Nyheter: Forskning Blogg NASAhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 30 Apr 2014 15:28:56 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-hemma-igen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-hemma-igen.aspxNasa: hemma igen<p><b>Jag är hemma igen, efter en lång resa, och det känns skönt att få sova ut i min egen säng. Det har varit en rolig resa, även om det inte riktigt gick som förväntat med observationerna av syrelinjer i supernovaresten Cassiopeia A.</b></p>Nu kan jag inte göra så mycket mer än vänta på den färdiga datan från FIFI-LS teamet. De måste först reducera datan: ta bort strålningen från atmosfären och olika effekter från teleskopet och instrumentet, så att bara strålningen från rymden kvarstår. Innan dess vet jag inte säkert hur det kommer att se ut.<br /><br />Men från den preliminära dataanalysen som gjordes på Sofiaflygningen så ser det inte ut som mina syrelinjer är detekterade. Att vi inte ser de linjer som vi förväntar oss kan betyda att gasförhållandena i Cassiopeia A inte ser ut som vi trott. Då kan jag använda datan utan linjer för att sätta en övre gräns på hur starka linjerna kan vara utan att synas i datan, och därmed begränsa gasens möjliga temperatur och täthet. <br /><br />Att analysera data utan linjer är inte lika spännande som data med linjer, men det kan fortfarande ge oss kunskap om gasen i Cassiopeia A. Och det hjälper också FIFI-LS teamet analysera hur deras instrument fungerar och hur känsligt det är, så att de kan använda instrumentet på bästa sätt.<br /><br />Allt som allt har jag haft en kul vecka i Palmdale, och det var häftigt att få flyga med Sofia. Jag hoppas att jag kan få ut något intressant ur datan, när jag så småningom får den. Nu ser jag fram emot att få vara hemma ett tag och få sova som vanligt!<br /><br /><strong>Text och bild: </strong>Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Solnedgång från Sofiaflygplanet</em><br /><em>Bild 2: Det har gått och blivit vår medans jag var borta!</em><br />Wed, 30 Apr 2014 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-flygningen-med-sofia.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-flygningen-med-sofia.aspxNasa: flygningen med Sofia<p><b>Nu äntligen, vad jag har väntat på, Sofiaflygningen!​</b></p>Jag fick sitta i cockpiten när planet startade, se hur komplicerat det är att starta ett flygplan, och lyssna på radiopratet mellan piloterna och Air Traffic Control. En av flygledarna undrade vad Sofia skulle observera i natt. <br /><br />Det är kallt på planet, eftersom de har haft problem med att kyla elektroniken. Det låter också mycket, kanske för att utrymmet är så öppet och väggarna kala. Så alla sitter med headset, med olika kanaler för att kontakta olika personer eller pratas vid i en liten grupp.<br /><br />Min observationstid kommer och går, men i datan syns inga linjer alls. Jag får vänta tills datan är fullt reducerad (så att bara strålningen från rymden kvarstår) innan jag vet säkert, men det ser inte ut som jag kommer få ut så mycket av observationerna. Jättetrist, men det är sådant som händer ibland. Astronomer kan inte kontrollera rymden, bara titta ut och försöka förstå vad vi ser. Ibland ser man ingenting, och då får man försöka lista ut om det är för att det inte finns något att se eller för att man har tittat på fel sett. <br /><br />Att vi inte ser de syrelinjer som borde finnas i Cassiopeia A kanske betyder att vi har haft fel, att vi inte förstår hur gasen i Cassiopeia A beter sig. Det är också ett resultat! Då kan vi försöka förstå varför vi trodde fel, och vad som verkligen pågår, för att ansöka om mer observationstid och till slut få veta vad som finns i Cassiopeia A. <br /><br /><strong>Text och bild: </strong>Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Sofiahangaren. Bilarna parkerade utanför ger ett känsla av hur stor den är.</em><br /><em>Bild 2: Vi går bort till Sofia. Alla har extra mat med sig.</em><br /><em>Bild 3: Sofiapiloterna under starten. Där är mycket att hålla reda på.</em><br /><em>Bild 4: Jag i cockpiten.</em><br /><em>Bild 5: Observationerna är på gång, och alla har sina platser och sina uppgifter. De som inte sköter observationerna sitter vid ett bord och planerar nästa observation eller tittar på datan från den förra. </em>Sun, 27 Apr 2014 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-briefing-flightplan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-briefing-flightplan.aspxNasa: briefing &amp; flightplan<p><b>Som förberedelse inför nattens Sofiaflygning har vi först köpt med oss mat, flera små måltider och mellanmål för att klara oss hela natten.</b></p>Klockan 17:50, två timmar innan takeoff, har alla som ska flyga med en &quot;mission briefing&quot;, då vi går igenom passagerarlistan, vem som är ansvarig för vad, och vad som ska observeras. Jag presenterar kort vad jag ska observera, syreliner i supernovaresten Cassiopeia A. <br /><br />Vi går också igenom väder- och vindprognos för hela flygrutten och hela natten. Det blåser mycket över södra Kalifornien, så vi kommer få turbulens i början och slutet av flygningen. Förutom det ser det lungt ut över USA inatt. <br /><br />Ni kan följa Sofiaflygningen på <a href="http://flightaware.com/live/flight/NASA747">Nasas webbplats</a><br /><br />Vi startar 19:50 lokal tid (04:50 svensk tid) och landar 05:40 lokal tid imorgon (14.50 svensk tid). Mina observationer kommer att börja runt 00:30 (9:30 svensk tid).<br /><br /><strong>Text och bild: </strong>Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br /><br /><em>Bildtext: Den planerade rutten för nattens Sofiaflygning. Tiderna är i UTC (svensk tid minus 2 timmar).</em>Sat, 26 Apr 2014 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-noggrann-planering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-noggrann-planering.aspxNasa: noggrann planering<p><b>Nu är jag någorlunda omställd till nattschema, inför Sofiaflygningen i morgon natt. Under kvällen har vi planerat denna flygning, inklusive mina 72 minuter observationstid av supernovaresten Cassiopeia A med instrumentet FIFI-LS.</b></p>Efter de 72 minuterna kommer planet att svänga för att observera nästa källa, så mina observationer måste planeras noggrannt. Det betyder också att det finns en risk att de 72 minuterna inte räcker till, så jag har fått bestämma vilka linjer som är viktigast och ska observeras först.<br /><br />Det som jag ska observera är atomlinjer, av neutralt syre (OI) och en syrejon som saknar två elektroner (OIII). Atomer i gasen i Cassiopeia A skickar ut strålning med bestämda våglängder. Vilka atomer som finns i gasen, och vilka våglängder de skickar ut strålning på, beror på gasens fysiska förhållanden som temperatur och täthet. <br /><br />De olika atomlinjerna jag ska observera kommer från gas med olika förhållanden, så jag kan använda dem för att bestämma gasens temperatur och täthet, och hur den varierar med position i den lilla delen av Cassiopeia A som observeras. <br /><br />Sofiaflygningen i morgon är förresten den första officiella vetenskapliga flygningen för FIFI-LS; de andra har varit tekniska flygningar, för att se till att instrumentet fungerar som det ska. I morgon blir också den sista FIFI-LS flygningen för i år, och kanske den sista någonsin: Nasas budget har krympt och de har bestämt att Sofiaprojektet ska läggas ner. Sofia är just nu det enda teleskopet som kan göra de infraröda observationer som det gör, så jag och många andra astronomer håller tummarna för att Sofia ska få leva och flyga vidare.<br /><br /><strong>Text och bild: </strong>Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br /><br /><em>Bildtext:</em><br /><em>Bild 1: Sofiaflygplanet</em><br /><em>Bild 2: Våra tidigare observationer av Cassiopeia A med rymdteleskopet Herschel: kolmonoxid-(CO)-linjer i blått och OIII-linjer i rött. Bild från Wallström et al. 2013, Astronomy &amp; Astrophysics</em>Fri, 25 Apr 2014 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-sakerhetstraning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-sakerhetstraning.aspxNasa: säkerhetsträning<p><b>I dag har jag haft säkerhetsträning inför Sofiaflygningen på fredag. Eftersom flygplanet är modifierat så gäller lite andra regler än på ett kommersiellt flygplan.</b></p>En av skillnaderna är att man måste bära med sig ett litet personligt syresystem eftersom man går omkring mycket under flygningen. Det finns också olika system i olika delar av planet, och eftersom man kan befinna sig var som helst när (om!) något händer så måste man veta hur alla fungerar. <br /><br />Sen var jag med om förberedelserna inför nattens flygning, som kräver mycket koordination mellan piloterna, teleskopoperatörerna, instrument-teamet, annan teknisk personal, och övriga gäster. De måste ha koll på varje detalj av vad som ska observeras, och hur, men också ha koll på väder och vind för hela flygsträckan, som täcker halva USA. <br /><br />Till sist stod vi i skymningen och såg Sofia flyga över våra huvuden och bort över bergen. <br /><br /><strong>Text och bild:</strong> Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Sofia står ute när vi ska dit för säkerhetsträning. </em><br /><em>Bild 2: Sofia med Sofia.</em><br /><em>Bild 3 och 4: Sofiaflygplanet börjar sin observationsflygning.</em>Thu, 24 Apr 2014 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-Sofia-traffar-Sofiateamet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-Sofia-traffar-Sofiateamet.aspxNasa: Sofia träffar Sofia-teamet<p><b>Idag har jag träffat Sofia-teamet som har hand om instrumentet jag ska använda (FIFI-LS) och som sköter observationerna medan instrumentet är installerat på teleskopet. Jag har också äntligen fått se själva flygplanet!</b></p>Det är en omgjord Boeing 747, med Sofiateleskopet installerat längst bak. Mellan teleskopet och resten av flygplanet är det en lufttät förslutning, eftersom en lucka i sidan av planet öppnas när teleskopet ska observera. På andra sidan förslutningen sitter instrumentet FIFI-LS och observatörerna. <br /><br />FIFI-LS är det största instrumentet som någonsin installerats på Sofiateleskopet; det mäter ungefär 1 kubikmeter i volym, och väger ca 600 kilo. FIFI-LS gör observationer på infraröda våglängder, mellan 40 och 200 mikrometer (0.04 - 0.2 millimeter; synligt ljus har en våglängd på ca 0.0005 mm). <br /><br />Saker vid rumstemperatur, som till exempel du och jag och ett ljummet FIFI-LS, avger också infraröd strålning. Denna värmestrålningen är mycket starkare än den strålningen vi försöker fånga upp från rymden, så för att instrumentet ska fungera ordentligt måste det kylas ner. När FIFI-LS observerar hålls det vid en temperatur av 1.7 K (-271.5 C) med hjälp av flytande kväve och helium.<br /><br />Infraröda våglängder absorberas också av atmosfären (det är grunden till växthuseffekten), och speciellt av vattenånga, så för att kunna observera infraröd strålning från rymden måste man antingen använda flygplansteleskop och flyga över så mycket av atmosfären man bara kan, eller skicka upp ett teleskop i rymden. <br /><br /><strong>Text och bild:</strong> Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br />PS. Sofiateleskopet har fått sitt namn av <span><em>Stratospheric Observatory For Infrared Astronomy</em> och är ett samarbete mellan USA:s Nasa och Tysklands DLR.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>1. Sofiaflygplanet</em><br /><em>2. Sofia står för Stratospheric Observatory For Infrared Astronomy.</em><br /><em>3. FIFI-LS-instrumentet. De lustiga plastpåsarna ovanpå är där för att förhindra isbildning på instrumentet när de flytande gaser som kyler det sipprar ut. Det blåa i bakgrunden är den lufttäta förslutningen till själva teleskopet. </em>Wed, 23 Apr 2014 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-framme-vid-flygbasen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Nasa-framme-vid-flygbasen-.aspxNasa: framme vid flygbasen<p><b>Jag är framme i Palmdale, Kalifornien, några timmar utanför Los Angeles. Det är en liten stad i ett ökenlandskap, så solen är stark och det är svårt att ta sig fram utan bil.</b></p>Jag har i alla fall lyckats promenera till en mataffär för lite nödproviant (bagels, skinka, granola bars), och dit kommer jag behöva återvända under veckan eftersom alla måste ta med sig egen mat till Sofiaflygbasen. <br /><br />Jag är också väldigt väldigt trött; framåt eftermiddagen tror min kropp det är mitt i natten (9 timmars tidsskillnad) så det är svårt att hålla sig vaken. Och svårare blir det: observationsflygen med Sofiateleskopet sker på natten, undan den störande solen, så de som jag kommer arbeta med är på nattschema. Jag ska träffa dem i eftermiddag, när de just har stigit upp, så vi får se hur långt in på natten jag orkar vara vaken!<br /><br /><strong>Text och bild:</strong> Sofia Wallström, doktorand på institutionen för rymd- och geovetenskaper<br /><br /><br /><em>Bildtext: </em><em>Framme i Palmdale, Kalifornien, några timmar utanför Los Angeles.</em><br />Tue, 22 Apr 2014 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Sofia-ska-titta-pa-supernovarester-hos-Nasa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Sofia-ska-titta-pa-supernovarester-hos-Nasa.aspxSofia ska titta på supernovarester hos Nasa<p><b>Sofia Wallström är doktorand inom astronomi. Hon använder stora teleskop för att studera stoft (som damm- eller sotpartiklar) och molekyler i supernovarester – det som blir kvar när en stjärna har exploderat. I slutet av april har hon fått observationstid med Nasas flygplansteleskop Sofia för att titta på en supernovarest som heter Cassiopeia A.</b></p>En supernova är dödsexplosionen av en stor stjärna som väger mer än åtta gånger så mycket som solen, eller cirka 10^31 kilo (det vill säga 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kilo). När stjärnan exploderar kastar den av sig det mesta av dessa 10^31 kilo av materia, som formar ett stort expanderande skal. Detta är en supernovarest. <br /><br />– Jag vill veta hur en supernova påverkar sin omgivning, och vad den tillför sin galax. I en supernova formas tunga ämnen, molekyler, stoft, med mera, men om allt detta lyckas spridas ut i galaxen beror på hur supernovaresten beter sig. Supernovans enorma explosionsenergi skapar chockvågor, som senare kan förändra eller förstöra stoft och molekyler som finns i supernovaresten. <br /><br />Med Sofiateleskopet ska hon titta på några olika atomlinjer som berättar om förhållanden i gasen – som till exempel täthet och temperatur – som är framför och bakom en chockvåg som rör sig igenom supernovaresten. <br /><br />– Genom att studera chockvågens påverkan kan vi ta reda på hur mycket av supernovans material som kommer att spridas vidare ut i galaxen. <br /><br />Följ med på Sofias resa till Nasa här i <em>Forskning pågår</em>.<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>1. Doktorand Sofia Wallström. Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Cumming </em><br /><em>2. Sofiateleskopet ombord sitt flygplan. Foto: NASA Photo / Carla Thomas</em><br />Tue, 22 Apr 2014 01:00:00 +0200