Nyheter: Global: Impacthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 21 May 2022 17:33:47 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxFå ut mer av skogen med bättre processer<p><b>​Människan har alltid levt på och av skogen. Idag tillhör Sverige en av världens viktigaste producenter av produkter från skogsråvara. Nu får Wallenberg Wood Science Center ytterligare 380 miljoner kronor till träforskning med målet att skapa nya material och att göra processerna mer hållbara och energieffektiva.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemiteknik/Hans%20Theliander.jpg" alt="Hans Theliander" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Anslaget är en fantastisk sak och väldigt kul. Vi har hållit på i snart 15 år med centret. Det här betyder att man får ytterligare ett antal år att arbeta med det här sakerna och utöka portföljen, säger Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers, och en av forskarna som varit med i Wallenberg Wood Science Center sedan starten 2009. </span><div><br /></div> <div><b>Hans Theliander har en sekvens i huvudet </b>för hur skogens vedmaterial kan nyttjas bättre. Tänk att återanvända varje kolmolekyl 40 till 50 gånger innan den förvandlas till koldioxid. I framtiden kommer skogsindustrin vara långt mer än plankor och papper.</div> <div><br /></div> <div>– I ett första steg kan olika sågade produkter framställas och användas för olika ändamål i ett antal år. Det kan vara exempelvis i byggnationer eller möbler. Sedan kan man använda vedmaterialet i dessa produkter för att framställa massafibrer, som exempel kan användas för att göra pappersförpackningar eller skrivmaterial – när man cirkulerat fibermaterialet ytterligare ett antal gånger och fibrernas kvalité inte längre är lika bra så skulle man kunna plocka ut nanokomponenter och göra olika material av nanocellulosan som i många fall kan ersätta dagens plastmaterial, cirkulera dessa ett antal gånger för att därefter utvinna cellulosapolymerer och göra olika textila material, exempelvis viskos.<br /><br /></div> <div><b>– Jag är inte färdig med det,</b> säger Hans, efter detta kan man plocka ut sockermolekylerna som finns i de textila cellulosabaserade materialen, och jäsa till etanol, ett råmaterial till flera olika kemikalier inte minst bränsle. Jag kan ta flera andra exempel. Vi får börja tänka på det sättet för att få skogen att räcka till i framtiden. Men då gäller att anpassa processerna och materialtyperna. Här har framtida forskare något att pyssla med, säger Hans Theliander.</div> <div>– Det framkommer väldigt sällan att skogsindustrin med sina sågverk och massabruk har en bra början till en sekventiell ordning. I sågverken, som är det viktiga, sågas det upp som ska bli plankor. Spillet från detta, så kallad sågverksflis och gallringsved, man får när man röjt i skogen, kan gå till massabruken. Lägg till detta den omfattande pappersåtervinningen, så har vi redan de första stegen. Men det gäller givetvis att expandera detta.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Profilbilder/Lisbeth_Olsson_2017.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Wallenberg Wood Science Center </b>startades 2009. Fokus ligger på grundläggande forskning som syftar till att ta fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd. </div> <div>– Någon gång 2008 höll Wallenbergstiftelsen en stor workshop med forskare från en mängd ämnesområden om förnyelse av skog. Efter den gjordes en utlysning inom området riktad till universiteten. Resultatet blev ett centrum mellan KTH och Chalmers. Senare skulle Linköpings Universitet komma med. Det var en tio-årig satsning. Så startades Wallenberg Wood Science Center, berättar Lisbeth Olsson, professor i Industriell bioteknik, som tillsammans med Hans Theliander och Paul Gatenholm, professor i Biopolymerteknologi, är initiativtagare till centret på Chalmers.<br /><br /></div> <div>– Filosofin hos Wallenberg Wood Science Center är att man ska ta fram mildare processmetoder så att man kan behålla mer av strukturen hos lignin- och hemicellulosa, baserat på det bygga nya material där de inneboende egenskaperna hos träet tas tillvara. Målet är att hela tillverkningsprocessen blir energieffektivare. Ett exempel på detta är avvattning. När man ska få ut fibern – det är ett fast material man ska ha i slutändan. Den processen är enormt energikrävande, det här arbetar Hans Theliander med, säger Lisbeth Ohlsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Hans Thelianders meritlista </b>som forskare och innovatör inom sulfatfabrikens återvinningsprocesser är lång. De senaste åren har han arbetat med filtrering och uttag av lignin. Processen - LignoBoost - är idag kommersialiserad och finns i drift vid två massabruk i världen. Den har en potential att vara en central teknologi i framtidens massabruk. Hans har även varit verksam inom massateknikforskningen med betydande insatser rörande bland annat värme- och masstransport under kokning samt inom bioraffinaderirelaterade studier där matematisk modellering varit centralt.</div> <div><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">et behövs kunskap från olika områden för att i slutändan kunna framställa nya spännande material från skogsråvaran, här är det flera olika inriktningar inom material- och processteknik är viktiga. När det gäller de mer ”kemiska” aspekterna behövs hela spektret från grundläggande kemi, via tillämpad kemi till kemiteknik.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Making%20science%20useful/HansT_220x180px.jpg" alt="Hans Thelliander" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Mitt forskningsområde handlar om de processer som behövs för att producera olika typer av material från vedråvara. Det är kanske inte är riktigt lika sexigt som materialet i sig, men är givetvis en av förutsättningarna för att kunna </span><span style="background-color:initial">ta fram olika produkter från vedmaterial. För 20 år sedan var balansen god mellan kemi, tillämpad kemi och kemi-/processteknik. I dagsläget är det stor obalans, säger Hans Theliander.</span></div> <div>Idag är det framförallt materialteknik som ökat. Medan Kemitekniken har minskat, vilket är ett problem, menar Hans Theliander, inte bara på Chalmers, utan även internationellt eftersom det behövs ingenjörer med den kompetensen. </div> <div><br /></div> <div>– Det har varit ett stort tapp inom området kemiteknik eller processteknik som det också kan kallas. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts, säger Hans Theliander.  <br /><br /></div> <div><b>Utmaningen har också observerats</b> inom industrin, som har varit med och initierat ett nytt bioinnovationsprogram kallat ”Resurssmarta industriella processer”. Målet är att förstärka process-/kemitekniken i Sverige. Programmet är anledningen till att Hans Theliander fortfarande arbetar 40 procent. <br />– ​Tanken är nu att Merima Hasani, forskare och docent inom området Skogsindustriell kemiteknik tar över efter mig. Det är ett nationellt program på Chalmers med elva doktorander och postdocs och finansierat av Vinnova, industrin och akademien. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad betyder utvecklingen av processtekniken för skogsindustrin?</b></div> <div>– Det här handlar om väldigt mycket. Energin har varit så jäkla billig att man från början har ”slösat” med den, vilket gjorde att man inte alltid hade de smartaste processlösningar. Men med kemitekniska och processtekniska kunskaper går det att optimera processerna, göra dessa mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Tittar man på en sulfatmassafabrik idag – så eldar man upp hälften – och hälften blir massafibrer. Det är ett dåligt materialutbyte. Man måste öka det. Vilket varit ett av mina mantran senaste 15–20 åren, skrattar Hans.</div> <div>– Folk börjar få upp ögonen för detta, trots allt är veden den mesta kostsamma delen när man producerar pappersmassa. Man vill ha ut så mycket som möjligt, säger han. </div> <div>Hans Thelianders forskargrupp har arbetat med ett antal förslag om hur man exempelvis kan utnyttja även grenar och toppar på ett smartare sätt. Idag används prima massaved som utgångsmaterial för att göra viskos. </div> <div>– Man kan göra på annat sätt. När man gör viskos behöver man polymerer, inte en massa fina fibrer, det räcker att polymeren är okey – det kan man ta från grenar och toppar.</div> <div>Det är sådana tankar man måste ha i framtiden för att få biomaterialet att räcka till.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur gör man processerna mer hållbara och energieffektivare?</b></div> <div>– Jag brukar säga så här. Vi har ett unikt medium och det är vatten, vilket också är en bra och miljövänlig kemikalie. Den ska vi fortsätta att arbeta med. Det finns två problem med vatten, jag brukar skämtsamt säga att det ena är 4,18 (kJ/kg K) – alltså värmekapaciteten – det vill säga hur mycket energi man behöver använda per grad och kilo vatten.</div> <div>Det andra är 2300 (kJ/kg) – det är så mycket energi man behöver för att förånga ett kilo vatten. Det är ett högt ångbildningsvärde. Ett exempel är: När vi kokat veden är massafibrerna suspenderade i kokluten. Vi tvättar ren massafibern med vatten och ju mer vatten vi använder desto större energibehov har vi senare i processen. Här gäller det att effektivisera tvätten av massafibern, använda så lite vatten som möjligt, för att minimera värmebehovet i efterföljande indunstningssteg. <br /><br /></div> <div><b>Är vatten en bristvara här?</b></div> <div>– Nja, det är nog inte bristen på vatten utan kostsamt energimässigt att få bort vattnet. Här handlar det om jättestora mängder energi. Bara för att ge någon slags proportion – ett delsteg i massaprocessen är man indunstar, och koncentrerar svartluten. Varje sekund i Sverige kokas det bort mer än en kubikmeter vatten. Enorma mängder. Det görs på ett smart sätt idag, men här finns det så mycket mer att göra. <br /><br /></div> <div><b>Om man lyckas göra alla dessa effektiviseringar, skulle det då gå åt mindre skog?</b></div> <div>– Man kan uttrycka det så, men kan också säga att man behöver få ut mer av samma mängd skog. Ska vi ersätta petroleumbaserade produkter – så är det så enormt mycket vi behöver. Vi använder så otroligt mycket petroleumbaserade produkter i dagsläget. För att få skogen att räcka måste vi verkligen vara effektiva.</div> <div>– Det som är så himla intressant – som inte så många tänker på är att för mer än 100 år sedan insåg man att man behövde plantera skog. Det stiftades olika lagar om hur man borde förvalta skog. Därför har vi så gott om skogsråvara idag.</div> <div>Hade man inte gjort det – så hade väl Halland sett ut som vissa delar av England. Grönt. Med mycket hedmarker, säger Hans Theliander.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur skogens bäst bör nyttjas diskuteras flitigt av samhällets olika aktörer så vilka möjligheter ser du framöver?</b></div> <div>– Allting är sammankopplat och komplext. Det är mycket politik i det hela. Jag hoppas verkligen att man får rätsida på diskussionen om skogen. I stort kan man nog säga att det finns mycket välskött skog i Sverige – och på något sätt bör vi kunna nyttja den på ett hållbart sätt, men inte överutnyttja någonting. Med smartare processteknik kan vi bidra till att man kan får ut högre verkningsgrad på det man plockar ut ur skogen. Man får då ut mer per ton uttagen skog.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det är ett viktigt budskap om varför man ska förfina processteknik. <span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">ersonligen tycker jag inte att det är effektivt när man eldar upp veden direkt, utan i stället skall vi tillverka olika material och kemikalier. Att vi sedan efter flera användningscykler använder det som energikälla måste vara OK.</span></div> <div>– En annan viktig sak – är att vi ska kunna återanvända och cirkulera material på ett bra sätt. Här har skogsindustrin gått i bräschen när det gäller pappersinsamling och hur man använder fibrerna flera gånger. Det måste vi bli ännu bättre på än var vi är i dagsläget, avslutar Hans Theliander.<br /><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>elaterat </b><br /><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Han får skogsindustrins främsta utmärkelse</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><span></span><a href="https://treesearch.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Treesearch</a></b></font></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><a href="https://treesearch.se/"></a></b></font><a href="/sv/Personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lisbeth Olsson</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/paul-gatenholm.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Paul Gatenholm</a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><br /><br /></a></span></div> ​​​​​Tue, 08 Feb 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/vidareutvecklar-hogprecisionslaser-med-eu-stod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/vidareutvecklar-hogprecisionslaser-med-eu-stod.aspxVidareutvecklar högprecisionslaser med EU-stöd<p><b>​2017 fick Victor Torres Company vid Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap ett prestigefyllt femårigt Consolidator Grant-anslag från europeiska forskningsrådet (ERC) för sin forskning om att utveckla en ultrasnabb högprecisionslaser.Nu har ERC beviljat honom ett Proof of Concept-anslag, som enbart kan ges till de som redan har ett anslag från ERC. Avsikten med anslaget är att underlätta nyttiggörandet av forskningen.– Det känns väldigt bra. Det ger möjligheten att ta vår forskning vidare och eventuellt kommersialisera den, säger han.</b></p>​Fotonikforskaren Victor Torres Companys forskning handlar om att utveckla en så kallad ”chip-scale frequency comb”, en speciell typ av ultrasnabb högprecisionslaser med vitt skilda applikationsområden.<br /><div><br /></div> <div>– Den kan användas för fiberoptiska kommunikationssystem, vilket är det mest intressanta området för oss inom vår forskargrupp. Men tekniken kan även fungera för att avståndsbedömning för självkörande bilar, inom spektroskopi för att diagnostisera sjukdomar, och även för att hitta exoplaneter, planeter utanför vårt solsystem, säger han.</div> <div><br /></div> <div>2018 påbörjades arbetet inom det femåriga prestigefyllda Consolidator Grant som han fick från Europeiska forskningsrådet för sin forskning. Vid det tillfället var han en av bara 14 forskare i Sverige som fick ett sådant anslag, den enda på Chalmers. När det började närma sig sluttampen för det anslaget (”tiden har flugit i väg”) sökte Victor Torres Company ett så kallat Proof of Concept-anslag, också från ERC.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Utvärdera en kommersialisering av forskningen</h2></div> <div>– Proof of Concept-anslaget handlar om att ge stöd för att testa och utvärdera stegen som krävs för att kommersialisera den forskning man har utfört inom det tidigare anslaget, säger Victor Torres Company. Det kan endast sökas av de som redan har ett tidigare anslag från ERC. Jag provade att söka en gång i fjol, och nu provade jag igen och det gick vägen.</div> <div><br /></div> <div>De stöd som Proof of Concept-anslaget kan ge kan till exempel röra sig om att ansöka efter patent eller göra marknadsanalyser. Anslaget gäller till att börja med i ett år, med möjlighet att förlängas i sex månader, och det kommer att påbörjas under 2022.</div> <div><br /></div> <div>Även om han påpekar att det inte rör sig om några större summor pengar, så kommer Proof of Concept-anslaget att få stor betydelse för Victor Torres Company och hans forskargrupp. I mars i fjol startade han företaget Iloomina AB, tillsammans med forskarstudenterna Marcello Girardi och Oskar Helgason.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill kommersialisera och testa skalbarheten för den teknologi vi har utvecklat, säger han. När bolaget väl har kommit i gång kommer jag att lämna det till doktoranderna så att de kan driva det vidare. Jag ser det som en möjlighet för dem att utveckla sina karriärer. Själv vill jag fortsätta att forska och undervisa.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Öppnar ännu fler möjligheter</h2></div> <div>Att ha fått ett Proof of Concept-anslag kommer inte enbart att hjälpa Victor Torres Company att ta nödvändiga steg för att kommersialisera sin forskning. Det öppnar även ytterligare framtida möjligheter för honom och hans grupps forskning. I fjol öppnade EU sitt European Innovation Council, ett innovationsprogram för att identifiera och utveckla genombrottsteknologier, och ett Proof of Concept-anslag öppnar möjligheten att söka medel där.</div> <div><br /></div> <div>– Det skulle vara jätteroligt att jobba lite närmare en slutapplikation, och det skulle vara bra för båda Chalmers och Iloomina. Men det ligger längre fram i tiden – nu måste vi jobba vidare med de steg som krävs inom Proof of Concept-anslaget, säger Victor Torres Company.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.vtc-lab.com/">Läs mer om Victor Torres Companys forskning på hans webbplats (extern länk)</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Victor Torres Company, biträdande professor, <a href="mailto:torresv@chalmers.se">torresv@chalmers.se</a>, 031-7721904</div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson<br />Foto: Michael Nystås<br /></div>Tue, 08 Feb 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-rapport-visar-vagen-for-Sveriges-klimatomstallning.aspxVisar vägen för Sveriges klimatomställning<p><b>​2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp. Tekniken som behövs för att nå dit är känd och kostnaden blir ofta marginell i konsumentledet. Ändå går omställningen alldeles för långsamt. Den 3 januari släppte forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit en rapport med viktiga lärdomar som behöver beaktas om vi ska accelerera klimatarbetet och se till att omställningen når alla delar av samhället.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Filip_Johnsson_170.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</span><div><br /></div> <div>Rapporten Accelerating the Climate Transition – Mistra Carbon Exit Key Messages, beskriver hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045, från tekniska möjligheter och utmaningar till hur beteenden, reglering och styrmedel påverkar omställningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi känner till vilken teknik som behövs för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Vi ser även att kostnaderna för att ta bortutsläppen kan vara höga i producentledet, men i konsumentledet i de flesta fall marginell. Utmaningen ligger framförallt i att det fortfarande är för billigt att släppa ut koldioxid, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</div> <div><b><br /></b></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>apporten bemöter också </b>hur klimatomställningen riskerar att påverka andra hållbarhetsmål negativt, som till exempel biodiversitet och arbetsmöjligheter.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Lars-Zetterberg_mistra_00268-(1)_.jpg" alt="Lars Zetterberg IVL" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Vissa jobb kan komma att försvinna och det kan slå olika på glesbygd och tätort. Men omställningen kommer också innebära en rad möjligheter, till exempel förbättrad luftkvalitet och skapandet av nya jobb, vilket märks redan nu i norra Sverige med satsningar på batterifabriker och koldioxidsnålt stål, säger Lars Zetterberg.</span></div> <div><br /></div> <div>Rapporten ger exempel på flera framsteg i klimatarbetet. Kostnaderna för vind- och solkraft har sjunkit dramatiskt, försäljningen av elfordon ökar snabbare än väntat och viljan till delta i omställningen är stor, både bland företag och medborgare.</div> <div><br /></div> <div>– Det saknas inte innovationsvilja och initiativkraft. Men om vi ska kunna minska utsläppen tillräckligt snabbt för att nå klimatmålen måste arbetet accelerera ytterligare, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div>– De beslut och åtgärder som vidtas under detta decennium kommer att ha en avgörande betydelse om Sverige ska ha en chans att nå nettonollutsläpp till år 2045. Hela samhället behöver engageras i omställningsarbetet, i alla sektorer och på alla nivåer, inklusive företag, kommuner och konsumenter, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Lärdomar för en accelererad omställning</b></div> <div><ul><li>Flera sektorer och aktörer, framförallt i bygg- och infrastruktursektorn, måste samverka bättre för att hålla nere utsläppen längs hela värdekedjan.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Utsläppshandeln måste vässas ytterligare. Priset behöver öka och den fria tilldelningen till traditionella företag behöver fasas ut så att koldioxidpriset märks i hela värdekedjan och företag som utvecklar den nya fossilfria tekniken inte får en nackdel.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Samtidigt som omställningen kräver en kraftigt ökad tillförsel av el kommer en allt större del av elproduktionen komma från framförallt vindkraft. Så kallad variationshantering kommer behövas för att på ett effektivt sätt integrera den förnybara elen, till exempel i form av vätgaslagring för stålproduktion, smarta strategier för laddning av elbilar och styrning av värmepumpar. Här har vi nästan inte kommit någonstans, trots att möjligheterna är mycket stora.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>​Negativa utsläpp utgör en viktig del i de utsläppsscenarier som utvecklas globalt och på EU-nivå och Sverige har goda förutsättningar att producera sådana, till exempel genom att avskilja och lagra biogen koldioxid från massa- och pappersindustrin och fjärrvärmeverk. Enligt budgeten för 2022 kommer staten finansiera avskiljning och lagring av biogen koldioxid. Det är en bra start, men på sikt behövs finansieringsmodeller som inte belastar statskassan, till exempel genom att införa en kvotplikt på de verksamheter som har kvarvarande utsläpp.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Rapporten sammanfattar fyra års forskning genom 29 artiklar i följande fem kapitel:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">uildings and Transport Infrastructure</span></li> <li>Tr<span style="background-color:initial">ansportation</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></li> <li>Go<span style="background-color:initial">vernance</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> and Behaviour</span></li> <li>Po<span style="background-color:initial">licy Design</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ustainable</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> Climate Transition</span></li></ul></div> <div><a href="https://www.ivl.se/download/18.bd623ec17df7e3707b31e4/1641044446755/MistraCarbonExit_Messages_23nov_small.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ner rapporten Accelerating the Climate Transition - Key Messages from Mistra Carbon Exit Pdf, 6 MB.</a></div> <div><br /></div> <div>Bakom rapporten står ett 40-tal forskare och experter från universitet, forskningsinstitut, företag och tankesmedjor, bland andra KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Washingtonbaserade Resources for the Future och Brysselbaserade Centre for European Policy Studies</div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Besök programmets Mistra Carbon Exits webbplats​</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Lars Zetterberg, programchef Mistra Carbon Exit, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57</div> <div>Filip Johnsson, vice programchef Mistra Carbon Exit, filip.johnsson@chalmers.se, tel. 031-772 14 49</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat</b><br /><div><a href="https://www.dn.se/debatt/billigt-for-konsumenterna-att-klimatanpassa-industrin/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">DN</span><span style="background-color:initial"> Debatt. ”Billigt för konsumenterna att klimatanpassa industrin”</span>​</a><br /></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Mon, 03 Jan 2022 23:50:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-robot-kommer-lastad.aspxEn robot kommer lastad<p><b>Chalmers campus Johanneberg har just nu besök av en självkörande liten robot vid namn Hugo, vars uppgift är att leverera post mellan Chalmers olika byggnader. Den självgående leveransroboten är en del av projektet Klimatneutral Urban Logistik där flera partners samarbetar för att testa och utvärdera nya, autonoma lösningar för att leverera varor i städer.</b></p><div>- Det finns få liknande projekt i Sverige just nu. En högaktuell funktion med denna typ av transport är möjligheten att minska direkta möten mellan människor och på så sätt begränsa smittspridningen av Covid-19 säger Carl Berge, VD på Hugo Delivery som leder projektet. Utifrån de tester som utförs på Chalmers är det just nu högprioriterat att utveckla Hugo för så kallad ”pick and collect” i affärer så att personal och kunder får leveranser av roboten istället för att behöva mötas.</div> <div><br /></div> <div>Elektriska, uppkopplade och automatiserade leveranser har också stor potential att göra stadslogistiken säkrare, effektivare och mer hållbar. Godstransporter förväntas öka drastiskt de kommande decennierna. Det ställer höga krav på logistikbranschen som behöver förändras i grunden. Framför allt när det gäller den sista sträckan då varorna ska levereras till slutkund, den så kallade “last mile delivery”. Detta är oftast den mest kostsamma och miljöskadliga delen i hela kedjan.</div> <div><br /></div> <div>Förutom att rent praktiskt testa och vidareutveckla ett automatiserat leveranssystem på campus, syftar projektet Klimatneutral Urban Logistik (KUL) till att generera ny kunskap om hur stadslogistik påverkar miljön och hur övergången till autonoma lösningar påverkar samhället och infrastrukturen i stort. Dessutom kommer man genom intervjuer och fokusgrupper med användare och människor som kommer i kontakt med roboten i gatumiljö skaffa sig en uppfattning om vilken grad av social acceptans som finns för dessa nya lösningar. </div> <div><br /></div> <div>För att få en bred bild ingår både produktutvecklare, forskare, fastighetsägare och stadens trafikkontor i projektet, som också blir en del i Chalmers strävan, genom satsningen Five Star Campus, att skapa en attraktiv och experimenterande campusmiljö som synliggör både forskning och innovation i framkant.</div> <div><br /></div> <div>– De som rör sig på campus är redan vana vid att befinna sig i en innovativ miljö. Här pågår till exempel flera energiprojekt och vi har tidigare haft en självkörande buss som trafikerat området. KUL-projektet ligger helt i linje med den miljö vi vill skapa och roboten är verkligen något som kommer att sticka ut och väcka intresse på campus, säger Per Sunnergren på Johanneberg Science Park, som driver satsningen Five Star Campus tillsammans med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/ca2uw59GYCo"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Leveransroboten HUGO fixar sista sträckan (film)​</a></span><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>H</span><span>ugo</span></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></p> <p class="chalmersElement-P"><font face="open sans, sans-serif">Med hjälp av ett antal sensorer kan Hugo bilda sig en uppfattning om omvärlden. De två viktigaste är en stereokamera och så kallad LIDAR som står för Light Detection And Ranging. Med hjälp av denna teknik kan Hugo planera rutter och undvika hinder genom att data analyseras med hjäp av bland annat AI. Hugo har en hastighet på 15 km/h och klarar i dagsläget av att frakta upp till 80 kg.​ </font></p></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><div></div> <div><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Klimat</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">neut</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">ral Urban Logistik</span></div></h2> <div><span style="background-color:initial">Leverantör av robotarna är startupbolaget HUGO som också leder projektet. Övriga partners är Chalmers, Chalmersfastigheter, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Johanneberg Science Park, Ernst Rosén, HSB Göteborg, Akademiska Hus och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Det har en total kostnad på 5,5 miljoner och pågår från november 2019 till och med maj 2021.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Five Star Campus</h2> <div>Five Star Campus är ett initiativ för att använda Chalmers campus som testarenor för innovativa forskningsprojekt som utforskar framtidens hållbara lösningar. Visionen är ett experimenterande, attraktivt och hållbart campus som väcker nyfikenhet och sprider kunskap om spännande forskning och hållbar utveckling till studenter, besökare och anställda. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.hugodelivery.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om HUGO Delivery</a></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/campus-och-lokaler/fivestarcampus/Sidor/fivestarcampus.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om Five Star Campus​</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Cecilia Kertes, Chalmers och Karin Weijdegård, Johanneberg Science Park</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: HUGO Delivery</span></div> ​​​​​​​​​Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av coronaviruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva. </b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxFyra korta filmer om livscykelperspektivet<p><b>​Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har lanserat fyra korta filmer om livscykelperspektivet. Filmerna syftar till att ge kunskap om livscykeltänkande och hur livscykelperspektivet och LCA kan användas, och används, av centrets partnerorganisationer. Filmerna lyfter också vikten av samverkan för att nå hållbar utveckling.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Filmerna syftar till att lyfta livscykelperspektivet i ett bredare sammanhang och öka förståelsen för livscykelperspektivets roll för att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut.</span> Tre personer med olika perspektiv intervjuas: Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket, Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall och Holger Wallbaum, professor på Chalmers tekniska högskola om hur livscykelperspektivet och LCA används i deras respektive organisationer. Filmerna har tagits fram som en del av projektet Svensk Plattform för Livscykelperspektivet som finansierats av Energimyndigheten och av partners i Swedish Life Cycle Center. </div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>De fyra filmerna</span></h3> <div><ul><li><span style="background-color:initial;display:none"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/x2j1eAxA_K4" target="_blank">Livscykelperspektivet ”Livscykelperspektivet – Konsten att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut</a> <br />En<span style="background-color:initial"> introduktion till livscykelperspektivet.<br /></span><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/JP9LG4Gk8Bw" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Chalmers Tekniska Högskola</a> <br /></span></span><span style="background-color:initial">Med </span><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">olger Wallbaum professor i hållbart byggande. På Chalmers tekniska högskola är livscykelperspektivet en viktig del i både utbildni</span><span style="background-color:initial">ng och forskning. Holger förklarar hur och varför det är viktigt att samarbeta mellan myndigheterna, forskningen och det civila samhället.<br /><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><a href="https://youtu.be/LWa5p5aAjcM" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Vattenfall</a><br />Med Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall. Helle ger inblick i hur och varför livscykelperspektivet och LCA är viktiga verktyg för att identifiera var i värdekedjan en produkt har sin största miljöpåverkan och hur LCA gör det möjligt att vara helt transparent kring miljöpåverkan från en energikälla.<br /><br /></li> <li><a href="https://youtu.be/ZRbE_PLHQcQ" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Naturvårdsverket</a><br />Med Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket. Eva berättar om hur myndigheten arbetar med livscykelperspektivet för att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp i en globaliserad värld och varför det är avgörande när man utvecklar politik att ha tillgång till vetenskapliga och harmoniserade data.</li></ul></div> <div><span><div><br />Text: Maria Rydberg</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Swedish Life Cycle Center</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.lifecyclecenter.se/" target="_blank">Swedish Life Cycle Center​</a></span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">är</span><span style="background-color:initial"> ett nationellt kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som arbetar för tillämpat livscykeltänkande i industri och samhälle. Swedish Life Cycle Center har idag 14 partners och är värd för ett myndighetssamarbete med nio svenska </span><span style="background-color:initial">myndigheter.</span><span style="background-color:initial">Centrumet</span><span style="background-color:initial"> har sin värdinstitution vid teknikens ekonomi och organisation.</span></div> <div><br /></div></span><div><strong>LinkedIn:</strong> <a href="https://www.linkedin.com/company/swedish-life-cycle-center" target="_blank">Swedish Life Cycle Center</a></div> <div><strong>Twitter:</strong> <a href="https://twitter.com/Lifecyclecenter" target="_blank">@Lifecyclecenter​</a></div></div>Thu, 25 Jun 2020 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxForskningsprojekt tar vara på patienters expertkunskaper<p><b>​Personer med kronisk sjukdom ansvarar själva för en mycket stor del av sin dagliga hälsa. Det gör dem till experter på att leva med sjukdomen – och detta är en expertroll som skulle kunna nyttjas bättre i dagens vårdsystem. Nu kan du som är patient bidra med din kunskap!</b></p><div>​På Chalmers startar nu ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på patienten som innovatör. Personer med kroniska sjukdomar, det vill säga långvariga eller livslånga sjukdomstillstånd, lär sig att leva med och anpassa sig till sin sjukdom. De tvingas sätta sig in i den komplexa sjukdomsbilden och noggrant observera symtom, hur de svarar på behandling och vilka förutsättningar som krävs för att förbättra sin livssituation. Den egenupplevda erfarenheten är grunden för innovationer och inom den här gruppen, och deras närstående, finns värdefull kunskap som är outnyttjad.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stöttar patienten att ta initiativet</h3> <div><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Andreas-Hellstrom.jpg" alt="Andreas-Hellstrom.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span>Det här är ett forskningsprojekt som tar ett helt nytt perspektiv, menar Andreas Hellström, forskningsledare på Chalmers.<br />– Sjukvården har blivit bättre på att bjuda in patienter för att utveckla sin verksamhet, men det här projektet går ett steg längre. Vi ger patienter stöd för att ta initiativet och leda innovationsprocessen vilket öppnar för helt nya idéer och lösningar. Här finns en innovationsmylla som bara väntar på att få utnyttjas, säger Andreas Hellström.</div> <div> </div> <div>För att ge patienter förutsättningar att driva innovation med fokus på att leva med kronisk sjukdom krävs strukturer i samhället som är öppna för att ta emot nya idéer. Det är just det som forskningsprojektet ska studera. </div> <div> </div> <div>– I projektet kommer vi att utveckla och pröva strategier, verktyg och modeller för att invånare och patienter framgångsrikt ska kunna agera som innovatörer. Vi kommer att kartlägga vad som krävs på systemnivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span></span></span></span>Forskare som lever med sjukdom</h3> <div><span></span><span><h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Sara-Riggare.jpg" alt="Sara-Riggare.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span></span></span></h3></span>Sara Riggare lever med Parkinsons sjukdom och medverkar i forskningsprojektet. Hon träffar sin neurolog två gånger per år, resten av året är hon själv sin främsta vårdgivare. Hon är doktorand på Uppsala universitet, och har bland annat utvecklat en tjänst som underlättar övervakning av medicineringen. Sara Riggare är en framträdande talesperson, inte bara i Sverige utan även internationellt, för att låta patienter få möjlighet att bidra till innovationer som främjar ett hälsosamt liv.<span><span></span></span><br /></div> <div> <br /></div> <div>– Det finns idag ingenstans att vända sig för att driva nya idéer och därför går en stor mängd patientkunskap förlorad. Läkaren har inte all information, och inte patienten heller. Jag önskar mig ett mer jämlikt samarbete mellan vården och patienten, säger Sara Riggare.</div> <div> </div> <div>Vården har mycket att vinna på den kunskap som kommer från personernas erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom – det vill säga en helhetsbild som inkluderar hälsa, vardag och egenvård. <br /></div> <div>– Sjukvården har också en roll i detta, det handlar inte bara om egenvården och vardagen. Vi kommer även att söka efter deltagare i projektet som har idéer om vad sjukvården skulle kunna göra annorlunda, säger Andreas Hellström.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dela erfarenheter och lära tillsammans</h3> <div>Forskningsprojektet baseras på ett gemensamt lärande och learning by doing. Patienter och närstående kommer bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter av innovation i den egna vardagliga vården, och tillsammans med forskare och innovationscoacher utveckla och testa innovationsstrategier. Forskarna följer processens steg och vilka förutsättningar som krävs för att goda idéerna ska kunna utvecklas och tas tillvara.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är du intresserad av att delta i projektet? </strong><a href="http://patientinnovatorer.ringla.nu/nyheter/rekrytering-till-projektet">Här kan du läsa mer</a>.<br /> Det går också bra att maila direkt till <a href="mailto:%20andreas.hellstrom@chalmers.se">Andreas Hellström.<br /><br /></a></div> <div> </div> <div>Forskningsprojektet <em>Patienten som innovationsledare i välfärdssystemet</em> finansieras av Vinnova och drivs av Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationen Forum Spetspatient, Kraftens hus, Coinnovate och C.S. Combined Services AB.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Malin Ulfvarson</div> <div>Foton: Carolina Pires Bertuol (Andreas Hellström), Christopher Kern (Sara Riggare)</div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Säkerhetssystem-som-förstår-mänskligt-beteende-räddar-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/S%C3%A4kerhetssystem-som-f%C3%B6rst%C3%A5r-m%C3%A4nskligt-beteende-r%C3%A4ddar-cyklister.aspxSäkerhetssystem som förstår mänskligt beteende räddar cyklister<p><b>​I projektet Mica som är finansierat av FFI har forskare från Chalmers undersökt interaktionen mellan cyklister och fordon. De har utvecklat ett smart säkerhetssystem som skulle kunna minska antalet dödsolyckor i trafiken med cyklister inblandade med upp till 96 procent.</b></p><p>​Det smarta säkerhetssystemet förutspår kontinuerligt vad en förare ska göra för att säkert köra om en cyklist. Systemet agerar när det ser ett missförhållande mellan vad föraren gör och vad hon eller han borde göra. Genom att samla in data från en provbana har forskarna undersökt hur olika faktorer påverkar beteendet vid omkörningsmanövrar med mötande trafik. Baserat på data har forskarna sedan modellerat hur fordon närmar sig cyklister och integrerat modellerna i system för automatisk nödbromsning (AEB) och kollisionsvarningar. Säkerhetsfördelarna från systemet har utvärderats genom virtuell simulering.</p> <p><span style="background-color:initial">– Enbart kollisionsvarningen verkar kunna minska antalet dödsolyckor bland cyklister med 53-96 procent och bidra till en minskning av allvarliga skador med 43-93 procent, säger Marco Dozza som är biträdande professor på avdelning Fordonssäkerhet. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Stödjer svensk bilindustri</span></h2> <p>Forskningsresultaten kommer att kunna stödja den svenska bilindustrin i att upprätthålla sin världsledande roll i utformningen av avancerade lösningar för aktiv säkerhet. Modellerna som togs fram i projektet kan förutsäga förarens avsikt när han eller hon närmar sig en cyklist bakifrån för att utföra en omkörning. Dessa modeller kan integreras med befintliga system och ger input till hur ett automatiserat fordon säkert och bekvämt ska köra om en cyklist. </p> <p><span style="background-color:initial">– Vår</span><span style="background-color:initial"> forskning stödjer utvecklingen av säkerhetssystem som kan hjälpa en förare eller ett automatiserat fordon att interagera med cyklister på ett säkert sätt. Vi har tagit förarmodellen från en TRL-nivå på 1-2 till en TRL-nivå på 5 för detta scenario, säger Marco Dozza. </span></p> <p><span style="background-color:initial">TRL, Technology Readiness Level är en beteckning för en teknologis mognadsgrad och tillhörande teknologisk risk. Inom forskningsintensiva verksamheter används teknikmognadsnivåer för att bekräfta vilka aktiviteter som behövs för att implementera forskningsresultaten i nya produkter/processer. TRL 5 innebär att systemet är valideradat i en relevant miljö. </span></p> <p><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningsresultaten kan också att komma påverka testscenarier för Euro NCAP som ger konsumentinfo om säkerheten hos nya bilar. Målet inom Euro NCAP är säkrare trafikmiljö, liksom färre personskador i samband med olyckor. </span></p> <p><span style="background-color:initial">Ett MICA2-projekt har redan beviljats och kommer att utvidga MICA och utveckla nya aktiva och passiva säkerhetssystem som kan stödja en förare under alla faser av en omkörning. </span></p> <p><span style="background-color:initial"><a href="https://www.saferresearch.com/events/welcome-safer-seminar-mica-1-modelling-interaction-between-cyclists-and-automobile">Den 17 juni presenteras forskningsresultaten på ett seminarium via Zoom.​</a></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">S</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">e filmer från experimenten</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/AixQ189hMi4">Flying overtaking with oncoming traffic (inside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/GSVPrXSHLSI">Accelerative overtaking with oncoming traffic (outside view)</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://youtu.be/W1O2E0vYhCY">Flying overtaking with oncoming traffic (outside view)​</a></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs mer</span><br /></p> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/MICA---Modellering-av-Interaktion-mellan-Cyklister-och-Fordon.aspx">MICA - Modellering av interaktion mellan cyklister och fordon</a><br /><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <p></p> <div><br /></div> <p><br /></p> <p><br /></p>Fri, 12 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Matvinn-vinnare-i-Gothenburg-Smart-City-Challenge.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Matvinn-vinnare-i-Gothenburg-Smart-City-Challenge.aspxMatvinn vinnare i Gothenburg Smart City Challenge<p><b>​Förslaget Matvinn, som slår två flugor i en smäll, imponerade på både allmänhet och jury när tävlingen Gothenburg Smart City Challenge avgjordes. Genom att ta tillvara den mat som blir över i skolköken och låta elevernas föräldrar ta med sig matlådor hem, skulle man kunna minska matsvinnets klimatpåverkan och samtidigt underlätta familjers vardagsliv.</b></p>​<span style="background-color:initial">Uppgiften för studenterna, som läser tredje året på Chalmers program Industriell ekonomi, var att utveckla idéer för smarta digitala lösningar som förbättrar Göteborg. Förslagen blev 18 stycken och dessa presenterades i varsin kort film och en poster som publicerades på <a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/smart-city-challenge/" target="_blank">Göteborgs Stads Stadsutvecklingswebb</a>. Här har allmänheten under två månader kunnat rösta samtidigt som en jury, med deltagare från stadens olika förvaltningar samt ansvarig lärare på Chalmers, bedömt förslagen. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När omröstningen stängde den 31 maj stod det klart att förslaget Matvinn, utvecklat av Rebecka Jakobsson, Cecilia Michelsen, Filipppa Johnsen, Clara Ottosson, Fredrik Dahl och Linnéa Fransson, vunnit både juryns och allmänhetens hjärtan och skrapat ihop flest poäng av båda. “Vinnare all over! Mat till alla barn som inte får en måltid hemma,” löd några av juryns motiveringar.</span><div><br /></div> <div>– Vi är jätteglada för vinsten! Det känns roligt att både Göteborgs Stad och allmänheten gillar vår idé och att matsvinn får vara i fokus, säger gruppen via Clara Ottosson.</div> <div><br /></div> <div>Teamet bakom Matvinn tar avstamp i det faktum att 34 ton ätbar mat slängs varje dag i svenska skolkök. Samtidigt finns ett tydligt mål i FN:s agenda för hållbar utveckling, som världens länder kommit överens om, att matsvinnet ska minska med 50 procent till år 2030. </div> <div><br /></div> <div>I Matvinns förslag packar skolkökets personal överbliven mat från dagens lunch i lådor som läggs i en låst kyl. Föräldrar kan sedan i en app se hur många lådor som finns och boka dessa. De får då också en kod till kylen för att kunna hämta ut sina matlådor. Matlådorna är gratis för familjerna vilket innebär att de sparar både tid och pengar, samtidigt som de i appen ska kunna få information om hur mycket mat de räddat och hur mycket koldioxidutsläpp det motsvarar. </div> <div><br /></div> <div>Även om appen inte hunnit utvecklas fullt ut under terminen så har teamet varit i kontakt med en skola i Angered som visat intresse för projektet. Skolan jobbar redan idag aktivt med att minimera matsvinn, men uppskattar ändå att omkring 20 portioner om dagen slängs. Och att få försöka hitta lösningar på verkliga problem och det lite annorlunda kursupplägget var uppskattat av studenterna. </div> <div><br /></div> <div>– Jättekul och en omväxling från hur vi vanligtvis pluggar. Det var motiverande att få arbeta med något som kan appliceras i verkligheten och ha kontakt med olika aktörer i samhället. Även möjligheten att vara kreativa och komma med egna idéer för hur Göteborg kan utvecklas till en mer smart och hållbar stad. Att sitta och brainstorma kring innovativa lösningar där alla idéer är välkomna är väldigt givande och kul men också utmanande, säger Clara Ottosson.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Matvinnposter_750x340.png" alt="Matvinnposter_750x340.png" style="margin:5px;width:740px;height:340px" /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Gothenburg Smart City Challenge</span></h3> <div>Tävlingen Gothenburg Smart City Challenge har pågått under vårterminen 2020 och är ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs Stad inom ramen för <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/iris" target="_blank">EU-projektet IRIS Smart Cities</a>. Närmare 200 göteborgare röstade på de 18 förslagen och flest totala antal röster fick förslaget Matvinn med 26 poäng. Förslaget rankades även högst av den jury där Göteborgs Stad och Chalmers ingick. Tvåa i tävlingen, med 24 av allmänhetens röster, blev förslaget Plantform – en digital plattform för att tillgängliggöra ytor för stadsodling i Göteborg.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.youtube.com/watch?time_continue=7&amp;v=ks9m2rBpyQM" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se filmen om Matvinn​</a></span></div> </div>Tue, 09 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxVraka räddar svenska vatten från oljeläckage<p><b>​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.</b></p>​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. <div><br /></div> <div>Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. </div> <div><br /></div> <div>– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken </h2> <div>Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. </div> <div><br /></div> <div>Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. </div> <div><br /></div> <div>Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. </div> <div><br /></div> <div>Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck/Sidor/miljofarliga-vrak.aspx">Miljöfarliga vrak</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/eulogo.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyper från EU" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 29 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxBredbart sätt att stabilisera lovande batterikoncept<p><b>​Bilindustrin storsatsar på att våra fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart, smörliknande mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Shizhao_Xiong_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av forskaren Shizhao Xiong " style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att  breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han har under lång tid arbetat tillsammans med Chalmersprofessor Aleksandar Matic och Professor Songs forskargrupp i Xi’an för att få fram ett lämpligt mellanlager till det batterikoncept som tros kunna revolutionera våra transporter. Till skillnad från dagens litiumjonbatterier har solid state-batterier – som även benämns som fastfasbatterier <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  en fast elektrolyt och innehåller därför ingen miljö- eller brandfarlig vätska. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/solidstatebatterilabb750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från batterilabbet på Fysik på Chalmers." style="margin:5px 10px;width:350px;height:263px" />Mycket förenklat kan ett solid state-batteri liknas vid en torr macka. Ett lager av metallen litium fungerar som brödskiva och ovanpå läggs ett keramiskt ämne som fungerar som pålägg. Det hårda pålägget är batteriets fasta elektrolyt som ska transportera jonerna mellan batteriets plus och minuspoler. Den torra smörgåsen har inte bara svårt att hålla ihop på ett bra sätt, den bjuder också på allvarliga former av skav mellan bröd och pålägg. Ett stort antal forskare runtom i världen arbetar därför med att ta fram lämpliga mellanlager som kan förbättra egenskaperna, öka strömtätheten och höja säkerheten. </div> <div><br /></div> <div>Den bredbara massa som forskarna i Göteborg och Xi’an nu presenterar fungerar som ett supersmör. Massan består av nanopartiklar av den keramiska elektrolytens material, LAGP, som har blandats med en jonisk vätska som kapslar in nanopartiklarna och gör mellanlagret mjukt och skyddande. Massan har ungefär samma konsistens som kylskåpskallt smör, fyller flera funktioner och breds på med hjälp av ett enkelt verktyg. </div> <div>Även om solid state-batteriernas potential är mycket välkänd, saknas det än så länge ett etablerat sätt att få dem tillräckligt stabila, speciellt vid hög strömtäthet när man tar ut mycket energi snabbt ur en battericell. Chalmersforskarna ser en stor potential i det nya mellanlagret. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/AleksandarMatic_200314_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av professor Aleksandar Matic" style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att storskaligt kunna tillverka kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga batterier som levererar hög kapacitet och kan laddas upp och ur i snabb takt, säger Aleksandar Matic, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Han spår att solid state-batterier kommer att finnas på marknaden inom fem år. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">De nya resultaten har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials. ​</span>​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/bredbart-mellanlager-kan-stabilisera-framtidens-solid-state-batterier-2999841"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext: En stor del av det experimentella arbetet med att ta fram ett multifunktionellt mellanlager till framtidens solid state-batterier har gjorts i batterilabbet på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om den vetenskapliga artikeln </h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444">”Design of a Multifunctional Interlayer for NASCION‐Based Solid‐State Li Metal Batteries”</a>  har publicerats i Advanced Functional Materials. Den är <span style="background-color:initial">skriven av Shizhao Xiong, Yangyang Liu, Piotr Jankowski, Qiao Liu, Florian Nitze, Kai Xie, </span><span style="background-color:initial">Jiangxuan Song och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, , Xi'an Jiaotong University, Kina, Danmarks tekniska universitet och National University of Defense Technology, Changsha, Hunan, Kina. </span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a></strong>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 7726284, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se ​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer batteriforskning från Chalmers</h2> <div>Det pågår ett brett och intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring. Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div>Tue, 19 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kampanj-gav-manga-nya-solceller-pa-svenska-villatak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kampanj-gav-manga-nya-solceller-pa-svenska-villatak.aspxKampanj gav många nya solceller på svenska villatak <p><b>​I en ny studie från Chalmers tekniska högskola konstateras att en svensk informationskampanj för solceller gav en avsevärd ökning av antalet solcellsinstallationer. Resultaten har nu publicerats i en vetenskaplig tidskrift.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmersforskarna Alvar Palm och Björn Lantz vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation har studerat en svensk informationskampanj för solceller som genomfördes 2017. Den aktuella kampanjen utfördes av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. </span><div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Syftet var att öka antalet solcellsinstallationer på villatak genom att informera villaägare om solceller, bland annat genom seminarier och individuell rådgivning. Kampanjen genomfördes i drygt 100 kommuner.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Informationsinsatser för hållbart beteende är vanligt förekommande. Trots detta vet man ganska lite om huruvida kampanjerna fungerar som avsett. Ämnet är komplicerat att studera, eftersom det är svårt att veta hur målgruppens faktiska beteende förändras efter att de tagit del av informationen, berättar Alvar Palm. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Forskarnas analys visar att kampanjen avsevärt ökade antalet solcellinstallationer i de deltagande kommunerna. Under kampanjen ökade antalet ansökningar till investeringsstödet för solceller med 29 procent i de deltagande kommunerna, jämfört med övriga kommuner. Resultaten står sig även efter bortsortering av ansökningar som inte ledde till installation.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Resultat har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I artikeln argumenterar vi, baserat på resultaten, för att informationskampanjer kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka mängden solceller runtom i världen, vilket skulle ge minskade koldioxidutsläpp i energisektorn, säger Alvar Palm.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/AlvarPalm_BjörnLantz_650x240px.jpg" alt="AlvarPalm_BjörnLantz_650x240px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:540px;height:196px" /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br />Chalmersforskarna Alvar Palm och Björn Lantz. </span><br /></div> <div><em>Foto: Ulrika Ernström och Oscar Mattsson</em><br /></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3"><span style="background-color:initial;font-family:inherit">Om studien</span><br /></h3> <div> </div> <div>I studien av Alvar Palm och Björn Lantz granskades den informationskampanj för solceller som utfördes 2017 av den kommunala energi- och klimatrådgivningen i drygt 100 kommuner. Utfallet i dessa kommuner jämfördes med övriga kommuner i en regressionsmodell med kontrollvariabler.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I analysen kontrollerades för bland annat solinstrålning, befolkningstäthet, andel röstande på miljöpartiet, andel enfamiljshus samt medelinkomst. Forskarna säkerställde även att installationerna inte var mer frekventa i de deltagande kommunerna redan innan kampanjen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Ökningen av antalet solcellinstallationer står sig även efter bortsortering av ansökningar som inte ledde till bekräftad installation. Då stödet är generöst och relativt lätt att söka bedömer forskarna att antalet beviljade ansökningar väl återspeglar antalet faktiska installationer. Det visas också av tidigare erfarenheter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Slutligen kontrollerades att installationerna inte minskade till under normalläget efter kampanjens slut, vilket hade kunnat indikera att den observerade effekten inte återspeglade en verklig ökning utan endast en tidsförskjutning av installationerna. Sammantaget bedömer forskarna att evidensen är stark för att den observerade effekten är verklig.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Publicerad artikel</span></h3> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">Palm, A., Lantz, B., 2020. </span><a href="https://doi.org/10.1016/j.enpol.2020.111540" target="_blank">&quot;Information dissemination and residential solar PV adoption rates: The effect of an information campaign in Sweden&quot;</a><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">. Energy Policy, vol. 142. (</span><span style="background-color:initial"><font color="#333333">Artikeln kan läsas gratis till 24 juni)</font></span></p></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>​Kon</span><span>takt</span></h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/alvar-palm.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Alvar Palm</a><br /></span><a href="/sv/personal/Sidor/lantzb.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Björn Lantz</a></p></div>Mon, 11 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Virtuellt-godkannande-av-lok-mojliggor-mer-gods-pa-jarnvag.aspxVirtuellt godkännande av lok möjliggör mer gods på järnväg<p><b>​Tack vare erfarenhet och kunskap som byggts upp inom kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics kan numeriska verktyg ersätta dyra geotekniska undersökningar. Det gav Green Cargo klartecken att ta dragstarkare lok i bruk, med några få restriktioner från Trafikverket.</b></p>På kort sikt ger det besparingar i miljonklassen. På längre sikt stärker det tågtransporternas konkurrenskraft och möjliggör överflyttning av transporter från väg till järnväg och därmed minskade koldioxidutsläpp för tyngre transporter. <div><br /></div> <div>Klassificering av järnvägsfordon påverkar vilka sträckor de får trafikera. Godstågsoperatören Green Cargo behövde sätta in lok med större dragkraft för att få en rimlig ekonomi i sina godstransporter. Det innebar att tyngre lok med treaxliga boggier skulle behöva trafikera banor som normalt trafikerades av lättare, tvåaxliga lok. Trafikverket kunde dock inte tillåta de tyngre treaxliga loken att trafikera banorna om säkerheten inte kunde garanteras. Situationen var så kritisk att den blev en stående punkt på mötena mellan Trafikverkets generaldirektör och Green Cargos VD. </div> <div><br /></div> <div>Klassificeringen av Green Cargos treaxliga lok innebar att loket hamnade i en högre klass än vad många banor klassificerats för, vilket skulle kunna innebära låga driftshastigheter. För broar finns beräkningsverktyg för att analysera påverkan av specifika fordon men för geoteknik var situationen mer komplicerad. En analys kan kräva dyra och omständliga markprov och de kvarvarande geotekniska restriktionerna var många. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/andersekberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Anders Ekberg är föreståndare för kompetenscentrumet Chalmers Railway Mechanics (Charmec). Han berättar att den största utmaningen för Charmec var att förstå problemet. Men med hjälp av de kontakter och den förståelse som byggts upp mellan Charmecs partners kunde man snart hitta en lösning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På några få möten med mellanliggande analyser kunde vi med hjälp av den erfarenhet och den kunskap vi skaffat i tidigare projekt nå en insikt. När väl lösningsmetoden var identifierad kunde vi relativt enkelt nå en lösning med hjälp av de numeriska verktyg vi byggt upp, säger Anders Ekberg. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Analysverktyg från Chalmers gav en lösning</span></h2> <div>Forskarna från Chalmers föreslog en analys av vilken belastning ett tvåaxligt lok medförde jämfört med ett treaxligt lok. Med hjälp av modeller de tagit fram kunde deras analys visa att den marginellt lägre lasten per axel på det treaxliga loket gjorde att den totala påkänningen i marken faktiskt blev lägre för det treaxliga loket. För att ytterligare analysera belastning genomförde Trafikverket en dynamisk analys med hjälp av programvara som tagits fram inom Charmec. </div> <div><br /></div> <div>– Analysen stödde slutsatsen att loken gav en lägre belastning på fyllnadsmaterial och den underliggande marken. Med detta i ryggen kunde vi på Trafikverket reducera antalet restriktioner för Green Cargos treaxliga lok, säger Ibrahim Coric som är chef på Underhåll Järnvägssystem Tillstånd Byggnadsverk på Trafikverket.</div> <div><br /></div> <div>Markus Gardbring är chef för Green Cargos operativa verksamhet och menar att det har mycket stor betydelse för deras verksamhet. </div> <div><br /></div> <div>– Green Cargo kan nu tillföra dragstarkare lok och slopa ett stort antal omlopp för ett antal större kunder vilket leder till effektivare godstransporter och är en förutsättning för att vi ska kunna ha mer gods på järnvägen, säger Markus Gardbring. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bidrar till minskade koldioxidutsläpp</span></h2> <div>En annan vinst är att tyngre lok med mer redundant dragkraft slirar mindre vilket minskar underhållskostnaderna. Markus Gardbring ser även vinster på längre sikt. Det svenska järnvägsnätet byggs om för att möjliggöra längre tåg. Sveriges regering har beslutat om att reducera 70 procent av alla koldioxidutsläpp för tyngre transporter fram till 2030. Det segment som enklast kan föras över till järnväg är intermodalt gods. Längre tåg är kostnadseffektivare och en förutsättning för att möjliggöra konkurrens med lastbil på en extremt konkurrensutsatt marknad. Lokens dragkraft kommer att bli avgörande då vikten snarare än längden blir begränsande för antalet vagnar per tåg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Läs mer om Charmec</span></h2></div> <div><span><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Jarnvagsforskning-prisas-for-genomslag-i-samhallet.aspx">Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället​</a><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Europeisk-jarnvägsharmoni-battre-för-klimatet.aspx">Europeisk järnvägsharmoni – bättre för klimatet​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Prognoser-for-sprickbildning-okar-jarnvagens-driftsakerhet.aspx">Prognoser för sprickbildning ökar järnvägens driftsäkerhet​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/CHARMEC-–-En-förutsättning-för-en-fungerande-järnväg.aspx">CHARMEC – En förutsättning för en fungerande järnväg​​</a><br /></div>Wed, 06 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxTankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen<p><b>​Amputerade patienter kan för första gången uppleva konstgjord känsel genom tankestyrda armproteser som de använder till vardags. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin. </b></p>​<span style="background-color:initial">Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I uppemot tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><a href="https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1917537" target="_blank">En studie som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine​</a> visar att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.​<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan" style="margin:5px;height:252px;width:215px" /><div>Forskningen leds av <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med <a href="https://www.sahlgrenska.se/" target="_blank">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a>, <a href="https://www.gu.se/" target="_blank">Göteborgs universitet</a> och företaget <a href="https://integrum.se/" target="_blank">Integrum</a> i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.</div> <div><br /></div> <div>– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/patient_340x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Patient med armprotes" style="margin:5px;height:402px;width:270px" /><div>– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. </div> <div><br /></div> <div>Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En av patienterna i studien har haft sin tankestyrda armprotes sedan början av 2017, och har haft konstgjord känsel i den sedan september 2018. </em><br /></div> <div> <div><em>– Protesen har förändrat mitt liv väldigt mycket, säger han. Den traditionella hylsprotesen som jag hade förut var ett hjälpmedel som jag bar. Den nya protesen känns inte som något som jag bär utan som en del av mig. Jag använder den hela dagarna, så för mig är det så naturligt, det är inget jag tänker på egentligen.</em></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Detta gör protesen unik</strong><br /></div></div> <div>Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:</div> <div><br /></div> <div><div><ul><li>Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.</li> <li>Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.</li> <li>Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.</li> <li>Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.​</li></ul> <div><span style="background-color:initial">Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.</span><br /></div></div></div> <div><div><br /></div> <div>– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.</div> <div><br /></div> <div>Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.</div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Max_och_patient_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan med patient" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><br /><br /></div> <div><div><br /></div> <div><em>Max Ortiz Catalan under en uppföljning med en patient i Chalmers-labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory.​</em></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om: Hur tekniken fungerar</span></h2></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"> <div>Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm. </div> <div><br /></div> <div>Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.</div> <div><br /></div> <div>Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.</div> <div><br /></div> <div>Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.​</div> <div><br /></div> </span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Tankestyrd_protes_illustration_400x311px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Illustration av tankestyrd armprotes" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Protesen är direkt kopplad till patientens nerver, muskler och skelett. De neurala gränssnitten består av elektroder runt de kapade nerverna. De muskulära gränssnitten består av elektroder som är implanterade i biceps och triceps. Skelett-gränssnittet har en titanskruv som är osseointegrerad i överarmsbenet – det innebär att bencellerna fäster direkt på den – vilket ger mekanisk stabilitet. En komponent i skelett-gränssnittet leder ut ur kroppen genom huden och kopplas till protesen. Elektriska kontakter som är inbäddade i skelett-gränssnittet levererar dubbelriktad kommunikation mellan protesen och elektroderna som är implanterade i nerver och muskler.</em><br /></span><span style="background-color:initial"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur den konstgjorda känseln upplevs</h2> <div>Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.</div></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen</h2> <div>Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.</div> <div><br /></div> <div>Utöver tillämpningen i proteser ger det permanenta gränssnittet mellan människa och maskin helt nya vetenskapliga möjligheter för att studera hur människans muskel- och nervsystem fungerar.</div> <div><br /></div> <div>Max Ortiz Catalan leder labbet <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers​</a>. Han håller också på att etablera det nya Center for Bionics and Pain Research på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i tätt samarbete med Chalmers och Göteborgs universitet. Där kommer teknologin att utvecklas vidare och implementeras kliniskt.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Stiftelsen Promobilia, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Region Västra Götaland (ALF-anslag), Vinnova, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet, ERC.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers utvecklar sin samverkan med sjukvården och den medicinska forskningen genom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/Sidor/default.aspx">styrkeområde Hälsa och teknik</a>.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/mindcontrolled_prosthesis_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tankestyrd preotes med känsel" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Med protesen kan patienterna känna föremålet när de tar tag i det och veta ​hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna hur en biologisk hand​ fungerar.​​</em></span><span style="background-color:initial"><em>​</em></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"><div><br /></div> <div><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">För mer information, kontakta</span><br /></div></div> <div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se​">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Johanna Wilde<br /></em></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em></div> <em> </em><div><em>Film och övriga foton: Johan Bodell</em></div> <em> </em><div><em>Illustration: Sara Manca /Yen Strandqvist</em></div></span></div></div></div>Wed, 29 Apr 2020 23:00:00 +0200