Sverige. De har utvärderat 22 olika modeller som tagits fram av svenska och internationella forskare, Folkhälsomyndigheten och andra svenska myndigheter. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Modeller är till nytta för planering av åtgärder</h2> <div><span style="background-color:initial">– Med prediktionsmodeller försöker man förutspå hur något troligtvis kommer att utvecklas, i det här fallet en pandemi, baserat på tillgänglig information vid en viss tidpunkt. Modellerna ska kunna användas som underlag för olika aktörer att vidta åtgärder för att undvika negativa konsekvenser, säger Toomas Timpka, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland. ​</span>Forskarna bakom rapporten menar att flera av prediktionsmodellerna bidrog positivt till förståelsen av hur pandemin utvecklade sig och att de var till nytta för planeringen av åtgärder. Modellerna visade att smittspridningen troligtvis skulle skilja sig avsevärt åt mellan olika delar av landet. Modeller av olika scenarier visade också att förändringar i sociala kontaktmönster kan göra skillnad för smittspridningen.<br /> Samtidigt visar granskningen återkommande brister hos många av modellerna.<br />– Bland annat är det i flera fall oklart vilka data som har använts och vad syftet egentligen har varit med underlagen. Det är viktigt för mottagaren att detta är tydligt så att man kan fatta beslut baserat på modellerna i den mån det går, säger Anna Jöud, docent vid Lunds universitet. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att utvärdera modellerna</h2> <div>Bara ett fåtal av de publicerade modellerna hade utvärderats med avseende på hur väl prediktionen stämde överens med hur det blev i verkligheten. I rapporten presenterar forskarna rekommendationer om hur arbetet med epidemiologisk modellering kan utvecklas.<br /> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/philipgerlee200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Philip Gerlee" style="margin:5px" />– Vår utvärdering visar att det finns ett behov av att standardisera dokumentation och kommunikation av modeller och deras prediktioner. Det är också viktigt att de antagandena som modellen bygger på är tydligt formulerade, säger Philip Gerlee, docent vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div>Det är viktigt att utvärdera prediktionsmodellers kvalitet och praktiska användbarhet för att de ska kunna bidra till att rusta samhället inför kommande pandemier.<br /> – Programmet COVID-19 Forecast hub i USA är en bra förebild. Där delas prediktioner av pandemins utveckling vid tidpunkten som de görs, så att andra analytiker eller forskare sedan kan utvärdera hur väl förutsägelserna stämde med hur utfallet blev i verkligheten. Det är till hjälp för att ta reda på vilka metoder som fungerar bra. Det vore ett bra steg att ha ett liknande program i Europa, säger Toomas Timpka. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Rapporten </h2> <div>”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”, <br />Anna Jöud, Philip Gerlee, Armin Spreco, Toomas Timpka, 2021. <br />Länk: <a href="http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1557080&amp;dswid=-8812">http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1557080&amp;dswid=-8812</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Kontakt </h2> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee, docent,</a> Matematiska vetenskaper </div> <div><a href="https://liu.se/medarbetare/tooti02">Toomas Timpka, professor​</a>, Linköpings universitet</div> ​</div> ​Wed, 26 May 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Snabb-och-saker-diagnostik-av-infektionssjukdomar-pa-arets-IVA-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Snabb-och-saker-diagnostik-av-infektionssjukdomar-pa-arets-IVA-lista.aspxSnabb och säker diagnostik av infektionssjukdomar på årets IVA-lista<p><b>​Ett supersnabbt influensa-test som ger tillförlitligt svar på under en timme. Nu riktar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) strålkastarljuset mot en bärbar liten enhet som spås bli ett viktigt redskap i kampen mot pandemier. Tekniken är sprungen ur ett forskningssamarbete mellan Chalmers, Uppsala Universitet, RISE, KI och SciLifeLab och har koordinerats av Dag Winkler vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Idag presenterade Kungliga Ingenjörsakademin sin 100-lista 2021 över de forskningsprojekt från landets lärosäten som har potential att förändra världen. Med syftet att bygga broar mellan forskarvärlden och näringslivet och därmed omsätta forskning till faktiskt nytta, har knappt hundra projekt nominerats och valts ut inom årets tema, krisberedskap. </span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Ett av årets utvalda forskningsprojekt är <a href="http://www.flu-id.org/more.htm">FLU-ID​</a> som med finansiering från Stiftelsen för strategisk forskning har utvecklat en bärbar liten enhet som möjliggör snabb och superkänslig diagnostisk av infektionssjukdomar. Det portabla och patientnära diagnosverktyget ger tillförlitliga provsvar inom en timme, och möjliggör analys på plats istället för på laboratorium.<br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Bakom innovationen står bland annat Dag Winkler och hans forskargrupp vid institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap, MC2, på Chalmers, som har koordinerat projektet och utvecklat tekniken tillsammans med Uppsala Universitet, RISE, KI, SciLifeLab samt institutionen för kemi på Chalmers. </span><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Dag%20Winkler_305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:180px;height:157px" /></span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">– Målet är att snabbt, enkelt och till låg kostnad kunna diagnostisera influensa och andra virusinfektioner, på vårdcentraler eller exempelvis flygplatser och arbetsplatser. Man får svar efter någon timme, istället för att det som nu ofta tar flera dagar att få resultat. Det har stor betydelse för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Man kan också snabbare sätta in behandling, vilket kan vara livsavgörande vid vissa infektioner, säger Dag Winkler.​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div>Behovet av snabb, enkel och säker diagnostik av infektionssjukdomar har aktualiserats mer än någonsin i samband med Corona-pandemin. Och även om projektet är inriktat på influensadiagnostik kan metoden också användas för att upptäcka andra sjukdomar, såsom malaria, SARS eller Covid-19. Tekniken bygger på magnetbaserad analys av prover från nässlemhinna, blod eller urin och möjliggör testning av flera olika sjukdomar på samma gång. <br /></div> <div><br /></div> <div>Under de sex år som forskningsprojektet har pågått har känsligheten hos tekniken kunnat förbättras så pass att man nu söker patent och tittar på förutsättningar för kommersialisering av produkten. Som ett led i satsningen har avknoppningsföretaget <a href="https://www.videm.se/">Videm</a> bildats av studenterna Maria Barklund och Petter Barreng från Chalmers Entreprenörsskola. ​ </div> <div><br /></div> <div>– Tillsammans med våra affärsutvecklare söker vi kontakt med potentiella samarbetspartners och investerare för vidare produktutveckling och validering, med målet att effektivisera vårdflödet och förebygga smittspridning, säger Dag Winkler.​</div>Mon, 10 May 2021 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxBra ventilation kan bidra till minskad smitta<p><b>​– Det hade varit roligt att säga att det behövs avancerad teknik för att bemästra viruset men det handlar mer om att kunnigt folk ser till att ventilationen fungerar efter de riktlinjer som gäller, säger Lars Ekberg, adjungerad professor i inneklimatteknik på Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Allt vi gör som individer</b>, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Och är inte ventilationen tillräckligt bra är rådet: Vädra ut med ett ordentligt tvärdrag. Det är Lars Ekberg som lyfter detta. Han har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning, som konsult på CIT Energy Management och adjungerad professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/L.Ekberg-(002).jpg" alt="Lars Ekberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Våren 2020 när pandemin var ett faktum</b> fick Chalmers styrkeområden förfrågningar om stöd till aktiviteter för att stötta samhället med forskningsrelaterade insatser. En av forskarna som hörde av sig var Lars Ekberg. Han ville bidra till att bygga upp kunskap om hur man väsentligt kan minska risker för spridning av SARS-CoV-2 och andra smittoämnen i inomhusmiljöer. Fram till dess hade Lars Ekberg och andra forskare som undersökt ventilation gjort det ur ett komfortperspektiv snarare än hälsoperspektiv.<br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi är bra på att mäta luftburna partiklar. Vi kan mäta bakterier och svampsporer själva, liksom fordonsavgaser och förbränningspartiklar, men att mäta virusförekomst är svårt. Så vi insåg snabbt att vi måste etablera samverkan med virologer som kan mäta exempelvis virusets arvsmassa, RNA. Därför tog vi kontakt med ett forskarlag i Lund som var tidiga med att mäta virus. Både i Sverige och utomlands har luftprover på vårdavdelningar med covidpatienter visat sig innehålla virus. Man har till och med funnit spår av virus i proverna tagna långt upp i ventilationssystemets frånluftskanaler. Detta är tydliga tecken på att SARS-CoV-2 är luftburet, säger Lars Ekberg.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Förra året exploderade litteraturen</b> fullständigt på temat smittspridning, kopplat till inomhusluft. Det här projektet gav Lars Ekberg möjlighet att gå igenom och sammanfatta en hel del av det publicerade materialet inom området, framförallt det om vilka faktorer som inverkar på smittspridning inomhus, till exempel luftfuktighetens inverkan. </div> <div>– Flera studier visar också att viruset SARS-CoV-2 kan vara luftburet. Även om risken för smitta är störst vid närkontakt med en sjuk människa som hostar, kan ventilationen spela en viktig roll för att motverka långväga smittspridning i huset. Så jag har sammanfattat förslag till åtgärder som publicerats på olika håll, i Sverige och i andra delar av världen, säger Lars Ekberg.</div> <div>Huvuddelen av publikationerna visar att luftfuktighet spelar liten roll. Fuktigheten kan begränsa smittspridningen men då måste man kanske upp till över 35 grader Celsius, och 80 procent luftfuktighet för att motverka smitta. <br /><br /></div> <div><b>– Inget av detta är rimligt i vårt klimat.</b> Förutom att inneklimatet skulle upplevas som mycket oangenämt skulle byggnaderna förstöras. I grunden är det inte konstigt och svårt. Ett viktigt råd är att säkerställa att ventilationen fungerar enligt gällande myndighetskrav. Det är jättebra att öppna fönstret och vädra ut framför allt i lokaler som används av många människor. Vädra ut innan nästa gäng kommer, säger Lars Ekberg.</div> <div>De förslag till åtgärder Lars Ekberg ger återfinns i rapporten &quot;Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air&quot;. </div> <div>Rapporten innehåller också en beräkningsmodell avsedd att vara ett hjälpmedel vid riskbedömningar. Den sammanfattar också råd och riktlinjer både från myndigheter och branschorganisationer i Sverige och internationellt.</div> <div>I projektet har Lars Ekberg också gått igenom de råd som svenska myndigheternas ger.</div> <div>– Här kan man se att det är stor skillnad mellan informationen från de olika myndigheterna. Arbetsmiljöverket var tidiga med att betrakta smittan som luftburen och menar att man bör se över ventilationen, framförallt i lokaler för allmänna ändamål där människor som normalt inte möts kommer i kontakt med varandra, som arbetsplatser, undervisnings- och affärslokaler.</div> <div>Ytterligare ett konkret resultat av projektet är att Chalmers nu medverkar, tillsammans med forskare från hela Norden och de Baltiska länderna, i expertgruppen, Nordiska Ventilationsgruppen, NVG. <br /><br /></div> <div><b>– Det övergripande målet</b> är att bidra till riktlinjer och operativa förfaranden för att bättre hantera beredskapen för framtida epidemier, relaterat till SARS-CoV-2-pandemin, och skydd av individer mot överföring av smittoämnen i våra samhällen, säger Lars Ekberg.</div> <div>I samband med pandemin tog de båda ledamöter i NVG, forskarna Olli Seppänen, Aalto University och Pawel Wargocki, Technical University of Denmark DTU, kontakt med forskare i Norden som resulterade i ett öppet brev: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Idén till det öppna brevet var att kunniga forskare inom inomhusklimat-, och ventilationsområdet skulle påtala vikten av ventilationens betydelse. Då var myndigheternas uppfattning att COVID 19 inte var en luftburen smitta utan enbart smittade vid närkontakt, säger Lars Ekberg och sammanfattar de åtgärder som behövs för att minska smittan i inomhusmiljöer:</span><br /></div> <div>– Fastighetsägare bör anstränga sig för att skapa ventilation som fungerar som den ska.</div> <div>En bra tumregel är att varje person i en lokal behöver åtminstone 10 liter ventilationsluft per sekund. Man bör anstränga sig för att uppfylla det.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Det som kräver lite extra är ventilationen </strong>i exempelvis affärslokaler eller vårdcentraler. Det vill till att det finns en kunnig person som vet vad som anses vara bra och hur funktionen ska kontrolleras. Det är inga konstigheter, men man måste kunna ventilationstekniken och veta hur den fungerar tillsammans med bygganden och verksamheten som ett system. Så det kan behövas en kompetenshöjande insats.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b></div> <div><div><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar">Öppet brev. Scanvac: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"></a></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Corona%20rapid%20action_Ekberg_v2.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air​​​</a><br /><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">satser och expertis kring corona/covid-19</span></a></div></div> <div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Undersöker coronavirusets överlevnad i luft</a></div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 03 Feb 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxPandemin får vården att sikta åt samma håll<p><b>​Med det gemensamma målet att bekämpa pandemin har vården blivit mer sammansvetsad, fokuserad och pragmatisk. Ansvarsgränser som tidigare utgjort hinder upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga. Dessutom har andelen icke-fysiska möten ökat markant under pandemin. Det visar en ny forskningsrapport från Chalmers.</b></p><div>​Den nya rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård” är skriven på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) av forskare vid Chalmers två centrum inom vårdområdet, Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Centrum för vårdens arkitektur (CVA). <br /><br /></div> <div> </div> <div>Rapporten beskriver hur vården i Sverige har påverkats under den pågående pandemin. 29 företrädare för kommuner och regioner i olika roller har intervjuats. Svaren från alla intervjuerna pekar i samma riktning, vilket är ovanligt för kvalitativa intervjuer med olika professioner från olika organisationer. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI och en av författarna till rapporten berättar om resultatet:</div> <div>– Vad vi ser är ett tydligt exempel på hur viktigt ett målarbete kan vara. Här har alla lyckats enas om ett och samma mål – att hantera och bekämpa pandemin – och då blir också insatserna harmonierade. Vi ser den inneboende styrkan i när professionen ges möjlighet att lösa problemen så nära källan som möjligt, med få byråkratiska pålägg. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Minskat glapp mellan yrkesroller</h3> <div>I rapporten beskrivs hur vårdens ledningsfunktioner till stor del fokuserat på samordning och strukturering. Med det tydliga gemensamma målet upplevs ledarskapet på olika nivåer och i olika delar som mer samspelta. Ansvarsgränserna, som tidigare utgjort hinder, upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga, både mellan och inom organisationer. Detta beskrivs huvudsakligen i positiva ordalag av de intervjuade – men forskarna poängterar att detta också riskerar skapa en kultur där regelverk spelar mindre roll.</div> <div><br /></div> <div>De som arbetar i patient- och vårdtagarnära arbete har upplevt en hög grad av tillit från sina chefer och mandat att själva testa nya arbetssätt. Det har lett till ökat engagemang och delaktighet. Även gränser mellan professioner har minskat i betydelse under pandemin. Vikten av pragmatik och nya arbetssätt har ofta inneburit ett behov av att jobba ihop rent praktiskt och har därmed minskat glappet mellan olika yrkesroller.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Färre fysiska möten </h3> <div>Andelen icke-fysiska möten har ökat markant under pandemin, både med patienter och vårdtagare liksom med kollegor och företrädare för andra organisationer.  Det handlar främst om vanliga röstsamtal, medan det i mindre omfattning rör sig om digitala kommunikationsverktyg. Som fördelar jämfört med fysiska möten ser man att denna typ av kommunikation tar mindre tid i anspråk, är mer fokuserade och lösningsorienterade. Å andra sidan riskerar relationsskapandet att försvåras när personal och patient inte möts fysiskt.</div> <div><br /></div> <div>– Framöver blir det viktigt att hitta den goda balansen mellan när det är viktigt och lämpligt att träffas fysiskt, respektive när det digitala är att föredra, kommenterar Patrik Alexandersson. </div> <div><br /></div> <div>Ett problem som lyfts i rapporten är hur man når de äldre med digitala lösningar. En annan reflektion från forskarna är hur tydligt det är att den somatiska (fysiska) vården är normen. Psykiatriska utmaningar under pandemin nämns knappt i intervjuerna. </div> <div><br /></div> <div>Det finns en stor vilja bland de intervjuade att behålla de goda arbetssätt som utvecklats under pandemin. Det gäller särskilt de icke-fysiska mötena och olika former av gränsöverskridande arbetssätt. Förutsättningarna för förändring bedöms av flera vara bättre än innan pandemin, på grund av en mängd nya erfarenheter och ett bättre samarbetsklimat. Samtidigt uttrycker de intervjuade en oro för att det efter pandemin blir en återgång till hur man arbetade tidigare.<br /><br /></div> <em>Rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård: En intervjustudie med företrädare från kommuner och regioner” är författad av Erik Eriksson, Patrik Alexandersson, Christian Gadolin, Johanna Eriksson och Göran Lindahl vid Chalmers tekniska högskola på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).</em><br /><em></em><div><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/Sidor/default.aspx"><br />Rapporten kan läsas här</a> </div> <div>Se även <a href="https://www.dagensmedicin.se/arbetsliv/arbetsmiljo/risk-for-laissez-faire-kultur-med-utsuddade-granser/">artikel i Dagens Medicin<br /></a></div> <div><br /> </div> <div><strong>Begreppet Nära vård och forskningsprojektet</strong></div> <div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt, Nära vård. Begreppet definieras på olika vis men innehåller vanligen tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. Centre for Healthcare Improvement är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med Västra Götalandsregionen VGR. Projektet startade redan innan pandemin. <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspx">Läs vidare här</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Centre for Healthcare Improvement (CHI)</strong> är en centrumbildning vid Chalmers tekniska högskola som bedriver forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Målet är att tillsammans med svensk hälso- och sjukvård skapa och sprida forskningsbaserad och handlingsorienterad kunskap om hur vi kan uppnå en bättre och säkrare hälso- och sjukvård. <a href="http://www.chi.chalmers.se/">www.chi.chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong>Centrum för vårdens arkitektur (CVA) </strong>är ett nationellt centrum för utveckling och spridning av kunskap om vårdens fysiska miljö. CVA verkar aktivt inom forskning, samverkan, utbildning och nyttiggörande. <a href="http://www.chalmers.se/cva/">www.chalmers.se/cva/ </a></div> <div> <br /></div> <div><em><br />Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div><em>Bild: <a href="https://pixabay.com/sv/users/nastya_gepp-3773230/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Anastasia Gepp</a> via <a href="https://pixabay.com/sv/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Pixabay<br /></a></em></div>Wed, 27 Jan 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspxResmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin<p><b>​Genom att hur mäta hur mycket folk reser på regionnivå har Philip Gerlee med flera forskare tagit fram en modell som kan användas för att förutsäga antalet patienter med covid-19 som behöver läggas in på sjukhus.</b></p><p>​Spridningen av covid-19 är beroende av antalet fysiska möten mellan människor, något som varierat under pandemins gång beroende på påbjuden och frivillig social distansering. Ett sätt att mäta och förutse denna spridning är att titta på hur mycket vi förflyttar oss, med antagandet att ju mer vi rör oss, desto fler fysiska möten har vi. </p> <p>I en preprint har Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, tillsammans med flera andra forskare från universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping och Lund jämfört antalet inlagda patienter med covid-19 med mobilitetsdata i form av lokaltrafikanvändning och mobiltelefondata. Denna modell har visat sig kunna fånga både den första och början av den andra pandemivågen.</p> <h2>Resedata från Västtrafik och Skånetrafiken</h2> <p>Jämförelsen med mobiltelefondata gjordes för alla regioner i Sverige och modellen visade sig stämma något bättre för större regioner än för mindre, där slumpmässiga händelser kan ha en större effekt. Forskarna fick också resedata från Västtrafik och Skånetrafiken och kunde visa att denna data gav en ännu bättre anpassning av modellen. </p> <p>Eftersom det finns en fördröjning mellan ökad smitta och sjukhusinläggningar, så kan denna modell förutsäga behovet av sjukhusvård på regionnivå tre veckor i förväg genom tillgång till lokaltrafikdata.</p> <p>Preprinten ”<a href="https://arxiv.org/abs/2101.00823">Predicting regional COVID-19 hospital admissions in Sweden using mobility data</a>” kan läsas på webbplatsen arXiv. En preprint är en vetenskaplig artikel som ännu inte granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">Intervju med Philip Gerlee från augusti om att förutsäga vårdbehovet för covid-19-patienter &gt;&gt;</a></p> <p>Kontaktuppgifter till <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee</a> och <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a> &gt;&gt;<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 05 Jan 2021 10:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxPåverkas klimatmålen av coronasatsningarna?<p><b>​Anna Elofsson, doktorand på Chalmers, har börjat ett uppdrag som utredare för klimatpolitiska rådets kansli. Fokus för kansliets tre utredare blir att granska regeringens återhämtningspolitik till följd av Covid 19-pandemin, och bedöma hur den påverkar Sveriges förutsättningar att nå målet om noll utsläpp år 2045.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofsson presenterade sin licentiatuppsats ”Climate policy for aviation – Analyses of measures at multiple levels” i våras, och hon har under doktorandtiden också arbetat i den uppmärksammade <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">utredningen Biojet för flyget</a> samt under 2020 som huvudsekreterare i Utfasningsutredningen, <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/12/dir.-2019106/">Utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar</a>. Det nuvarande uppdraget på Klimatpolitiska rådets kansli är på ett halvår, men med möjlig övergång till fast tjänst efter perioden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Med den inriktningen som jag har på mina doktorandstudier är det här ett naturligt steg och jag ser fram emot att använda mina erfarenheter från Chalmers i detta uppdrag, säger Anna Elofsson, som arbetar på avdelningen för fysisk resursteori på institutionen rymd-, geo- och miljövetenskap. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofssons nya uppdrag innebär också att kopplingen mellan klimatforskningen på Chalmers och Klimatpolitiska rådet stärks ytterligare, i rådet ingår ledamoten Tomas Kåberger, affilierad professor vid Teknikens ekonomi och organisation, tidigare vid SEE.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/klimatpolitiskaradet/pressreleases/klimatpolitiska-raadet-granskar-aaterhaemtningspolitiken-till-foeljd-av-covid-19-pandemin-2994677">Läs mer om Klimatpolitiska rådet uppdrag att granska regeringens återhämtningspolitik</a>. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 10 Sep 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspxDe förutsäger vårdbehovet för covid-19-patienter<p><b>​Sjukvården har stort intresse av att kunna planera vårdbehovet för patienter med covid-19. Två projekt på Matematiska vetenskaper använder sig av olika matematiska modeller och olika indata för att hjälpa till med detta.</b></p><h2>​Hur stort är behovet av vård över tid?</h2> <p><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Philip Gerlee" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/philipgerlee200x250.jpg" style="margin:5px" />Genom olika kontakter blev Philip Gerlee, docent som forskar inom biomatematik, kontaktad av Logistikgruppen på Sahlgrenska i slutet av mars. Kunde han hjälpa till med förutsägelser om det förväntade vårdbehovet för covid-19-patienter skulle öka eller minska över tid, när toppen skulle komma och när det skulle klinga av? Philip tog med sin kollega, professor Torbjörn Lundh, och tillsammans med logistikerna Ingrid Fritzell och Julia Karlsson på Sahlgrenska skissade de på en modell för hur man skulle kunna ta reda på när toppen skulle komma och hur hög den skulle bli.</p> <p>– Till en början var modellen enkel. Med data från Wuhan och Lombardiet antog vi att 0,2 procent av befolkningen skulle bli inlagda på slutenvård, men när? Vi utgick från en normalfördelning, men insåg att denna modell kanske var alltför grov. Parallellt använde vi oss även av en smittspridningsmodell (SIR). Prognoserna blev då lite olika, och Sahlgrenska använde sig både av dessa och av andra källor för att göra en sammanvägd prognos. </p> <h2>Mätningar av smittsamhet</h2> <p>När toppen av inläggningarna passerats och vårdbehovet verkar vara på väg ner behövs en annan modell. Folkhälsomyndigheten har använt sig av den utökade smittspridningsmodellen SEIR, som även tar med fasen när en person är smittad men inte smittsam, och gjort en skattning för Stockholmsområdet. Under senvåren använde sig Philip och Torbjörn av denna för Sahlgrenskas upptagningsområde. I juni fick de medel från Chalmers styrkeområden för att fortsätta utveckla modellen och bättre kunna mäta smittsamheten (infektiviteten) i befolkningen, som beror både på hur många kontakter människor har per dag och sannolikheten att de smittar vid kontakt. Man tänker sig att smittspridningen är hög i början men minskar när olika restriktioner gör att man har färre kontakter. </p> <p>Flera indikatorer kommer att användas för att uppskatta antalet kontakter. En av dem är antalet resande med Västtrafik, infektiviteten i Folkhälsomyndighetens modell matchar väl nedgången i resande. Andelen positiva provsvar är en annan, och data från 1177 en tredje. En undersökning i Östergötland ledd av Armin Spreco visade att antalet samtal till 1177 om andningssvårigheter för vuxna kunde korreleras med antalet inlagda patienter med covid-19 15 dagar senare. Förhoppningen är att kunna precisera vårdbehovet ytterligare. Man kommer också att följa upp vårens prognoser för att se vad som fungerade bäst, för att kunna bygga vidare på detta inför nästa pandemi.</p> <p>För en fördjupning, se gärna Philips YouTube-föreläsning <a href="https://www.youtube.com/watch?v=-5t1JGUOUlE&amp;fbclid=IwAR2b9H4ZyuEsIvqSn4Jif9N01ZeCtUM1AzbTww-xXbU4aOKh_EeDp0RLHGE">Kan man räkna på en pandemi?</a></p> <h2>Individdata – hur allvarligt blir det för patienten?</h2> <p><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marina Axelson-Fisk" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/marinaaxelsonfisk200x250.jpg" style="margin:5px" />Marina Axelson-Fisk, biträdande professor i matematisk statistik, samarbetade redan tidigare med Robert Feldt, professor på Data- och informationsteknik, och Lars-Magnus Andersson, överläkare på Östra sjukhusets infektionsklinik. Då handlade det om att baserat på patientdata tidigt kunna skilja mellan blodförgiftning (sepsis) och  vinterkräksjuka (norovirus). De båda sjukdomarna kan ha lika förlopp till en början med feber, kräkningar och yrsel, men sepsis är ett allvarligt tillstånd som är viktigt att upptäcka tidigt och inte feldiagnosticera.</p> <p>Ett examensarbete kring detta med Marina som handledare började i januari och patientdata skulle tillhandahållas av Östra sjukhuset. Men, så kom coronapandemin och allt ställdes på ända. Kunde man arbeta med indata från patienter med covid-19 istället? Frågeställningen blev då om patienten har covid-19 eller inte, men också hur tidigt i förloppet som sjukdomen kan upptäckas och om man kan säga hur allvarligt det kommer att bli för patienten, helst en vecka innan patienten behöver läggas in.</p> <h2>Massor av rådata</h2> <p>Examensarbetet fick handla om de teoretiska modellerna för beräkningarna istället, så grunden är klar. Marina sökte och fick medel från Chalmers styrkeområden tillsammans med Robert och Richard Torkar, också professor på Data- och informationsteknik, så nu börjar arbetet med att få fram ett program som fungerar i verkligheten. Massor av rådata har kommit och ska nu hanteras och bearbetas. Marinas del är att optimera de teoretiska modellerna, som bygger på så kallade Markov Decision Processes och är beräkningsmässigt komplexa. Då de är tungkörda måste det till approximationer och allehanda datalogiska ”trick” för att vårdpersonal ska kunna använda den och få ut resultat inom en rimlig tidrymd, och det är i huvudsak här som datalogerna kommer in.</p> <p>– Det skulle naturligtvis vara bra att ha detta klart ganska snart, många tror att vårdbehovet kan komma att öka igen. Vi tar därför till lite genvägar nu i början för att på sikt bygga en mer fullständig modell. Även om det inte hinner göra så stor skillnad för coronapandemin i höst, så kommer vården att få stor nytta av arbetet framöver inom andra sammanhang – men naturligtvis hoppas vi att få fram något som går att använda snart.<br /><br /><strong>Text och foton</strong>: Setta Aspström</p>Thu, 20 Aug 2020 16:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxVilken effekt har munskydd mot coronavirus?<p><b>​Hur sprids partiklar när vi hostar i ett munskydd? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt. Målet är att kunna ge riktlinjer för användning av munskydd för att förhindra spridning av virus som orsakar covid-19.</b></p>​Arbetet är både teoretiskt och experimentellt och involverar ett nätverk av forskare från Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. Genom projektet vill nätverket av forskare bidra till kunskapen om munskydd och smittspridning. <div><br /></div> <div>– Vi kommer att genomföra experiment och simuleringar för att undersöka grundläggande mekanismer som är avgörande för att sätta upp riktlinjer för användning av ansiktsmasker under luftburna pandemier, säger Srdjan Sasic som är professor inom strömningslära på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ska beskriva hur slem strömmar från näsan och munnen</h3> <div><span style="background-color:initial">Syftet med forskningen vid Chalmers är att kunna beskriva hur slem och saliv strömmar från näsan och munnen vid hostningar och nysningar. Med hjälp av simuleringar kommer forskarna studera hur slem och saliv fastnar i olika typer av skyddande masker och hur vätskorna flödar kring ansiktsmasker beroende på tjocklek och flödeshastighet hos slemmet och saliven. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att utföra simuleringar med infekterade droppar i olika typer av skyddsmasker. Hur effektivt munskyddet är kommer att beskrivas genom att mäta förhållandet mellan infekterade droppvolymer uppströms och nedströms om masken och den mängd luft som masken släpper igenom, säger Srdjan Sasic. </div> <div><br /></div> <div>Genom att undersöka hur partiklar av olika storlek rör sig när man hostar och andas beroende på om munskydd används eller inte hoppas man komma fram till vilken effekt munskydd har i detta avseende. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojektet ska pågå till hösten 2021 och har beviljats 1,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/srdjan.aspx">Srdjan Sasic</a></div>Tue, 11 Aug 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxUndersöker coronavirusets överlevnad i luft<p><b>​När en person infekterad av covid-19 hostar, nyser eller pratar strömmar små partiklar ut som kan smitta en ny individ. Forskare på Chalmers ska nu undersöka hur länge dessa partiklar överlever utanför kroppen under olika miljöförhållande.</b></p>​Nuvarande rekommendationer och förståelse för överföring vid luftvägsinfektionssjukdomar baseras på en enkel modell som utvecklades för nittio år sedan. Då för att förstå överföringen av tuberkulos. <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vår studie kan leda till mer uppdaterade riktlinjer som kan användas av beslutsfattare för att mer effektivt bromsa spridningen av covid-19 och framtida luftvägsinfektioner, säger Gaetano Sardina som är forskarassistent inom strömningsmekanik vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Resultaten av projektet kan till exempel innebära mer säkra antagningar om vilket avstånd som bör hållas mellan individer, samt regleringar och förslag på luftfuktighet i offentliga miljöer som påskyndar förångningen av de infekterade dropparna. Förhoppningen är att forskningen även kan förbättra de nuvarande epidemiologiska matematiska modellerna för att uppskatta spridningen av en pandemi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslängden påverkas av den omgivande miljön</h3> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">projektet kommer forskarna att studera hur infekterade droppars livslängd påverkas av huruvida personen nyser, hostar, pratar eller andas, droppstorlek och olika miljöförhållande som till exempel luftfuktighet, temperatur och luftturbulens. Studien kommer att använda detaljerade, siffermässiga simuleringar med hög upplösning och en ny stokastisk metod för att beräkna en slumpmässig droppbana. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Ur en vetenskaplig synvinkel vet vi ganska mycket om spridningen av viruset men det saknas detaljerad kunskap om mekanismerna som gör att andningsdropparna från en sjuk person når andra individer. Målet med studien är att täppa igen det kunskapsgapet, säger Gaetano Sardina. </div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras med datorkraft från Partnership for Advanced Computing in Europe och medel från Vetenskapsrådet samt Chalmers styrkeområde Information- och kommunikationsteknik.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/sardina.aspx">Gaetano Sardina​</a></div> ​Thu, 06 Aug 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier <p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande. </b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av coronaviruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva. </b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrde-om-pa-nolltid-nar-smittan-kom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrde-om-pa-nolltid-nar-smittan-kom.aspxStyrde om på nolltid när smittan kom<p><b>​Tvärnit för alla planerade salstentor. I stället en snabb omläggning till skrivning via hemmadator, full tillgång till hjälpmedel och noll kontroll. Samtidigt: Rivstart för undervisning på distans. Sedan mitten av mars har inte mycket varit sig likt för högskolans studenter och lärare.​​</b></p>​​<span style="background-color:initial">Vårterminens första tentor låg bara 36 timmar bort, när ledningen för Chalmers grundutbildning insåg att situationen var ohållbar. Vid ett blixtinkallat möte, som drog ut till maratonlängd, beslöts bland annat att samtliga tentor under den förestående tentamensperioden skulle ske från hemmet via dator. Detta var torsdagen den 12 mars, fem dagar före regeringens uppmaning till landets högskolor och gymnasier att fortsättningsvis bedriva undervisningen på distans. Men redan då stod det klart att coronapandemin skulle få omfattande konsekvenser.</span><span></span><div>– Vi insåg vad som rimligen skulle komma, eftersom flera universitet som vi samarbetar med börjat stänga ned, bland annat Politecnico i Milano och DTU utanför Köpenhamn, berättar Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor med ansvar för grundutbildningen på Chalmers.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Anna-Karlsson-Bengtsson_I0A3713_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" /><br /></div> <div>Även inifrån verksamheten kom tydliga signaler om att radikala beslut behövde fattas. Mest akut var de förestående tentorna.</div> <div>– En del studenter hörde av sig och undrade om de verkligen skulle skriva sina tentor, trots misstänkta coronasymtom. Somliga uttryckte också en allmän tveksamhet inför att sätta sig i en stor sal, tillsammans med andra. Dessutom började tentamensvakterna lämna återbud, många av dem är ju över 70 år.</div> <div><br /></div> <div>Grundutbildningens ledningsgrupp beslutade alltså att omvandla samtliga planerade salstentor till tentor som skulle genomföras på distans, i hemmet* – en tentamensform som sällan prövats på Chalmers. Lärarna tvingades nu snabbt försöka anpassa tentamensfrågorna efter de nya förutsättningarna. Studenterna fick lika raskt ställa in sig på en annan typ av tentamensuppgifter än de förberett sig för. Anna Karlsson-Bengtsson beskriver den första tentaperioden som ”lite chockartad för alla inblandade”. Tack vare den nya lärplattformen Canvas fanns dock de flesta av de tekniska förutsättningarna för tentor som genomförs på distans* redan på plats. Men distanstentamen innebar också svåra avvägningar:</div> <div>– Att förbjuda hjälpmedel hade bara varit fånigt, eftersom vi inte hade några kontrollmöjligheter. Därför tillät vi i stället läroböcker, internet och alla andra hjälpmedel, förklarar hon.</div> <div><br /></div> <div>Men även med den förändringen blev det omöjligt att kontrollera eventuellt fusk.</div> <div>– Vi fick helt enkelt lita på studenterna. Det vi kan se av svaren så här i efterhand är att en del studenter uppenbarligen har samarbetat, trots att det inte är tillåtet.</div> <div><br /></div> <div>Inför den omtentamensperiod som inföll före påsk förändrades formerna för distanstentamen och kontrollmöjligheterna stramades upp. Och för distanstentorna från Valborgs-helgen och framåt var kontrollen ytterligare förstärkt, i form av övervakning via webb-kamera. </div> <div><br /></div> <div>Även om tentamensfrågan var den mest akuta, så var den långt ifrån den enda som krävde insatser. Nästan samtidigt måste hela grundutbildningen för resten av terminen ställas om till distansundervisning.</div> <div>– Vi hade ungefär 300 kurser under läsperiod 4. Så vi gick ut till lärare, viceprefekter och examinatorer med frågan: Hur många av dessa klarar vi att genomföra på distans, berättar Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div>– Svaret blev: alla. Vi har inte behövt ställa in en enda kurs.</div> <div><br /></div> <div>Men detta har enligt henne krävt en enorm arbetsinsats, i första hand av lärarna på Chalmers.</div> <div>– Jag kan inte ens uppskatta hur många extra arbetstimmar som har lagts ned. Att helt utan förberedelse, dels sköta själva undervisningen, dels utveckla de nya arbetsformerna för distansundervisning. Jag är lite rörd över hur alla har ställt upp.</div> <div><br /></div> <div>Den kanske viktigaste förutsättningen för transformationen till distansundervisning kan uttryckas i ett ord: Zoom. Denna IT-plattform för videokommunikation, som tidigare utnyttjats rätt sparsamt på Chalmers, har enligt Anna Karlsson-Bengtsson fått en närmast explosionsartad användning. Inte enbart i undervisningen utan också som alternativ till fysiska möten och sammanträden i allmänhet.</div> <div>– Sunet, som administrerar Zoom-användningen för alla högskolor, ökade antalet licenser från 20 000 till 250 000 inom loppet av tre, fyra dagar. En enormt snabb uppbyggnad av tillgängligheten.</div> <div><br /></div> <div>Anna Karlsson-Bengtsson menar att omställningen till distansundervisning med några enstaka undantag har fungerat väldigt bra. Men påpekar också:</div> <div>– Man kan naturligtvis genomföra distansundervisning på mer avancerade sätt än vad vi just nu gör. En tvåtimmars föreläsning via Zoom är mer en datorisering och troligen inte det allra bästa sättet att utnyttja möjligheterna.</div> <div>– Samtidigt är det tydligt att lärare, både här på Chalmers och runt om i universitetsvärlden, just nu tar väldigt snabba steg mot att bli mer digitala i sitt sätt att undervisa.</div> <div><br /></div> <div>Finns det en risk att studenter nu hamnar i kläm och att deras utbildning får lägre kvalitet – för att lärarna ännu inte behärskar sina nya arbetssätt?</div> <div>– Så kan det vara. Vi kommer att försöka följa upp, både genom att prata med lärare och med studenter. </div> <div><br /></div> <div>Det som framför allt riskerar att tappas bort finns inom utbildningar med många praktiska moment.</div> <div>– Att få stå i ett labb, att öva och pröva. Jag är ju själv kemist och inser att här går något förlorat just nu. Jag hoppas att de ersättningsmoment vi gjort under en kortare period ska vara tillräckligt bra.</div> <div><br /></div> <div>Mitt i den stora distansomvälvningen kom också regeringen med signaler om en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser vid landets högskolor. Hur pass välkommen kändes den propån – ovanpå allt annat?</div> <div>– Det är klart att man tar ett djupt andetag... Men väldigt snabbt kom diskussionen att handla om <em>hur </em>snarare än <em>om</em>.</div> <div><br /></div> <div>Resultatet av diskussionerna mellan utbildningsdepartementet och Chalmers blev dels ett utökat program av sommarkurser, dels mer än en fördubbling av antalet utbildningsplatser för tekniskt basår – från 300 idag till 670 nästa läsår. Ökningen, som även leder till att grundutbildningen växer med 200 platser från påföljande år, kommer till största delen att genomföras i form av distansundervisning. Och kanske också med en mer kreativ användning av digitaliseringens möjligheter – för en snabbare utveckling i den riktningen tror Anna Karlsson-Bengtsson kan bli en positiv konsekvens av coronakrisen:</div> <div>– Ett utvecklat lärande, som integrerar digitala modeller med den vanliga campusundervisningen – det är vad jag tror på i framtiden.</div> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Studenterna saknar det sociala livet</h2> <div>Merarbete för lärarna och stora krav på studenters självdisciplin har blivit en följd av distansundervisningen – som ändå flyter på. På plussidan finns ökat fokus på studierna. I höstas kom Tamara-Lea Adzic från Sydney till Chalmers för att läsa masterprogrammet Entrepreneurship and Business Design.</div> <div>– Jag är glad att jag hann få en och en halv termin av normalt studentliv innan allt detta hände. Det hade varit så mycket svårare att knyta kontakter och lära känna folk om jag kommit i januari.</div> <div><br /></div> <div>Att studera via Zoom tycker hon i stort fungerat bra, även om dynamiken i dialogen mellan lärare och studenter i någon mån går förlorad. Mer fritid blir det också, när hon inte behöver ta sig till föreläsningarna för att närvara fysiskt. Men visst finns det en baksida med hemmastudierna:</div> <div>– Koncentrationen. Jag är lättdistraherad och måste verkligen anstränga mig för att inte bli sittande framför YouTube i fyra timmar.</div> <div><br /></div> <div>För att slippa ur den fällan har hon tillbringat mycket av sin pluggtid på Stadsbiblioteket. Tentamen på hemmaplan, med full tillgång till internet och gamla tentor, blev något av en tankeställare.</div> <div>– Jag invaggades nog i tron att jag inte behövde plugga så mycket. Jag insåg inte att lärare och examinatorer skulle vara betydligt tuffare i sina bedömningar.</div> <div><br /></div> <div>För utbildningar med mer praktiska former för examination har restriktionerna inneburit speciella utmaningar. Veronica Olesen är lärare och ansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i mekatronik. Normalt sett skulle hennes förstaårselever under slutet av denna vårtermin designa och bygga ett system för att styra en hiss. Hur går detta till, nu när fysiska möten i labbet mellan lärare och studenter ska undvikas?</div> <div>– Vi har löst det genom att låta studenterna arbeta på distans mot hissar i en simulerad miljö, berättar hon.</div> <div><br /></div> <div>Men för att skapa en koppling till verkligheten – och kontrollera att studenterna förstått vad de gör – har den fysiska hissutrustningen även riggats upp i labbet. Via Zoom har sedan studenterna instruerat läraren hur det hela ska kopplas. Och i de flesta fall även kunnat se att styrsystemen faktiskt fungerar. Att få till det här upplägget har krävt mycket huvudbry och många extra arbetstimmar för Veronica och hennes kollegor:</div> <div>– Vi har säkert jobbat dubbelt så mycket som normalt under de här veckorna, uppskattar hon.</div> <div><br /></div> <div>Lorenzo Björck, tredjeårsstudent på industriell ekonomi med IT-inriktning, lägger under slutet av vårterminen mycket tid på sitt kandidatarbete. Han och hans kamrater hann göra de flesta av sina intervjuer innan restriktionerna slog till. Därför har arbetet inte påverkats speciellt mycket av pandemin. Han ser den nedlagda cortègen och alla inställda sociala aktiviteter som ett stort minus i studenttillvaron, men tycker ändå att själva studierna flyter på fint:</div> <div>– Föreläsningarna via Zoom funkar bra, kursmaterialet finns på plats... – Jag pluggar nog mer nu än i vanliga fall. Det finns inte så mycket annat att göra.</div> <div><br /></div> <div>*I papperstidningen Chalmers magasin används uttrycket hemtenta, vilket inte är korrekt uttryck (reds. anm).​​<br /></div> <div><br /></div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 1 2020<br /></div> <div><span>Text:</span> Björn Forsman<span></span></div> <div><br /></div> <div><em>Chalmers bevakar händelseutvecklingen kring utbrottet av virussjukdomen covid-19 kontinuerligt och följer rekommendationer och beslut från svenska myndigheter. Senast uppdaterad information finns på </em><a href="/sv/nyheter/info/Sidor/default.aspx" target="_blank"><em>chalmers.se/info</em></a><em>.​</em></div> Thu, 11 Jun 2020 11:00:00 +0200