Nyheter: Coronahttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 17 Sep 2020 11:13:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxPåverkas klimatmålen av coronasatsningarna?<p><b>​Anna Elofsson, doktorand på Chalmers, har börjat ett uppdrag som utredare för klimatpolitiska rådets kansli. Fokus för kansliets tre utredare blir att granska regeringens återhämtningspolitik till följd av Covid 19-pandemin, och bedöma hur den påverkar Sveriges förutsättningar att nå målet om noll utsläpp år 2045.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofsson presenterade sin licentiatuppsats ”Climate policy for aviation – Analyses of measures at multiple levels” i våras, och hon har under doktorandtiden också arbetat i den uppmärksammade <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">utredningen Biojet för flyget</a> samt under 2020 som huvudsekreterare i Utfasningsutredningen, <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/12/dir.-2019106/">Utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar</a>. Det nuvarande uppdraget på Klimatpolitiska rådets kansli är på ett halvår, men med möjlig övergång till fast tjänst efter perioden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Med den inriktningen som jag har på mina doktorandstudier är det här ett naturligt steg och jag ser fram emot att använda mina erfarenheter från Chalmers i detta uppdrag, säger Anna Elofsson, som arbetar på avdelningen för fysisk resursteori på institutionen rymd-, geo- och miljövetenskap. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofssons nya uppdrag innebär också att kopplingen mellan klimatforskningen på Chalmers och Klimatpolitiska rådet stärks ytterligare, i rådet ingår ledamoten Tomas Kåberger, affilierad professor vid Teknikens ekonomi och organisation, tidigare vid SEE.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/klimatpolitiskaradet/pressreleases/klimatpolitiska-raadet-granskar-aaterhaemtningspolitiken-till-foeljd-av-covid-19-pandemin-2994677">Läs mer om Klimatpolitiska rådet uppdrag att granska regeringens återhämtningspolitik</a>. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 10 Sep 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspxDe förutsäger vårdbehovet för covid-19-patienter<p><b>​Sjukvården har stort intresse av att kunna planera vårdbehovet för patienter med covid-19. Två projekt på Matematiska vetenskaper använder sig av olika matematiska modeller och olika indata för att hjälpa till med detta.</b></p><h2>​Hur stort är behovet av vård över tid?</h2> <p><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Philip Gerlee" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/philipgerlee200x250.jpg" style="margin:5px" />Genom olika kontakter blev Philip Gerlee, docent som forskar inom biomatematik, kontaktad av Logistikgruppen på Sahlgrenska i slutet av mars. Kunde han hjälpa till med förutsägelser om det förväntade vårdbehovet för covid-19-patienter skulle öka eller minska över tid, när toppen skulle komma och när det skulle klinga av? Philip tog med sin kollega, professor Torbjörn Lundh, och tillsammans med logistikerna Ingrid Fritzell och Julia Karlsson på Sahlgrenska skissade de på en modell för hur man skulle kunna ta reda på när toppen skulle komma och hur hög den skulle bli.</p> <p>– Till en början var modellen enkel. Med data från Wuhan och Lombardiet antog vi att 0,2 procent av befolkningen skulle bli inlagda på slutenvård, men när? Vi utgick från en normalfördelning, men insåg att denna modell kanske var alltför grov. Parallellt använde vi oss även av en smittspridningsmodell (SIR). Prognoserna blev då lite olika, och Sahlgrenska använde sig både av dessa och av andra källor för att göra en sammanvägd prognos. </p> <h2>Mätningar av smittsamhet</h2> <p>När toppen av inläggningarna passerats och vårdbehovet verkar vara på väg ner behövs en annan modell. Folkhälsomyndigheten har använt sig av den utökade smittspridningsmodellen SEIR, som även tar med fasen när en person är smittad men inte smittsam, och gjort en skattning för Stockholmsområdet. Under senvåren använde sig Philip och Torbjörn av denna för Sahlgrenskas upptagningsområde. I juni fick de medel från Chalmers styrkeområden för att fortsätta utveckla modellen och bättre kunna mäta smittsamheten (infektiviteten) i befolkningen, som beror både på hur många kontakter människor har per dag och sannolikheten att de smittar vid kontakt. Man tänker sig att smittspridningen är hög i början men minskar när olika restriktioner gör att man har färre kontakter. </p> <p>Flera indikatorer kommer att användas för att uppskatta antalet kontakter. En av dem är antalet resande med Västtrafik, infektiviteten i Folkhälsomyndighetens modell matchar väl nedgången i resande. Andelen positiva provsvar är en annan, och data från 1177 en tredje. En undersökning i Östergötland ledd av Armin Spreco visade att antalet samtal till 1177 om andningssvårigheter för vuxna kunde korreleras med antalet inlagda patienter med covid-19 15 dagar senare. Förhoppningen är att kunna precisera vårdbehovet ytterligare. Man kommer också att följa upp vårens prognoser för att se vad som fungerade bäst, för att kunna bygga vidare på detta inför nästa pandemi.</p> <h2>Individdata – hur allvarligt blir det för patienten?</h2> <p><img width="200" height="250" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marina Axelson-Fisk" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/marinaaxelsonfisk200x250.jpg" style="margin:5px" />Marina Axelson-Fisk, biträdande professor i matematisk statistik, samarbetade redan tidigare med Robert Feldt, professor på Data- och informationsteknik, och Lars-Magnus Andersson, överläkare på Östra sjukhusets infektionsklinik. Då handlade det om att baserat på patientdata tidigt kunna skilja mellan blodförgiftning (sepsis) och  vinterkräksjuka (norovirus). De båda sjukdomarna kan ha lika förlopp till en början med feber, kräkningar och yrsel, men sepsis är ett allvarligt tillstånd som är viktigt att upptäcka tidigt och inte feldiagnosticera.</p> <p>Ett examensarbete kring detta med Marina som handledare började i januari och patientdata skulle tillhandahållas av Östra sjukhuset. Men, så kom coronapandemin och allt ställdes på ända. Kunde man arbeta med indata från patienter med covid-19 istället? Frågeställningen blev då om patienten har covid-19 eller inte, men också hur tidigt i förloppet som sjukdomen kan upptäckas och om man kan säga hur allvarligt det kommer att bli för patienten, helst en vecka innan patienten behöver läggas in.</p> <h2>Massor av rådata</h2> <p>Examensarbetet fick handla om de teoretiska modellerna för beräkningarna istället, så grunden är klar. Marina sökte och fick medel från Chalmers styrkeområden tillsammans med Robert och Richard Torkar, också professor på Data- och informationsteknik, så nu börjar arbetet med att få fram ett program som fungerar i verkligheten. Massor av rådata har kommit och ska nu hanteras och bearbetas. Marinas del är att optimera de teoretiska modellerna, som bygger på så kallade Markov Decision Processes och är beräkningsmässigt komplexa. Då de är tungkörda måste det till approximationer och allehanda datalogiska ”trick” för att vårdpersonal ska kunna använda den och få ut resultat inom en rimlig tidrymd, och det är i huvudsak här som datalogerna kommer in.</p> <p>– Det skulle naturligtvis vara bra att ha detta klart ganska snart, många tror att vårdbehovet kan komma att öka igen. Vi tar därför till lite genvägar nu i början för att på sikt bygga en mer fullständig modell. Även om det inte hinner göra så stor skillnad för coronapandemin i höst, så kommer vården att få stor nytta av arbetet framöver inom andra sammanhang – men naturligtvis hoppas vi att få fram något som går att använda snart.<br /><br /><strong>Text och foton</strong>: Setta Aspström</p>Thu, 20 Aug 2020 16:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vilken-effekt-har-munskydd-mot-coronavirus.aspxVilken effekt har munskydd mot coronavirus?<p><b>​Hur sprids partiklar när vi hostar i ett munskydd? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt. Målet är att kunna ge riktlinjer för användning av munskydd för att förhindra spridning av virus som orsakar covid-19.</b></p>​Arbetet är både teoretiskt och experimentellt och involverar ett nätverk av forskare från Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. Genom projektet vill nätverket av forskare bidra till kunskapen om munskydd och smittspridning. <div><br /></div> <div>– Vi kommer att genomföra experiment och simuleringar för att undersöka grundläggande mekanismer som är avgörande för att sätta upp riktlinjer för användning av ansiktsmasker under luftburna pandemier, säger Srdjan Sasic som är professor inom strömningslära på Chalmers. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ska beskriva hur slem strömmar från näsan och munnen</h3> <div><span style="background-color:initial">Syftet med forskningen vid Chalmers är att kunna beskriva hur slem och saliv strömmar från näsan och munnen vid hostningar och nysningar. Med hjälp av simuleringar kommer forskarna studera hur slem och saliv fastnar i olika typer av skyddande masker och hur vätskorna flödar kring ansiktsmasker beroende på tjocklek och flödeshastighet hos slemmet och saliven. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer att utföra simuleringar med infekterade droppar i olika typer av skyddsmasker. Hur effektivt munskyddet är kommer att beskrivas genom att mäta förhållandet mellan infekterade droppvolymer uppströms och nedströms om masken och den mängd luft som masken släpper igenom, säger Srdjan Sasic. </div> <div><br /></div> <div>Genom att undersöka hur partiklar av olika storlek rör sig när man hostar och andas beroende på om munskydd används eller inte hoppas man komma fram till vilken effekt munskydd har i detta avseende. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojektet ska pågå till hösten 2021 och har beviljats 1,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/srdjan.aspx">Srdjan Sasic</a></div>Tue, 11 Aug 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspxUndersöker coronavirusets överlevnad i luft<p><b>​När en person infekterad av covid-19 hostar, nyser eller pratar strömmar små partiklar ut som kan smitta en ny individ. Forskare på Chalmers ska nu undersöka hur länge dessa partiklar överlever utanför kroppen under olika miljöförhållande.</b></p>​Nuvarande rekommendationer och förståelse för överföring vid luftvägsinfektionssjukdomar baseras på en enkel modell som utvecklades för nittio år sedan. Då för att förstå överföringen av tuberkulos. <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att vår studie kan leda till mer uppdaterade riktlinjer som kan användas av beslutsfattare för att mer effektivt bromsa spridningen av covid-19 och framtida luftvägsinfektioner, säger Gaetano Sardina som är forskarassistent inom strömningsmekanik vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Resultaten av projektet kan till exempel innebära mer säkra antagningar om vilket avstånd som bör hållas mellan individer, samt regleringar och förslag på luftfuktighet i offentliga miljöer som påskyndar förångningen av de infekterade dropparna. Förhoppningen är att forskningen även kan förbättra de nuvarande epidemiologiska matematiska modellerna för att uppskatta spridningen av en pandemi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslängden påverkas av den omgivande miljön</h3> <div><span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">projektet kommer forskarna att studera hur infekterade droppars livslängd påverkas av huruvida personen nyser, hostar, pratar eller andas, droppstorlek och olika miljöförhållande som till exempel luftfuktighet, temperatur och luftturbulens. Studien kommer att använda detaljerade, siffermässiga simuleringar med hög upplösning och en ny stokastisk metod för att beräkna en slumpmässig droppbana. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Ur en vetenskaplig synvinkel vet vi ganska mycket om spridningen av viruset men det saknas detaljerad kunskap om mekanismerna som gör att andningsdropparna från en sjuk person når andra individer. Målet med studien är att täppa igen det kunskapsgapet, säger Gaetano Sardina. </div> <div><br /></div> <div>Projektet finansieras med datorkraft från Partnership for Advanced Computing in Europe och medel från Vetenskapsrådet samt Chalmers styrkeområde Information- och kommunikationsteknik.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx">Insatser och expertis kring corona/covid-19​</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/sardina.aspx">Gaetano Sardina​</a></div> ​Thu, 06 Aug 2020 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier<p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.</b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrde-om-pa-nolltid-nar-smittan-kom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrde-om-pa-nolltid-nar-smittan-kom.aspxStyrde om på nolltid när smittan kom<p><b>​Tvärnit för alla planerade salstentor. I stället en snabb omläggning till skrivning via hemmadator, full tillgång till hjälpmedel och noll kontroll. Samtidigt: Rivstart för undervisning på distans. Sedan mitten av mars har inte mycket varit sig likt för högskolans studenter och lärare.​​</b></p>​​<span style="background-color:initial">Vårterminens första tentor låg bara 36 timmar bort, när ledningen för Chalmers grundutbildning insåg att situationen var ohållbar. Vid ett blixtinkallat möte, som drog ut till maratonlängd, beslöts bland annat att samtliga tentor under den förestående tentamensperioden skulle ske från hemmet via dator. Detta var torsdagen den 12 mars, fem dagar före regeringens uppmaning till landets högskolor och gymnasier att fortsättningsvis bedriva undervisningen på distans. Men redan då stod det klart att coronapandemin skulle få omfattande konsekvenser.</span><span></span><div>– Vi insåg vad som rimligen skulle komma, eftersom flera universitet som vi samarbetar med börjat stänga ned, bland annat Politecnico i Milano och DTU utanför Köpenhamn, berättar Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor med ansvar för grundutbildningen på Chalmers.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Anna-Karlsson-Bengtsson_I0A3713_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" /><br /></div> <div>Även inifrån verksamheten kom tydliga signaler om att radikala beslut behövde fattas. Mest akut var de förestående tentorna.</div> <div>– En del studenter hörde av sig och undrade om de verkligen skulle skriva sina tentor, trots misstänkta coronasymtom. Somliga uttryckte också en allmän tveksamhet inför att sätta sig i en stor sal, tillsammans med andra. Dessutom började tentamensvakterna lämna återbud, många av dem är ju över 70 år.</div> <div><br /></div> <div>Grundutbildningens ledningsgrupp beslutade alltså att omvandla samtliga planerade salstentor till tentor som skulle genomföras på distans, i hemmet* – en tentamensform som sällan prövats på Chalmers. Lärarna tvingades nu snabbt försöka anpassa tentamensfrågorna efter de nya förutsättningarna. Studenterna fick lika raskt ställa in sig på en annan typ av tentamensuppgifter än de förberett sig för. Anna Karlsson-Bengtsson beskriver den första tentaperioden som ”lite chockartad för alla inblandade”. Tack vare den nya lärplattformen Canvas fanns dock de flesta av de tekniska förutsättningarna för tentor som genomförs på distans* redan på plats. Men distanstentamen innebar också svåra avvägningar:</div> <div>– Att förbjuda hjälpmedel hade bara varit fånigt, eftersom vi inte hade några kontrollmöjligheter. Därför tillät vi i stället läroböcker, internet och alla andra hjälpmedel, förklarar hon.</div> <div><br /></div> <div>Men även med den förändringen blev det omöjligt att kontrollera eventuellt fusk.</div> <div>– Vi fick helt enkelt lita på studenterna. Det vi kan se av svaren så här i efterhand är att en del studenter uppenbarligen har samarbetat, trots att det inte är tillåtet.</div> <div><br /></div> <div>Inför den omtentamensperiod som inföll före påsk förändrades formerna för distanstentamen och kontrollmöjligheterna stramades upp. Och för distanstentorna från Valborgs-helgen och framåt var kontrollen ytterligare förstärkt, i form av övervakning via webb-kamera. </div> <div><br /></div> <div>Även om tentamensfrågan var den mest akuta, så var den långt ifrån den enda som krävde insatser. Nästan samtidigt måste hela grundutbildningen för resten av terminen ställas om till distansundervisning.</div> <div>– Vi hade ungefär 300 kurser under läsperiod 4. Så vi gick ut till lärare, viceprefekter och examinatorer med frågan: Hur många av dessa klarar vi att genomföra på distans, berättar Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div>– Svaret blev: alla. Vi har inte behövt ställa in en enda kurs.</div> <div><br /></div> <div>Men detta har enligt henne krävt en enorm arbetsinsats, i första hand av lärarna på Chalmers.</div> <div>– Jag kan inte ens uppskatta hur många extra arbetstimmar som har lagts ned. Att helt utan förberedelse, dels sköta själva undervisningen, dels utveckla de nya arbetsformerna för distansundervisning. Jag är lite rörd över hur alla har ställt upp.</div> <div><br /></div> <div>Den kanske viktigaste förutsättningen för transformationen till distansundervisning kan uttryckas i ett ord: Zoom. Denna IT-plattform för videokommunikation, som tidigare utnyttjats rätt sparsamt på Chalmers, har enligt Anna Karlsson-Bengtsson fått en närmast explosionsartad användning. Inte enbart i undervisningen utan också som alternativ till fysiska möten och sammanträden i allmänhet.</div> <div>– Sunet, som administrerar Zoom-användningen för alla högskolor, ökade antalet licenser från 20 000 till 250 000 inom loppet av tre, fyra dagar. En enormt snabb uppbyggnad av tillgängligheten.</div> <div><br /></div> <div>Anna Karlsson-Bengtsson menar att omställningen till distansundervisning med några enstaka undantag har fungerat väldigt bra. Men påpekar också:</div> <div>– Man kan naturligtvis genomföra distansundervisning på mer avancerade sätt än vad vi just nu gör. En tvåtimmars föreläsning via Zoom är mer en datorisering och troligen inte det allra bästa sättet att utnyttja möjligheterna.</div> <div>– Samtidigt är det tydligt att lärare, både här på Chalmers och runt om i universitetsvärlden, just nu tar väldigt snabba steg mot att bli mer digitala i sitt sätt att undervisa.</div> <div><br /></div> <div>Finns det en risk att studenter nu hamnar i kläm och att deras utbildning får lägre kvalitet – för att lärarna ännu inte behärskar sina nya arbetssätt?</div> <div>– Så kan det vara. Vi kommer att försöka följa upp, både genom att prata med lärare och med studenter. </div> <div><br /></div> <div>Det som framför allt riskerar att tappas bort finns inom utbildningar med många praktiska moment.</div> <div>– Att få stå i ett labb, att öva och pröva. Jag är ju själv kemist och inser att här går något förlorat just nu. Jag hoppas att de ersättningsmoment vi gjort under en kortare period ska vara tillräckligt bra.</div> <div><br /></div> <div>Mitt i den stora distansomvälvningen kom också regeringen med signaler om en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser vid landets högskolor. Hur pass välkommen kändes den propån – ovanpå allt annat?</div> <div>– Det är klart att man tar ett djupt andetag... Men väldigt snabbt kom diskussionen att handla om <em>hur </em>snarare än <em>om</em>.</div> <div><br /></div> <div>Resultatet av diskussionerna mellan utbildningsdepartementet och Chalmers blev dels ett utökat program av sommarkurser, dels mer än en fördubbling av antalet utbildningsplatser för tekniskt basår – från 300 idag till 670 nästa läsår. Ökningen, som även leder till att grundutbildningen växer med 200 platser från påföljande år, kommer till största delen att genomföras i form av distansundervisning. Och kanske också med en mer kreativ användning av digitaliseringens möjligheter – för en snabbare utveckling i den riktningen tror Anna Karlsson-Bengtsson kan bli en positiv konsekvens av coronakrisen:</div> <div>– Ett utvecklat lärande, som integrerar digitala modeller med den vanliga campusundervisningen – det är vad jag tror på i framtiden.</div> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Studenterna saknar det sociala livet</h2> <div>Merarbete för lärarna och stora krav på studenters självdisciplin har blivit en följd av distansundervisningen – som ändå flyter på. På plussidan finns ökat fokus på studierna. I höstas kom Tamara-Lea Adzic från Sydney till Chalmers för att läsa masterprogrammet Entrepreneurship and Business Design.</div> <div>– Jag är glad att jag hann få en och en halv termin av normalt studentliv innan allt detta hände. Det hade varit så mycket svårare att knyta kontakter och lära känna folk om jag kommit i januari.</div> <div><br /></div> <div>Att studera via Zoom tycker hon i stort fungerat bra, även om dynamiken i dialogen mellan lärare och studenter i någon mån går förlorad. Mer fritid blir det också, när hon inte behöver ta sig till föreläsningarna för att närvara fysiskt. Men visst finns det en baksida med hemmastudierna:</div> <div>– Koncentrationen. Jag är lättdistraherad och måste verkligen anstränga mig för att inte bli sittande framför YouTube i fyra timmar.</div> <div><br /></div> <div>För att slippa ur den fällan har hon tillbringat mycket av sin pluggtid på Stadsbiblioteket. Tentamen på hemmaplan, med full tillgång till internet och gamla tentor, blev något av en tankeställare.</div> <div>– Jag invaggades nog i tron att jag inte behövde plugga så mycket. Jag insåg inte att lärare och examinatorer skulle vara betydligt tuffare i sina bedömningar.</div> <div><br /></div> <div>För utbildningar med mer praktiska former för examination har restriktionerna inneburit speciella utmaningar. Veronica Olesen är lärare och ansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i mekatronik. Normalt sett skulle hennes förstaårselever under slutet av denna vårtermin designa och bygga ett system för att styra en hiss. Hur går detta till, nu när fysiska möten i labbet mellan lärare och studenter ska undvikas?</div> <div>– Vi har löst det genom att låta studenterna arbeta på distans mot hissar i en simulerad miljö, berättar hon.</div> <div><br /></div> <div>Men för att skapa en koppling till verkligheten – och kontrollera att studenterna förstått vad de gör – har den fysiska hissutrustningen även riggats upp i labbet. Via Zoom har sedan studenterna instruerat läraren hur det hela ska kopplas. Och i de flesta fall även kunnat se att styrsystemen faktiskt fungerar. Att få till det här upplägget har krävt mycket huvudbry och många extra arbetstimmar för Veronica och hennes kollegor:</div> <div>– Vi har säkert jobbat dubbelt så mycket som normalt under de här veckorna, uppskattar hon.</div> <div><br /></div> <div>Lorenzo Björck, tredjeårsstudent på industriell ekonomi med IT-inriktning, lägger under slutet av vårterminen mycket tid på sitt kandidatarbete. Han och hans kamrater hann göra de flesta av sina intervjuer innan restriktionerna slog till. Därför har arbetet inte påverkats speciellt mycket av pandemin. Han ser den nedlagda cortègen och alla inställda sociala aktiviteter som ett stort minus i studenttillvaron, men tycker ändå att själva studierna flyter på fint:</div> <div>– Föreläsningarna via Zoom funkar bra, kursmaterialet finns på plats... – Jag pluggar nog mer nu än i vanliga fall. Det finns inte så mycket annat att göra.</div> <div><br /></div> <div>*I papperstidningen Chalmers magasin används uttrycket hemtenta, vilket inte är korrekt uttryck (reds. anm).​​<br /></div> <div><br /></div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 1 2020<br /></div> <div><span>Text:</span> Björn Forsman<span></span></div> <div><br /></div> <div><em>Chalmers bevakar händelseutvecklingen kring utbrottet av virussjukdomen covid-19 kontinuerligt och följer rekommendationer och beslut från svenska myndigheter. Senast uppdaterad information finns på </em><a href="/sv/nyheter/info/Sidor/default.aspx" target="_blank"><em>chalmers.se/info</em></a><em>.​</em></div> Thu, 11 Jun 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxEn dusch i näsan kan bli framtidens coronavaccin<p><b>​​Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Det hoppas forskarna i ett nytt Chalmerslett pilotprojekt kunna bidra till i framtiden. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker forskarna hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler. ​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_Karin_labb_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin-top:5px;margin-bottom:5px;margin-left:10px;height:267px;width:300px" /><span style="background-color:initial">– Det finns fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvarett, säger forskaren Karin Norling vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/kalendarium/Sidor/Disputation-Karin-Norling-200221.aspx">Hon doktorerade nyligen inom biovetenskap</a> och är nu i full färd med att samordna och förbereda laboratoriearbetet i det nya projektet. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom att kombinera flera lovande koncept som utvecklats på Chalmers, Göteborgs universitet, AstraZeneca och internationellt, hoppas forskarna kunna testa ett unikt koncept som skulle kunna bidra till utvecklingen av vaccin mot såväl covid-19 som andra virusinfektioner.  <br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>En ofarlig partikel som lurar kroppens immunceller</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset. Dessutom ska den konstgjorda partikeln förses med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp - som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. När dessa blir aktiverade lär sig kroppen förhoppningsvis att känna igen och försvara sig mot viruset i framtiden.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305_Fredrik_Hook.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:132px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt inom grundforskningen ska kunna ge svar på hur en framtida vaccinplattform baserad på mRNA-teknik skulle kunna utformas, s</span><span style="background-color:initial">äger Fredrik Höök som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för</span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx"> Formulaex,​</a><span style="background-color:initial"> där AstraZeneca är ledande industripartner. </span></div> <div><br /></div> <div>Fredrik Höök är också en av profilledarna inom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/om-oss/Sidor/default.aspx">Chalmers nya styrkeområde för hälsa och teknik ​</a>som tar sig an stora hälsorelaterade samhällsutmaningar genom att utveckla ny teknik och innovativa lösningar tillsammans med sjukvård och näringsliv. ​​​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tidskrävande att utveckla ett vaccin</h2> <div><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Karin_Norling_280x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:177px" />Under pilotprojektet ska forskarna utvärdera förutsättningarna för ett längre och mer om</span><span style="background-color:initial">fattande projekt för att ta fram ett covid-19-vaccin i nässpraysform.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Det kommer att ta flera år att utveckla ett vaccin, men förhoppningsvis kommer pilotprojektet att visa om konceptet med ett målsökande nässpraysvaccin är lovande nog för att gå vidare med, säger Karin Norling. ​<br /><span style="background-color:initial"></span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>​<span style="background-color:initial">När den vetenskapliga </span><a href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-01221-y">tidskriften Nature nyligen beskrev olika typer av vaccinkoncept som just nu testas​</a>,<span style="background-color:initial"> fanns mRNA-tekniken med på listan. </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om det tvärvetenskapliga pilotprojektet</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_provror350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:157px;width:180px" /><div>​I det nya forskarsamarbetet ingår även Elin Esbjörner Winters och Pernilla Wittung Stafshede från Chalmers, Nils Lycke från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Lennart Lindfors från AstraZeneca. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras av Chalmers innovationskontor, Chalmers nystartade styrkeområde Hälsa och teknik, Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Vetenskapsrådet. Det sker också delvis inom ramen för det SFF-finansierade forskningscentrumet Formulaex. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text och foto:</strong><span style="background-color:initial"> Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><b>Porträttfoto: </b>Helén Rosenfeldt (Karin Norling) och Johan Bodell (Fredrik Höök)</div> <div>​<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>För mer information, kontakta: </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">Doktor <a href="/sv/personal/Sidor/karinno.aspx">Karin Norling​</a>, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 045 03 60, </span><a href="mailto:karin.norling@chalmers.se">karin.norling@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Fredrik-Höök.aspx">Fredrik Höök​</a>, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 61 30, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a></div>Thu, 28 May 2020 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ger-fler-mojlighet-att-studera.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ger-fler-mojlighet-att-studera.aspxNu får fler möjlighet att studera<p><b>​​I covid-19-pandemins spår kommer Chalmers att öppna masterutbildningar för sen anmälan, erbjuda sommarkurser och även en digital variant av Tekniskt basår.</b></p><div><span style="background-color:initial">​Chalmers tar, med stöd av regeringen, sitt samhällsansvar och erbjuder fler chanser att studera vidare redan i sommar och höst. I regeringens nya utbildningssatsning får Chalmers näst flest nya utbildningsplatser i landet för 2020 och 2021. Läs mer om <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/storsatsning-pa-hogre-utbildning--sa-har-fordelas-platserna/" target="_blank" title="Läs om regeringens satsning">regeringens satsning här</a>.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi ser ju att det kommer finnas ett stort behov av att få göra något meningsfullt under sommaren för personer som inte hittat sommarjobb eller är permitterade. En sommarkurs som kompletterar den egna utbildningen eller som ger kunskaper i ett helt nytt fält kan vara väldigt värdefull. Och har vi möjligheten att bidra så vill vi självklart ställa upp, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Höstens utökning av antal platser på Chalmers basårsutbildning kommer också att öka utsikterna för fler unga att få behörighet till teknisk högskoleutbildning.</div> <div>– Det är en strategisk satsning för Chalmers i syfte att bredda rekryteringen och tillgodose framtidens behov av ingenjörer. Genom att också öppna en del av våra masterutbildningar för sen anmälan erbjuder vi utbildning som kan passa personer i olika delar av livet, säger Anna Karlsson-Bengtsson.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Masterutbildningar <br /></strong>Har du en examen om minst 180 högskolepoäng inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknik och vill läsa vidare? Nu har våra masterprogram som har lediga platser öppnat för sen anmälan på antagning.se. </div> <div><a href="/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/sen-anmalan-masterprogram.aspx" title="Läs mer om våra masterprogram"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om sen anmälan till masterprogrammen här</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Tekniskt basår på distans</strong><br />Vill du skaffa dig en teknisk utbildning, men saknar behörigheten som krävs? Chalmers planerar att utöka antalet platser och erbjuda Tekniskt basår på distans hösten 2020. <span style="background-color:initial">Utbildningen kommer att ha stora likheter med det tekniska basår som i dag ges på Chalmers, men det kommer även att finnas en del saker som skiljer utbildningarna åt. Håll dig uppdaterad när vi öppnar för anmälan till Tekniskt basår på distans. <br /><a href="/sv/utbildning/tekniskt-basar/Sidor/default.aspx" title="Läs mer om Tekniskt basår"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/utbildning/tekniskt-basar-distans/Sidor/default.aspx"><span>Läs mer om Tekniskt basår</span> på distans här​</a></span></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Sommarkurser </span><br />Vi kommer att erbjuda digitala, fristående sommarkurser inom ämnen som till exempel programmering och projektledning. </div> <div><a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/Sommarkurser-2020.aspx" title="Läs mer om våra sommarkurser"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om sommarkurserna här​</a></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div>Fri, 15 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspxFörklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården<p><b>​I en lokal på Johanneberg Science Park på Chalmers campus tillverkar volontärer skyddsförkläden till vården. På två veckor har över 2000 förkläden tillverkats.– Vi ser att vårt initiativ verkligen gör nytta, säger Carl Strandby som är student på Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Förklädeshjälpen startade 17 april efter att en grupp initiativtagare gick samman för att försöka hjälpa vården i coronakrisen, genom att producera annan skyddsutrustning än visir. De fick snabbt möjlighet att hålla till i en nyrenoverad lokal på Johanneberg Science Park och bara timmar efter att de hade fått tillgång till lokalen var produktionen av skyddsförkläden igång. En av initiativtagarna är Carl Strandby som läser Teknisk fysik på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Många är oroliga och rädda när det känns osäkert och vi vill visa hur man kan vända den oron till något konkret där vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar. Det finns också ett ansvar i ett sådant här läge, man kan inte bara förlita sig på att andra tar hand om allting utan du behöver själv fundera över hur just du kan hjälpa till, säger Carl Strandby.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hjälper vårdcentraler, LSS- och äldreboenden</h2> <div>Redan första dagen producerades 100 förkläden och drygt två veckor senare har Förklädeshjälpen producerat över 2000 förkläden till vården. Förklädena går till vårdcentraler, LSS-boenden och äldreboenden som arbetar med coronasmittade patienter. Initiativet består av en kärngrupp på cirka 10 personer och utöver dem har ungefär 100 personer gjort minst ett pass på Förklädeshjälpen, och tre eller fyra nya personer tillkommer varje dag.</div> <div><br /></div> <div>– Vi ser att vårt initiativ verkligen gör nytta. Vissa som kommer hit för att hämta förkläden till exempelvis äldreboenden säger att de inte har några förkläden alls, så det märks att initiativ som Förklädeshjälpen behövs, säger Carl Strandby.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Plastförkläden med &quot;svetsade&quot; sömmar</h2> <div>När volontärerna kommer till lokalen får de förbereda sig med handtvätt och desinficering. Själva tillverkningen består av att skära ut mönster från en plastrulle efter en mall. Mallarna har de fått av deras systerinitiativ i Stockholm. Därefter används värmepistoler och strykjärn för att smälta samman ärmarna i plasten, och sedan viks förklädet ihop och förpackas i lådor. De väntar alltid tre dagar innan de levererar de färdiga förklädena till vården, för att undvika smittspridning.</div> <div><br /></div> <div>I en Facebook-grupp delar Förklädeshjälpen kontinuerligt information om initiativet och det är också där man anmäler sig till arbetspass. </div> <div><br /></div> <div>– Det finns fortfarande ett stort behov och vi kommer fortsätta producera förkläden så länge det finns en efterfrågan, säger Carl Strandby. </div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs också:</strong> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspx" target="_blank">Studenterna förser personalen i väst med visir</a></div> </div>Wed, 06 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxStudenterna förser personalen i väst med visir<p><b>​Med gemensamma krafter hjälper företag och privatpersoner till att fylla det akuta behovet av skyddsutrustning inom sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Just nu koordinerar studenter på Chalmers hela Västsveriges försörjning av extra ansiktsvisir. Första veckan levererade Sjukvårdshjälpen på Chalmers 2500 skyddsvisir. Ännu fler är på gång denna vecka.</b></p>​<span>För två veckor sedan såg Isak Jonsson, forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, hur 3DVerkstan i Stockholm hade tagit fram ritningar på utskrivna skalmar. Tillsammans med vanlig overheadfilm bildade de ett ansiktsvisir godkänt för användning inom vården.</span><div><br /><div>Isak Jonsson kontaktade 3Dteamet i fysikhuset, tolv studenter som hade möjligheter att snabbt producera dem. Edward Hadziavdic och Marcus Toftås fick sin grupp på fysiklabbet i rullning, tack vare full support från Lars Hellberg, som ansvarar för Fysik-institutionens övningslabb där mycket av utrustningen finns. Samtidigt trimmade Isak Jonsson designen, gjorde den mer robust, lämpligare för tillverkning och adderade ett stöd så att de skulle passa på personal med olika stora huvuden. 3Dteamet gjorde om koden som nu används av alla.</div> <div><br /></div> <div>Söndagen 29 mars levererades en första provsändning med 230 stycken från Chalmers till sjukhusen i väst.</div> <div><br /></div> <div>– Regionen hörde av sig under måndagen och bad oss fortsätta vår produktion av den godkända designen. Vi saknar möjlighet att tillverka 100 000, vilket är det verkliga behovet, enligt VGR, säger Edward Hadziavdic, som nu är kontaktperson för visiren gentemot Västra Götalandsregionen, VGR, och koordinerar alla nya krafter som hör av sig, för att lösa bristen på visir på kort sikt. </div> <div><br /></div> <div>På sin hemsida lade VGR upp en direktlänk till Chalmersteamet, för alla som var intresserade att bidra med egen produktion. Nya producenter har strömmat till varje dag. Marcus Toftås blev hastigt ”produktionschef” och sköter logistiken från privata producenter, andra verkstäder på Chalmers och stora industriföretag. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu samlar vi in allt i vårt labb i F-huset där VGR kommer och hämtar med lastbil flera gånger i veckan, säger Marcus Toftås.</div> <div><br /></div> <div>Nu inne på nionde leveransdagen har VGR tagit emot sammanlagt 2500 visir från Chalmers, och lika många till är på ingång eller ligger redan och väntar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tackar jättemycket för allt det hårda arbete som alla frivilliga krafter lägger ner. Det uppskattas oerhört, säger Jonas Anselmby, som samordnar externa leverantörer på Västra Götalandsregionen under Covid-19. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers utsåg tidigt en kontaktperson gentemot VGR, för att kunna hjälpa till med att samordna donationer av den skyddsutrustning som kan behövas. Utöver visiren har Chalmers skickat labbrockar och producerat handsprit, från framför allt kemiinstitutionen. Hittills har några hundra liter handsprit gått iväg. </div> <div><br /></div> <div>– Nu för vi också en dialog kring hur vi kan hjälpa till när det gäller andra saker. Jag är övertygad att vi kan göra mycket mer än visir, säger Jan Froitzheim, docent i kemi, som koordinerar Sjukvårdshjälpen från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men akut är det alltså visir som VGR har bett Chalmers att lösa för stunden, och det som levereras.</div> <div><br /></div> <div>– De senaste dagarna har ägnats åt att ta kontakt med och koordinera makers runt om. I nuläget arbetar vi med majoriteten av makers i Västra Götaland, och har cirka 250 olika producenter igång, varav runt 50 är företag. Vi har dessutom åtskilliga samarbeten på gång med ytterligare intresserade parter. Det är allt från labben här på Chalmers, privatpersoner och folk som är permitterade, mindre företag och större, som båda Volvo-bolagen, säger Edward Hadziavdic.</div> <div><br /></div> <div>I torsdags kopplade man ihop sig med gruppen Visor Aid Göteborg, startad av Fredrik Säfsten med fokus på att leverera till Göteborgs stad. Nu slussas all produktion vidare genom VGR som har ett regionövergripande ansvar för samordning av resurser till Västsveriges kommuner i samband med epidemin. </div> <div><br /></div> <div>VGR ansvarar självklart för saniteten när det gäller den utrustning som används, men Sjukvårdshjälpen försöker bidra genom strikta rutiner, tvättning och desinficering i täta förpackningar innan sakerna levereras.</div> <div><br /></div> <div>– Det är många som just nu gör en hjälteinsats på kort horisont. Men vi har parallellt förmedlat kontakter till VGR för att få igång en industriell produktion av större volymer inom kort, tillsammans med lämpliga företag, säger Jan Froitzheim.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christi​an Borg</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dessa bidrar med visirtillverkning just nu</h3> <div>Cirka 250 företag och hemmatillverkare är igång i dagsläget. På Chalmers är följande makers mobiliserade:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://3dteamet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />3Dteamet på Fysik-sektionen samt GU Fysik</a></div> <div><a href="https://x-p.nu/en/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Experimentverkstaden XP, Maskinteknik-sektionen</a></div> <div><a href="http://tekniskdesign.se/om/resurser/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Teknisk design, CreaTD</a></div> <div><a href="https://chalmersrobotics.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers robotförening</a></div> <div><a href="https://www.caselabbet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Caselabbet, institutionen E2</a></div> <div><a href="http://eta.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-Sektionens Teletekniska Avdelning​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du också hjälpa till?</h3> <div>För samlad hjälp informerar Västra Götalandsregionen om hur de kan ta emot hjälp här:</div> <div><a href="https://www.vgregion.se/covid-19-corona/vill-du-hjalpa-till/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västra Götalandsregionen: Vill du hjälpa till?</a></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Förklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården​​</a><br /></div>Tue, 07 Apr 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Laxhjalp-online.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Laxhjalp-online.aspx​Läxhjälp online i matematik, fysik och kemi<p><b>​I dessa virustider, när gymnasieskolor och lärosäten för högre utbildning ställer om till distansundervisning, gör även Chalmers läxhjälp det. Sedan 17 mars har Chalmers ett virtuellt lärorum i Zoom för att erbjuda gymnasieelever samma läxhjälp som de brukar få live på Chalmers campus.​</b></p>​<span style="background-color:initial">I normala fall välkomnas gymnasieelever till Chalmers bibliotek tre dagar i veckan för att få hjälp av Chalmersstudenter med läxor i kemi, fysik och matematik. När Chalmers bibliotek stängde sina lokaler tills vidare på grund av det nya corona-viruset, behövde den så kallade Läxhjälpen ställa om sin verksamhet till en virtuell miljö. Läxhjälpen är därför fortsatt tillgänglig för gymnasielever tisdag, onsdag och torsdag klockan 17.15–19.15, fast nu via ett digitalt verktyg.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Josip_Laxhjalp_textbild.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:344px;width:300px" /><div>​– Personligen tycker jag det kul att prova nya sätt att arbeta, även om det är under tråkiga omständigheter. Verktyget Zoom ger oss möjlighet att till exempel dela skärm med eleverna och det finns digitala whiteboards att använda för uträkningar, säger läxhjälparen Josip Kir Hromatko.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">​Det är inte lika många deltagare online som det brukar vara på de fysiska träffarna. Josip Kir Hromatko hoppas att fler hittar in i det virtuella lärorummet, det är bara att ta fram sin laptop och ta på ett headset om man vill delta. Han berättar att det normalt sett brukar vara 15–20 elever och tre läxhjälpare på plats varje vecka på Chalmers bibliotek. Men nu är det mycket som är annorlunda. Josip Kir Hromatko är själv inte kvar i Göteborg. När han insåg att allt fler länder stängde sina gränser och att Chalmers tentamina och undervisning skulle flyttas över till digitala kanaler, valde han att åka hem till sin familj i Zagreb. </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fungerar trots snabb omställning</h2> <div>Josip Kir Hromatko sitter just nu alltså i Zagreb och hjälper elever i Sverige med läxor online. Dessutom deltar han i sina studier på Chalmers via olika onlineverktyg. Han läser sista året på Mastersprogrammet <em>Systems, Control and Mechatronics</em>. Utöver sina studier och engagemanget i Läxhjälpen, är han även en av två projektledare för Chalmers satsning Pluggstöd. Chalmers har genom Pluggstöd samarbete med olika högstadieskolor och idrottsföreningar i Göteborgsområdet dit Chalmersstudenter åker för att hjälpa högstadieelever med läxorna i en miljö där de känner sig hemma. </div> <div><br /></div> <div>Pluggstöd pågår fortfarande i fysisk form hos de skolor och föreningar som har fortsatt öppet, men de har även börjat förändra sitt arbetssätt och undersöker möjligheterna till att använda mer digitala verktyg framöver.</div> <div><br /></div> <div>Det brukar vara en stor efterfrågan på Chalmers stödinsatser inför de nationella proven, men på grund av det pågående virusutbrottet har många av årets nationella prov ställts in. Men både Läxhjälpen och Pluggstöd tror att efterfrågan kommer öka i och med att många elever nu studerar hemifrån.  </div> <div><br /></div> <div>– De elever vi hittills hjälpt online tycker att verktyget fungerar, och att de fått bra hjälp. Vi hoppas och tror att fler kommer söka sig till oss nu när eleverna förväntas ta mer eget ansvar för sina studier, säger Josip Kir Hromatko.</div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><strong>Läs mer om Chalmers insatser för skolsamverkan och läxhjälp</strong></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/Digitala-resurser-for-larare-och-elever.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sammanställning digitala resurser for lärare och elever</a></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/gymnasiet/laxhjalp/Sidor/laxhjalp.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers Läxhjälp </a></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Grundskolan/Sidor/laxhjalpsstart.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Pluggstöd</a></div> <a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/aktiviteter-for-skolan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/aktiviteter-for-skolan.aspx"><div style="display:inline !important">Mer om Chalmers skolsamverkan</div></a><br /><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51);font-weight:300"> </span><br /></div> <div><strong>Text:</strong> <span style="background-color:initial">Juli</span><span style="background-color:initial">a Jansson</span></div> <div><strong>Foto:</strong> <span style="background-color:initial">John Schnobrich/Unsplash </span><span style="background-color:initial">och privat</span></div>Mon, 30 Mar 2020 15:00:00 +0200