Nyheter: Forskning Filmhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 02 Jun 2020 17:11:24 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxVraka räddar svenska vatten från oljeläckage<p><b>​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.</b></p>​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. <div><br /></div> <div>Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. </div> <div><br /></div> <div>– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken </h2> <div>Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. </div> <div><br /></div> <div>Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. </div> <div><br /></div> <div>Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. </div> <div><br /></div> <div>Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck/Sidor/miljofarliga-vrak.aspx">Miljöfarliga vrak</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/eulogo.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyper från EU" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 29 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Sa-undviks-krockar-med-sjalvkorande-bilar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Sa-undviks-krockar-med-sjalvkorande-bilar.aspxSå undviks krockar med självkörande bilar<p><b>​​För att självkörande bilar ska vara säkra måste de kunna kommunicera med varandra.</b></p>​Med hjälp av drönare och algoritmer utvecklar <a href="/sv/personal/Sidor/olafl.aspx">Olaf Landsiedel​</a> och forskarna på Chalmers tekniken.<div><br /></div> <div>Filmen är producerad av <span style="font-weight:700">Stiftelsen för strategisk forskning, SSF</span>.<br /></div>Fri, 07 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxFramtidens robotar samspelar med människor<p><b>​Utmaningen för framtidens robotar är inte att ersätta människor utan att samspela med dem. Det säger Martin Fabian, professor i automation på Chalmers, i intervjuserien ”Inspirerande människor”. Samtalet spänner från artificiell intelligens och självkörande bilar till hur robottekniken, om den då hade funnits, hade kunnat förbättra arbetsmiljön inom varvsindustrin för hans egen far.​</b></p>​​​<span style="background-color:initial">Automation och robotisering är inte bara en fråga om tekniska lösningar. Forskningen idag handlar till stor del även om sociala strukturer och att skapa ett fungerande samspel mellan robot och människa – på människans villkor. Filmvärldens ondskefulla robotar som vill styra världen är avlägsna.</span><div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Framtidens%20robotar%20samspelar%20med%20människor/MartinFabian_250px.jpg" alt="Martin Fabian" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Martin Fabian, hur ser du på människans roll i förhållande till robotar inom arbetslivet framöver?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Vissa arbetsuppgifter både vill och kan vi helt överlåta till robotar idag, inte minst tunga och monotona arbeten inom industrin. Roboten ersätter den mänskliga muskelkraften i produktionen, är uthållig, tålig och precisionssäker. Människan sköter utveckling och planering, designar systemen och håller koll så att processen löper på.</div> <div><br /></div> <div>– Andra arbetsuppgifter vill vi inte, åtminstone inte i dagsläget, överlåta till robotar, fortsätter Martin Fabian. Det handlar om interaktioner där människan som fysisk person tillför värde. Hemrobotar och olika slag av vårdande robotar håller emellertid på att bli allt vanligare hjälpmedel, exempelvis i Japan. En hel del forskning pågår om hur robotar kan vara ett stöd för människor. Såväl inom vården som i tillverkningsindustrin är dessa så kallade kollaborativa robotar tänkbara.  </div> <div><br /></div> <div>Inom industrin finns vissa områden som är svåra att helt automatisera, exempelvis slutmonteringen inom bilindustrin där varierande moment ingår och kvalitetsaspekter påverkar slutresultatet. Där kan samarbete mellan människa och robot vara en möjlig lösning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi på Chalmers forskar en hel del om hur robotars beteenden kan anpassas så att samspelet med människor fungerar på ett bra sätt. För att de ska kunna vara medhjälpare måste människor trivas med att jobba tillsammans med dem. Det är exempelvis viktigt att roboten är tydlig och visar sina intentioner för att inte överraska sin omgivning, säger Martin Fabian, vars forskning till stor del sker mot bilindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inspirerande människor</strong></div> <div>Lyssna på samtalet i videon för att få svar på frågor som ”Hur kommer artificiell intelligens in i robotvärlden?” och ”Hur lyckas man som forskare?”.</div> <div><span style="background-color:initial">Intervjun ingår i serien <a href="https://sword.se/film" target="_blank">”Inspirerande människor” </a>där författaren och entreprenören Daniel Swärd samtalar med människor som har något intressant att berätta, från Nobelpristagare och OS-guldmedaljörer till forskare, entreprenörer, läkare, artister och vardagshjältar.</span><br /></div> <div>Syftet med samtalsserien är att dela med sig av erfarenheter, råd och historier som inspirerar och motiverar nästa generation till att hitta målsättningar och drömmar i livet.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/martin-fabian.aspx">Martin Fabian​</a>, professor i automation vid institutionen för elektroteknik på Chalmers,</div> <div><a href="mailto:%20fabian@chalmers.se">fabian@chalmers.se</a></div></div>Tue, 04 Jun 2019 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Bränslecellen---framtidens-transportlösning-med-nya-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Br%C3%A4nslecellen---framtidens-transportl%C3%B6sning-med-nya-material.aspxBränslecellen – framtidens transportlösning med nya material<p><b>​Bränslecellen har hittills varit för dyr för att slå igenom som energi- och transportlösning.</b></p><a href="/sv/personal/Sidor/Anna-Martinelli.aspx">​Anna Martinelli ​</a>och hennes forskargrupp utvecklar nya material som kan få cellen mer effektiv och gör den billigare.<div><br /></div> <div>Filmen är producerad av <span style="font-weight:700">Stiftelsen för strategisk forskning, SSF</span>.<br /></div>Mon, 20 May 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Hur-sma-och-fa-partiklar-kan-en-sensor-upptacka.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Hur-sma-och-fa-partiklar-kan-en-sensor-upptacka.aspxHur små och få partiklar kan en sensor upptäcka?<p><b>Minimal sensor ska detektera enstaka molekyler​! Närvaro av specifika biologiska molekyler i blodet kan indikera sjukdom. För att kunna diagnostisera i tidigt skede vill man kunna mäta ett fåtal av dessa. Därför krävs det supereffektiva sensorer.</b></p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">​</a><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">​Christoph Langhammer​</a><span style="background-color:initial"> och hans forskargrupp utvecklar nanosensorer.​</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Filmen är producerad av <span style="font-weight:700">Stiftelsen för strategisk forskning, SSF</span>.<span style="background-color:initial"><br /></span></div>Mon, 13 May 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Energiforlusterna-minskar-med-ny-kabelteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Energiforlusterna-minskar-med-ny-kabelteknik.aspxEnergiförlusterna minskar med ny kabelteknik<p><b>​Likströmskablar har små energiförluster och transporterar ström effektivare långa sträckor än växelströmskablar. Men för att kunna använda likströmskablar mer, behövs bättre isolering runt kablarna.</b></p><div class="page-content">Det utvecklar <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller​</a> och hans forskare på Chalmers.​ </div> <div class="page-content"><br /></div> <div class="page-content">Filmen är producerad av <strong>Stiftelsen för strategisk forskning, SSF</strong>.<br /></div>Mon, 11 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Deras-bevis-leder-till-säkrare-programvara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Deras-bevis-leder-till-s%C3%A4krare-programvara.aspxDeras matematiska bevis leder till säkrare programvara<p><b>​​Självkörande bilar, bank-appar och pacemakers. Vårt dagliga liv är allt mer beroende av mjukvara, men hur kan vi säkerställa att mjukvaran fungerar felfritt? Magnus Myreen och hans forskare på institutionen för Data- och informationsteknik bevisar riktigheten i program.</b></p><p>– Min forskning siktar till att ta fram mjukvara som är så pålitlig som möjligt, så att vi i framtiden kan göra ännu mer komplexa datorprogram, säger Magnus Myreen.<br /><br />Våra mobiltelefoner och datorer är fulla av känslig information. En målsättning för forskningsprojektet är att säkerställa att information inte läcker mellan till exempel olika appar.<br /><br />– Om du har en bank-app på din telefon och någon sorts spel-app så vill du inte att spelet ska kunna komma åt ditt bankkonto.<br /><br />Istället för att testa mjukvaran använder sig forskarna sig av matematik för att bevisa att mjukvaran alltid fungerar enligt sina specifikationer.<br /><br /><a href="https://youtu.be/Cl2ajs2XChI">Hör Magnus Myreen berätta hur i SSF:s video ”Framtidens forskningsledare” &gt;</a><br /><br />Forskningsprojektet <em>Pålitlig mjukvara via programmering och kompilering i logik</em> finansieras av SFF.<br /><br /><em>SFF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med ungefär 800 miljoner kronor om året. SSF är en fri, oberoende aktör inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet.</em><br /></p>Tue, 19 Feb 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/filmer/Sidor/Nobelpristagaren-i-kemi-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/filmer/Sidor/Nobelpristagaren-i-kemi-2017.aspxNobelpristagaren i kemi 2017<p><b>​Årets Nobelpristagare i kemi, Richard Henderson, träffade en doktorand och en masterstudent på Chalmers när han besökte Göteborg för att hålla en öppen föreläsning.</b></p>​Doktoranden Cecilia Fager och masterstudenten Gustav Persson fick tillfälle att samtala med Richard Henderson om bland annat varifrån han får sin inspiration, kryoelektronmikroskopi och vad han har för råd till unga forskare. <br /><br />Richard Henderson delade Nobelpriset i kemi 2017 med Jacques Dobochet och Joachim Frank för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. <a href="/sv/Personal/Sidor/fagerc.aspx">Cecilia Fager </a>är doktorand i Eva Olsson Group på institutionen för fysik och använder elektronmikroskopi i sin forskning. Gustav Persson läser masterprogrammet Applied Physics (tillämpad fysik) och arbetar samtidigt i Eva Olssons forskargrupp. <br /> <br />Se intervjun här ovan eller på <a href="https://youtu.be/WtwylezXEnw">Chalmers Youtube-sida</a>.<br />Wed, 20 Dec 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samarbete-avgorande-for-omstallningen-till-ett-hallbart-samhalle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samarbete-avgorande-for-omstallningen-till-ett-hallbart-samhalle.aspxSamarbete avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle<p><b>​Hur ställer vi om till ett hållbart samhälle så snabbt som klimatet kräver? Frågan är komplex, och många kategorier behöver agera – politiker, företag och forskare. De möttes alla på en stor, internationell konferens om hållbarhetsomställningar på Chalmers.</b></p><p>​Visionen om en hållbar framtid är antagen av i princip alla världens länder. Men hur förverkligar vi den? Vad finns det för hinder på vägen? Vilka roller ska olika aktörer ta och hur får vi omställningen att ske tillräckligt snabbt?<br /><br />På 8th International Sustainability Transitions Conference behandlade forskare, politiker, organisationer och företagsrepresentanter dessa frågor. Titta på videoklippet ovan för att ta del av några framträdande röster från konferensen.<br /><br />Läs mer:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers initiativ för innovation och hållbarhetsomställningar</a><br /><a href="http://ist2017.org/">8th International Sustainability Transitions Conference</a><br /><br />Video: Torgil Störner och Ingela Roos</p>Wed, 21 Jun 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspxNy forskning öppnar för skräddarsydda kostråd och spännande innovation<p><b>Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Nu har forskare på Chalmers utvecklat nya mätmetoder som möjliggör effektivare analyser av vad folk har ätit – utan att behöva fråga dem.</b></p>Forskarna på avdelningen Livsmedelsvetenskap bygger just nu upp ett metabolomik-laboratorium av högsta internationella klass. Med ny kunskap hoppas forskarna Ann-Sofie Sandberg, Rikard Landberg och Alastair Ross kunna bryta ny mark inom området mat och hälsa. <br /><br />Se filmen, läs artiklarna från Chalmers magasin – eller möt dem när de nya möjligheterna diskuteras i Almedalen 5 juli!<br /><br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/Ann-Sofie-Sandberg-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong><br />Forskar om mat och hälsa – för människans skull</strong> <div>Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Ann-Sofie Sandberg tycker det är hög tid att ta frågan om den hållbara människan på allvar. På Chalmers finns nu redskapen som kan hjälpa oss till sundare matvanor.​ <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspx">Läs hela artikeln Vi glömmer människan &gt;&gt;</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></div> <br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/Rikard-Landberg-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><strong>Vill skräddarsy kostråden</strong> <div>Han är 36 år, professor och tar snart över som chef för avdelningen för livsmedelsvetenskap. Den stora utmaningen är att ändra folks kostvanor, säger han. Därför vill Rikard Landberg utveckla tekniker som kan individanpassa kostråden.​ <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspx">Läs hela artikeln Vill skräddarsy kostråden &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/AlastairRoss-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><p class="chalmersElement-P"><strong><br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Ett avslöjande blodprov</strong><br />Frukt, kött eller fisk? Alastair Ross kan ta reda på vad som dominerar din kost utan att ställa frågan. Under tre år har han byggt upp labbet som mäter vad vi äter. <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspx">Läs hela artikeln Ett avslöjande blodprov &gt;&gt;</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a> <br /></p> <br /><br /><br /><br /><br />Debatt i Almedalen, onsdag 5 juli:<br /><strong>Dieter, larm och myter – varför är det så svårt att få tydliga svar om mat och hälsa? </strong><br />Dieter och larmrapporter duggar tätt, men väldigt lite är faktaunderbyggt. Varför är det så? På Chalmers finns nya verktyg för att mäta vad du ätit och vad just du faktiskt mår bäst av. Kan nya mätmetoder bana väg för pålitliga, skräddarsydda kostråd – och bättre mat?<br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/almedalen2017/Sidor/dieter-larm-och-myter.aspx">Läs mer om seminariet &gt;&gt;</a>Wed, 14 Jun 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-film-med-Asa-Haglund-om-blatt-laserljus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-film-med-Asa-Haglund-om-blatt-laserljus.aspxNy film med Åsa Haglund om blått laserljus<p><b>​Se en film med Åsa Haglund, docent på avdelningen för fotonik på MC2, om hennes forskning om blå lasrar, finansierad av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF).</b></p>​Det är blått ljus Åsa Haglund och hennes forskare på Chalmers vill skapa. 2014 gick Nobelpriset i fysik till uppfinningen av blå lysdiodrar, för att göra ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor <span><span>–<span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span></span> en bra ersättning för de gamla energislukande glödlamporna. Men Åsa Haglund vill gå ett steg längre.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Vi är intresserade av att undersöka om man kan ha laserbaserad belysning istället för LED-lampor. LED-lamporna är väldigt bra, de har väldigt hög energiverkningsgrad när man inte försöker få ut så mycket ljus från dem. Men från en lampa vill man ha ganska mycket ljus. Då måste man skicka in ännu mera ström i LED-lampan för att få ut mer ljus. Men gör man det går verkningsgraden ner dramatiskt. Den kan sjunka från kanske 80 procent till 40 procent, säger Åsa Haglund i filmen från SSF.<br /><br />Åsa Haglund är medlem i SSF:s karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare, och finansieras med sex miljoner kronor under 2014-2019. <br />Hör henne berätta mer om sin forskning och om framtida användningsområden för det blå  laserljuset i den sex minuter långa filmen.<br />Fri, 09 Jun 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/filmer/Sidor/Vera-Sandberg-Sveriges-forsta-kvinnliga-ingenjor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/filmer/Sidor/Vera-Sandberg-Sveriges-forsta-kvinnliga-ingenjor.aspxVera Sandberg – Sveriges första kvinnliga ingenjör<p><b>​I år är det exakt 100 år sedan som Sverige fick sin första kvinnliga ingenjör, Vera Sandberg. Teknisk utbildning på den här tiden var vigt åt männen och när den då 19-åriga Vera Sandberg antogs 1914 var hon enda kvinna bland cirka 500 män som studerade på Chalmers. Något som måste ha väckt en stor uppmärksamhet på den tiden.</b></p><p></p> <div>Att vara ensam kvinna på ett tekniskt lärosäte vid den här tiden kan inte alltid ha varit en lätt tillvaro, något som en av hennes dikter visar.</div> <div> </div> <blockquote style="font-size:14px"><div dir="ltr" style="text-align:left">På labbis jag kladdar
</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">På CS jag labbar
</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Går bra, går bra</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">gubbarna buga
</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">å grabbarna truga
</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Hurra, Hurra!</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Jag brygger sulfat</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">lagar ej mat</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Ger katten i disken
</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Men själv tar jag risken</div> <div dir="ltr" style="text-align:left">Ty världen blir vår
 </div> <div dir="ltr" style="text-align:left">När kvinnan blir fri</div></blockquote> <div>1917 examinerades hon från Chalmers som Sveriges första kvinnliga ingenjör. Vera Sandberg dog 84 år gammal, på julafton 1979. I dag kan man se spåren av henne på Chalmers där hon bland annat fått gett namn åt Vera Sandbergs allé, Chalmersspexet Vera, Team Vera i Eco-marathon, det nystartade Café Vera och en luftballong i Chalmers ballong corps.</div> <p></p>Thu, 01 Jun 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-forhandlar-i-trafikkorsningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-bilar-forhandlar-i-trafikkorsningen.aspxSjälvkörande bilar förhandlar i trafikkorsningen<p><b>​I videon ser vi hur tre bilar möts i en trafikkorsning, i 50 km/timmen, och passerar korsningen nästan samtidigt. De självkörande bilarna är inledningsvis på kollisionskurs, men förhandlar med varandra och anpassar sina hastigheter så att kollisioner undviks och trafikflödet maximeras.</b></p>​ <br />I dagens trafiksystem är korsningar speciellt svåra och riskfyllda platser. Många bilar behöver passera samma yta och för att undvika olyckor finns trafikljus, skyltar och regler. Tyvärr leder detta till att trafikflödet bromsas upp och köer uppstår, samtidigt som energiförbrukningen ökar. Med kommunicerande självkörande fordon finns en stor potential för förbättring och många problem skulle kunna lindras.<br /><br />Demonstrationen som syns i videon är utförd på AstaZero testbana av en grupp forskare från Chalmers. När de självkörande fordonen närmar sig korsningen kommunicerar de sin rutt och hastighet till övriga fordon och ett gemensamt beslut tas om hur de ska passera korsningen på ett optimalt sätt.<br /><br />– Dagens trafiksystem är både olycksdrabbat och ineffektivt. Ofta tvingas fordonen stanna helt i onödan. Med vår metod kan vi automatiskt hitta den mest energieffektiva och säkra lösningen. Till exempel kan det innebära att ett mindre fordon accelererar något genom korsningen för att en lastbil ska slippa sakta ner, säger Robert Hult, forskare på institutionen Elektroteknik. <br /><br />Beslutsprocessen är mycket snabb och upprepas allteftersom bilarna närmar sig korsningen för att kunna anpassas efter oförutsedda händelser. Forskarnas metod är utvecklad för att främja ett effektivt trafikflöde och tekniken är skalbar och går att tillämpa på fler än tre bilar.<br /><br />Hur känns det att sitta i en självkörande bil som passerar en annan med så små marginaler?<br />– Passagerarens upplevelse måste naturligtvis beaktas, och även om komforten var väldigt god kändes det lite obehagligt till att börja med. Efter att ha åkt med ett par gånger blev det dock väldigt naturligt, säger Mario Zanon, forskare på institutionen för Elektroteknik. <br /><br />Forskningen involverar flera forskargrupper på Chalmers och ingår även som en del i forskningsprojektet Copplar. Copplar står för CampusShuttle cooperative perception and planning platform, och har som mål att utveckla ett självkörande fordon för stadstrafik, och oavsett väderförhållanden, som ska kunna köras mellan Chalmers två campus Johanneberg och Lindholmen.<br /> <br /><br /><strong>Resultaten har publicerats: </strong><br /><a href="http://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?arnumber=7798649" target="_blank">Primal decomposition of the optimal coordination of vehicles at traffic intersections</a><br />Robert Hult; Mario Zanon; Sébastien Gros; Paolo Falcone, Chalmers University of Technology <br /><br /><a href="https://www.researchgate.net/publication/315189963_An_Asynchronous_Algorithm_for_Optimal_Vehicle_Coordination_at_Traffic_Intersections" target="_blank">An asynchronous Algorithm for Optimal Coordination at Traffic Intersections</a><br />Mario Zanon; Sébastien Gros; Paolo Falcone; Henk Wymeersch, Chalmers University of Technology<br /><br />Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), Copplar och Chalmers Styrkeområde Transport. Demonstrationen genomfördes med hjälp från Volvo Cars, Fengco Real Time Control och Leica Geosystems.<br /><br /><strong>KontaKt:</strong><br />Institutionen Elektroteknik, Avdelning System- och reglerteknik<br />Robert Hult, doktorand, <a href="mailto:robert.hult@chalmers.se">robert.hult@chalmers.se</a><br />Mario Zanon, postdoc, <a href="mailto:mario.zanon@chalmers.se">mario.zanon@chalmers.se</a><br />Sébastien Gros, docent, <a href="mailto:grosse@chalmers.se">grosse@chalmers.se</a><br />Paolo Falcone, docent, <a href="mailto:paolo.falcone@chalmers.se">paolo.falcone@chalmers.se</a>Tue, 16 May 2017 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Per-Delsing-i-nytt-tv-program-pa-SVT.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Per-Delsing-i-nytt-tv-program-pa-SVT.aspxPer Delsing i nytt tv-program på SVT<p><b>​Per Delsing, välkänd professor i experimentell fysik på MC2, är stjärnan i det första avsnittet av den nya vetenskapsserien &quot;Forskare för framtiden&quot;, som hade premiär på Sveriges Television (SVT) den 10 maj.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pdelsing_urplay_170510_665x330_adj.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Per Delsing förklarar tvillingparadoxen och avslöjar hur hans eget intresse för vetenskap och teknik en gång föddes, och berättar om andra forskningsintressen.</div> <div>&quot;När jag var nio, tio år gammal såg jag på tv hur de landade på månen, och jag tyckte att det var så häftigt. Det var då jag bestämde mig för att jag ville arbeta med teknik och vetenskap&quot;, säger han i programmet.</div> <div>Det sju minuter långa premiäravsnittet innehåller också scener som spelats in i Nanotekniklaboratoriet, där tittarna guidas av Per Delsing.</div> <div>Serien produceras av Utbildningsradion (UR).</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Så här beskrivs satsningen på Utbildningsradions hemsida:</h4> <div>&quot;I &quot;Forskare för framtiden&quot; porträtteras en rad forskare som formar morgondagen. I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till.&quot;</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div>Mon, 15 May 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxGrafen och bärplan ger optimistjolle superkrafter<p><b>​Studenter och forskare kopplade till Chalmers satsning på sportteknologi har utvecklat en optimistjolle med överlägsna prestanda. Med hjälp av en komposit av kolfiber och grafen har skrovet gjorts både lättare och starkare än normalt. Bärplan kan sedan lyfta skrovet över vattenytan, vilket dramatiskt minskar vattenmotståndet och ökar farten.</b></p>​Efter tester i det maritima konsultbolaget SSPA:s anläggning på campus Johanneberg under våren kunde provseglingar utföras i Göteborgs hamninlopp i början av april. <a href="https://www.facebook.com/axelrahmsailing/videos/1905324476413724/">Filmsekvenserna</a> på hur den 17-årige elitseglaren och JSM-mästaren i Laser Radial-jolle Axel Rahm flyger fram i Chalmers-optimisten har därefter fått blixtsnabb spridning i sociala medier.<br /> <br />Det är fortfarande en relativt ny företeelse att montera bärplan på mindre jollar. Grundtanken i det aktuella projektet har varit att koncentrera sig på den enklaste av alla jollar – optimisten. Kan man få en sådan att foila? (Uttrycket foila av engelskans hydrofoil = bärplan.)<br /> <br />Huvudansvarig för arbetet har varit forskaren och läraren Christian Finnsgård.<br /> <br />Sedan introduktionen 1947 har optimistjollen blivit världens troligen största båtklass med uppåt 300.000 exemplar. Med 2,3 meters längd och en segelyta på blygsamma 3,5 kvadratmeter är man normalt begränsad till farter under 4 knop.<br /> <br />Den aktuella jollen har ett skrov i kolfiberväv, förstärkt av supermaterialet grafen. Vikten har därmed kunnat minskas från normala 35 kilo till omkring 27 kilo. Man har fått den att foila på öppna vindar, mellan halvvind och slör, inte på kryss.<br /> <br />Det är inte första gången försök görs med bärplan på optimistjolle. Den brittiska seglaren Katherine Knight <a href="http://foilingboatadventures.blogspot.se/2009/12/foiling-oppie.html">spred 2009 stillbilder</a> på hur hon fick en optimist att lyfta med bärplan från en mothjolle.<br /> <br />Den jolle som tagits fram på Chalmers tycks dock vara den första där man kunnat visa längre sammanhängande rörliga bilder på en foilande optimistjolle.<br /><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Christian Finnsgård, 031-772 9156, mobil 073-0729156, <a href="mailto:christian.finnsgard@chalmers.se">christian.finnsgard@chalmers.se</a><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Flying_Optimist1.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Bild: Per Thorén<br />Fri, 07 Apr 2017 15:55:00 +0200