Nyheter: Forskning Blogg Isonhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 04 Feb 2014 14:43:08 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-3-december.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-3-december.aspxIson: Onsala 3 december<p><b>Ison – var det en flopp eller ett stjärnskott? Nu när kometen Ison inte längre existerar och världens teleskop har riktats om mot andra himmelska kroppar, kanske det är dags att fråga sig om kometen var värd den stora uppståndelsen eller om det hela var en pinsam jätteflopp.</b></p>Naturligtvis är det en besvikelse att kometen förintats och jag kan förstå att många kanske tycker att  det hela känns som en flopp, nu när kometen inte kommer att förgylla himlavalvet under de tidiga decembermorgnarna.<br /><br />Observationsfasen är visserligen över, men det betyder inte att det är slut för oss astronomer. Det här är bara början. Nu ska alla observatörer plöja igenom det berg av observationer som gjorts för att vaska fram vartenda uns av data som de kan hitta. Många av de här observationer kommer var för sig att framstå som ganska obetydliga, precis som våra egna observationer av blåsyra i Ison, men de kommer att bli viktiga pusselbitar i det arbete som sedan följer när vi sammanställer och jämför olika observationer.<br /><br />Sedan kommer det stora detektivarbetet med att ställa upp teorier och modeller som ska förklara vad som egentligen hände och vad det var vi observerade. Astronomer kommer att åka på konferenser och argumentera med varandra för att pröva vilka idéer som verkar trovärdigast. Och sedan, om ett halvår eller ett år, kommer det att börja publiceras mängder med artiklar i den astronomiska fackpressen. En del av resultaten från de här artiklarna kommer också att nå ut till allmänheten – kanske inte i dagspressen men i form av artiklar i populärvetenskapliga tidningar. Och ytterligare något år senare kommer de nya kunskaperna från Ison att leta sig in i läroböcker och astronomiböcker.<br /><br />Bara det faktum att kometen Ison inte har gjort som vi har förutsagt utan ofta, som ett litet busfrö, gjort något precis oväntat, visar att vi fortfarande har mycket att lära om kometer. Och vi kommer att lära oss saker. Ison har redan skrivit in sig i astronomins historia som den mest observerade kometen någonsin. Att det finns mängder av upptäckter gömda i det stora berget av observationer tvivlar ingen astronom på. Forskningsmässigt kommer Ison att betraktas som en succé!<br /><br />Vad kommer vi då att lära oss av Ison? Ja, det vet vi inte idag. Hade vi vetat det skulle vi inte kalla det för forskning.<br /><br /><strong>Text:</strong> Mikael Lerner, forskningsingenjör vid Onsala Rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><em>Bildtext: Astronom Eva Wirström och forskningsingenjör Mikael Lerner i kontrollrummet på Onsala rymdobservatorium.</em><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december-2.aspx">Ison: Onsala 2 december – 2</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december.aspx">Ison: Onsala 2 december – 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-3.aspx">Ison: Onsala 29 november – 3</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-R.aspx">Ison: Onsala 29 november – 2</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspx">Ison: Onsala 29 november – 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspx">Ison: Onsala 28 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br />Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br />Tue, 03 Dec 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december-2.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december-2.aspxIson: Onsala 2 december 2<p><b>Hej då Ison! … Och hej Lovejoy!</b></p>Fler och fler rapporter talar nu samma språk: Isons komet finns inte längre. Den löstes upp i ett moln av stoft och gas någon timme innan den passerade som närmast solen på kvällen den 28 november. Det kometliknande objekt som dök upp i solteleskopens bilder några timmar senare verkar vara resterna av detta moln som nu sprids ut och förtunnas.<br /><br />Det blir ingen fantastisk show på morgonhimlen i december. Det finns ingen komet kvar att observera.<br /><br />Under helgen gjorde vi ett par sista tappra försök att leta efter magnesiumoxid (MgO) och kiseloxid (SiO) med 20-metersteleskopet i Onsala – utan resultat. Idag har vi så tagit beslutet: vi avbryter vår observationskampanj; det blir inga fler observationer av Isons komet.<br /><br />Betyder det att vårt kometäventyr är över?<br /><br />Faktiskt inte. Det finns en annan komet på himlen, som säkert skulle kallats årets komet om det inte varit för att den helt hamnat i skuggan av Ison. Den här kometen upptäcktes av den australiske amatörastronomen Terry Lovejoy så sent som i september. Faktum är att det här är den fjärde kometen som bär hans namn. Lovejoys komet har överraskat genom att bli betydligt ljusstarkare än vad man först trodde. Redan i november blev den synlig för blotta ögat och jag fick tips från en kollega på Areciboteleskopet, världens största radioteleskop, att Lovejoys komet var mer aktiv än Isons komet.<br /><br />Under helgen 23-24 november lät jag vårt 20-metersteleskop följa Lovejoys komet medan våra radiomottagare letade efter en radiosignal på frekvensen 88 631,8 MHz som skulle avslöja förekomsten av blåsyra (HCN) i gaserna som strömmade ut ur kometen. Det var precis detsamma vi hade gjort med Isons komet i en dryg veckas tid med ganska magert resultat, så jag var beredd på att vi förmodligen inte skulle hitta någonting nu heller – men skam den som ger sig. Och den här gången hade vi bättre tur: i våra data finns det en klar signal, så nu kan vi beräkna hur mycket blåsyra som Lovejoy släpper ut i rymden!<br /><br />Blåsyra finns i tillräckligt stor mängd för att producera en av de starkaste signalerna som vi kan urskilja signalen för. Först och främst ger det ett mått på kometens aktivitet: hur mycket is som förgasas per sekund. Om vi kan följa hur mängden blåsyra förändras kan vi alltså följa kometens aktivitet. Än mer intressant blir det när vi kan jämföra med observationer av andra ämnen. Då kan vi börja titta på hur mycket det finns av ett ämne i förhållande till ett annat ämne och jämföra med andra himlakroppar.<br /><br />Observationerna av Lovejoy skedde lite grand i smyg. Så här får man egentligen inte göra. För att få observera med teleskopet måste man skicka in en ansökan om teleskoptid. Den ska granskas av en grupp astronomer som ska betygsätta den och sedan delas teleskoptiden ut till de mest lovande projekten. Det var så vi gjorde med Isons komet. Men man kan bara ansöka om teleskoptid två gånger om året och det var inte förrän i början av november som vi visste att Lovejoys komet såg lovande ut.<br /><br />Nu visste vi att det finns en annan komet som vi kan observera och jag skrev därför ihop en specialansökan om teleskoptid så att vår kometgrupp kan fortsätta att följa vad som händer med Lovejoys komet medan den långsamt närmar sig solen under december månad. Ansökan blev snabbehandlad och efter några dagar fick vi vår ansökan godkänd.<br /><br />Så även om vi nu har sagt tack och hej till Isons komet, så fortsätter vi nu att forska vidare på Lovejoys komet. Vi har redan kommit igång med nya mätningar  och väntar med spänning på vad vid kommer att upptäcka härnäst.<br /><br /><strong>Text:</strong> Mikael Lerner, forskningsingenjör vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><strong>Foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Komet Lovejoy kliver in i rampljuset - mätningar från 20-metersteleskopet visar upp tecken på blåsyra.</em><br /><em>Bild 2: Decembersol på 20-metersteleskopet i Onsala.</em><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december.aspx">Ison: Onsala 2 december – 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-3.aspx">Ison: Onsala 29 november – 3</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-R.aspx">Ison: Onsala 29 november – 2</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspx">Ison: Onsala 29 november – 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspx">Ison: Onsala 28 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br />Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br /><br />Mon, 02 Dec 2013 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-2-december.aspxIson Onsala 2 december 1<p><b>Åh Ison, ingen tycks förstå sig på dig fullt ut! Över helgen har din match mot solen analyserats in i minsta detalj av kometforskare världen över, samtidigt som nya data samlats in från teleskop på många olika våglängder.</b></p>Exempel på vad man har sett:<br /><br />Det franska forskarteamet som följde din HCN-produktion (produktion av blåsyramolekyler) på väg in mot solen har inte lyckats se något mer av den varan: Din kärna har helt brutits upp och det finns ingen is mer – ELLER den kärna som finns kvar har fått slut på is nära ytan.<br /><br />Vana forskare tycks inte kunna urskilja någon kärna i mitten av det expanderande stoftmolnet som ger din ljusstyrka, en ljusstyrka som minskar snabbt (jämför det man ser uppe till höger i bilden från teleskopet Lasco här ovan som togs i lördags kväll med den vi postade från innan passagen). Och analyser av din svans tycks tyda på att du slutade ge ifrån dig stoft redan straxt innan du kom som närmast solen – då kan du inte längre klassas som en aktiv komet, även om det skulle finnas en kärna kvar därinne? <br /><br />Vi har över helgen inte heller lyckats se spår av MgO (magnesiumoxid) eller SiO (kiseloxid) med Onsalas radioteleskop – spår som skulle kunna ha sagt något om hur stoftet du tidigare släppte ifrån dig är uppbyggt. Och nu är du alltför långt ifrån solens blästrande strålning för att vi ska kunna hoppas på någon ökning av den aktiviteten.<br /><br />Så det är med blandande känslor vi gemensamt tar beslutet att inte återigen rikta 20-meters-teleskopet mot dig i morgon som planerat. Nu ska vi istället följa din kompis, kometen C/2013 R1 Lovejoy, som verkar vara mindre lynnig på sin väg in mot solen. Men du har tagit mig med på en resa av aldrig skådat slag och lärt mig mycket under vägen, även om den enda kontakten vi fick är den glimt av HCN (blåsyra) du visade oss den där fredagen efter ditt stora utbrott. <br /><br />Hej då Ison!<br /><br /><strong>Text: </strong>Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers <strong><br /></strong> <br /><strong>Bild:</strong> Nasa/ESA Lasco c3 <br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-3.aspx">Ison: Onsala 29 november – 3</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-R.aspx">Ison: Onsala 29 november – 2</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspx">Ison: Onsala 29 november – 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspx">Ison: Onsala 28 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br />Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br /><br />Mon, 02 Dec 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-3.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-3.aspxIson: Onsala 29 november 3<p><b>Vad kan vi vänta av den nya, dubbelsvansade komet Ison som just passerat så nära solen? Idag fick 20-metersteleskopet i Onsala för första gången prova göra nya och lite vågade observationer av kometen.</b></p>Vår tanke är att i den intensiva solstrålningen lossnar molekyler av magnusiumoxid (MgO) och kiseloxid från kometens stoftkorn. Sådana har aldrig observerats förut men Ison ger ett bra tillfälle och 20-metersteleskopet ett bra instrument för ett försök att se något nytt som kan berätta om kometens sammansättning, dess långa historia och vad som händer den just nu.<br /><br />Mikael Lerner, astronom och forskningsingenjör på observatoriet, rättar en bugg i koden som styr teleskopet. Det tar lite tid från observationerna men nu kan teleskopet följa kometer som far med en hastighet större än hundra kilometer i sekunden. <br /><br />Medan kometen håller sig ovanför 15 grader över horisonten riktar sig teleskopet mot den, mäter vid rätt frekvens för signalen från MgO och kollar konstant vid en närliggande frekvens för att korrigera för allt bakgrundsbrus. <br /><br />Mikael pratar i telefon med Eva Wirström. Ska vi ändra taktik med tanke på nattens bilder från Nasas solsatelliter? Beslutet blir att vi håller till planen: vi observerar MgO idag, mest på prov, och i morgon i skarpt läge. Detekterar vi inget byter vi till kiseloxid på söndag. <br /><br />Vi får några timmars data, men brusnivåerna är höga och ingen signal syns till. Det är kanske inte så konstigt. Ute regnar det: vattenhalten i luften begränsar radiosignalerna från kometen. Det är också möjligt att teleskopets skarpa öga tittar på fel ställe på himlen. <br /><br />I morgon väntas bättre väder, kometen ligger lite bättre till på himlen och från Nasa kan vi hämta uppdaterad information om kometens bana.<br /><br />Möjligen finns det för lite kvar av kometen för att våra mätningar ska vara värdefulla. Men det vet vi ännu inte. Som Mikael beskriver det glatt:<br /><br />– Det vore fan att inte försöka! <br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em></em><span><em>Bild 1: Mikael Lerner styr teleskopet mot komet Ison.</em><span><br /><em><span style="display:inline-block"></span></em></span></span><em>Bild 2: Ett radioöga mot kometen: 20-metersteleskopets parabol. Det är den skyddande radomen som gör att den kan se komet Ison trots att den ligger nära solen.<br />Bild 3: Intetsägande graf: ännu inga spår av magnesiumoxid från kometen. Vi fortsätter i morgon.<br />Bild 4: Avstämning per telefon med kometledaren.</em><span><br /><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-R.aspx">Ison: Onsala 29 november 2</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspx">Ison: Onsala 29 november 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspx">Ison: Onsala 28 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br />Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br />Fri, 29 Nov 2013 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-R.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-R.aspxIson: Onsala 29 november 2<p><b>Det är morgonen efter och kometen Ison är på väg ut från mötet med solen. Eller det som finns kvar av den.</b></p>Under själva passagen igår kväll blev kometen ljussvagare i bilderna som sändes ner från rymden av Nasa/ESA-sonden Soho, men nu på morgonen har den blossat upp igen. Nya svansar syns. Är det här något tillfälligt eller något som kommer att hålla i sig? Är det mest bara stoft som lyser eller har nya reserver av vattenånga frigjorts? <br /><br />Om några timmar börjar vi Onsala rymdobservatoriums kanske viktigaste observationer under den här kampanjen. Vi kommer att behöva ta beslut om rätt taktik. Vi kommer att behöva hitta en bra balans mellan att observera säkra molekyler som kan ge oss signal som vi kan lita på – och att leta efter mer oväntade molekyler som den här unika kometen och detta nya unika utbrottet ger oss en chans att titta efter.<br /><br />Läs Karl Battams senaste blogginlägg hos Nasa: <a href="http://www.isoncampaign.org/karl/schroedingers-comet">Schrödinger's Comet</a><br />och hör Eva prata i P1 i morse: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&amp;artikel=5718581">SR Vetenskap &amp; miljö: Oklart om &quot;århundradets komet&quot; klarat sig</a><br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em></em><em>Bild 1: Spänt läge minibussen mot Onsala med senaste kometbilden på datorskärmen.</em><br /><span><em>Bild 2: Isons nya ansikte, sedd från Soho tidigare i morse. Bild: Nasa/ESA</em><br /><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspx">Ison: Onsala 29 november 1</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspx">Ison: Onsala 28 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br /><br /><br />Fri, 29 Nov 2013 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-29-november-E.aspxIson: Onsala 29 november 1<p><b>Vad var det första som dök upp i huvudet när jag slog upp ögonen nyss? Ison såklart. Har det hänt något nytt över natten? Hur var det med det där som faktiskt verkade komma ut på andra sidan?</b></p>Kollar snabbt solforskarnas twitter-feeds, email och bloggar: Det verkar som om någon beståndsdel av Isons kärna faktiskt har överlevt, för nu har vi återigen en kropp i solteleskop-bilderna (se ovan) från vilken en svans har börjat växa igen! <br /><br />Men detta har tagit alla med överraskning och ingen kan ännu säga om detta innebär att vi trots allt kommer att kunna se Ison på himlen i december, eller hur stark den i så fall kommer att vara.<br /><br />Som astronom som jobbar med interstellär kemi i vanliga fall är jag verkligen inte van vid så här snabba händelseförlopp och det känns fantastiskt att kunna följa utvecklingen hos ett objekt i så gott som realtid på det här sättet - särskilt som komet Ison har visat sig göra precis som den vill!<br /><br /><strong>Text: </strong>Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers <strong><br /></strong> <br /><strong>Bild: </strong>Nasa/ESA Lasco c3<br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspx">Ison: Onsala 28 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br /><br />Fri, 29 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-28-november.aspxIson: Onsala 28 november<p><b>Det verkar tyvärr inte som om någon större del av komet Ison har överlevt sin solpassage ikväll.</b></p>Jag har följt det hela live via Nasa Goddards Google+ Hangout och Youtube-sändning, och redan på väg in mot solen, någon timme innan närmaste passage, kunde man se i bilder från solteleskopet Soho hur kometen liksom sträckts ut till en enda lång svans, vilket man förväntar sig om den brytits upp till småstenar. <br /><br />Efter solpassagen kunde man svagt se något material &quot;komma ut på andra sidan&quot;, men det är förmodligen inte en hel komet som kommer att vara synlig på himlen i december som vi hade hoppats. <br /><br />Kan dock fortfarande inte släppa Ison helt: Vår plan för imorgon är ju att observera molekylära beståndsdelar av stoft, så det kanske kanske kan ge något...<br /><br /><strong>Text: </strong>Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers <strong><br /></strong> <br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <div class="bm-back"> <a href="/sv/forskning/chalmersforskning">Forskning pågår</a> </div> Thu, 28 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspxIson: Onsala 27 november<p><b>Igår kom det in flera rapporter som tycktes tyda på att komet Ison har brutits upp i mindre fragment/stoft!</b></p><p>Dels rapporterade astronomer i Frankrike som studerar HCN, samma blåsyremolekyl vi har fokuserat på med 20-meters-teleskopet i Onsala, att dess intensitet minskat med en faktor 20 på bara några dagar; dels tycks intensiteten i synligt ljus minska, eller iallafall öka långsammare än den borde. Tillsammans kan detta alltså tyda på att isen som håller samman kometens sten och grus är på väg att helt och hållet förångas, och då finns det inget kvar som håller ihop kometkärnan. <br /><br />Notera att man i &quot;vanliga&quot; bilder med blotta ögat inte kan se något tecken på att kometen brutits upp. Det beror på att stoftet som gör att vi ser kometen lysa lossnade från kometen för flera dagar sedan, och att kometen brutits upp innebär inte att bitar kastas ut på ett explosions-liknande sätt utan snarare att de långsamt glider isär.<br /><br />Men ingen kan ännu säga med säkerhet att det är helt kört för komet Ison. Om man vill följa dess resa in mot solen i någorlunda realtid kan jag rekommendera <a href="http://sohowww.nascom.nasa.gov/data/realtime/">webbsidan för Nasas solteleskop Soho</a>, med de senaste bilderna från olika instrument.<br /><br />Där kan man redan nu se komet Ison närma sig solen från höger i kameran Lasco C3 – se bilden ovan – och imorgon bör Lasco C2 visa den i mer närbild då den sniffar på solen.<br /><br />Vi här på Onsala håller tummarna för att det finns något av komet Ison kvar att observera på fredag när vi får chansen igen!<br /><br /><span></span><strong>Text: </strong>Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers</p> <p><strong>Foto:</strong> Nasa, <span>Lasco C3<span style="display:inline-block">  på solteleskopet Soho</span></span><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspx">Ison: Chile 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a></p> <p><a href="http://sohowww.nascom.nasa.gov/data/realtime/">Nasa: solteleskopet Soho</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <br /></p>Wed, 27 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-27-november.aspxIson: Chile 27 november<p><b>– Det är riktigt spännande. Liz Guzman är astronom på Alma och dyker oväntat upp vid teleskopet på 5100 meters höjd under eftermiddagen tillsammans med några kamrater. Hon berättar om planerna för att observera komet Ison på torsdag, dagen då allt står på spel.</b></p>Framför Alma:s samlade ögon och en liten armada av rymdteleskop hoppas forskarna se något alldeles unikt i vår solsystemsskådningshistoria. <br /><br />Liz och kompisarna stannar en stund och dricker te med oss. Neil, som jobbar med att testa antenner, är sugen på att jobba i Skandinavien. Vi småpratar och jag får några fler detaljer om kometprojektet. Just nu håller vi på att testa saker, berättar Liz.<br /><br />– Vi hoppas att allt kommer att fungera! säger hon.<br /><br />Under eftermiddagen observerar vi en märklig stjärna i stjärnbilden Örnen som blossade upp så länge sedan som 1919. Sedan en galax vars ljus tagit 11 miljoner år att nå oss. Åtminstone i princip: ännu ser vi ingen signal från den, men det kan ju också vara intressant.<br /><br />Det är dags att säga hej då till teleskopet Apex, till teleskopet Alma och till den röda, andlöst vackra Chajnantorplatån med sina berg och snöfläckar. I morgon flyger jag inhyst i en bräcklig stålfarkost strax ovan ytan på ett stort klot i rymden, samtidigt som komet Ison utmanar ett mycket större klot bara 150 miljoner kilometer bort. <br /><br />Ingenjören Carlos kör oss upp på kullen bakom teleskopet för att se solnedgången måla teleskop och landskap i varma röda färger. Namnet Chajnantor lär betyda plats för avsked. Jag vill verkligen inte härifrån, men efter perihelium – när komet Ison befinner sig närmast vår sol – väntar den långa resan ut och tillbaka hem till det skönt iskalla Oortmolnet, eller i mitt fall Sverige.<br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Teleskopet Alma i solnedgång.</em><br /><em>Bild 2: Astronom Liz Guzman.</em><br /><em>Bild 3: Teleskopet Apex i solnedgång.</em><br /><em>Bild 4: Astronom Robert Cumming.</em><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-27-november.aspx">Ison: Onsala 27 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspx">Ison: Chile 24 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. Wed, 27 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-24-november.aspxIson Chile 24 november<p><b>Det är grillfest på APEX. Samtidigt har vi våra bärbara datorer framme och observationerna fortsätter. Nu jobbar jag natt, månen kommer upp först sent och ovan oss gnistrar otaliga stjärnor som jag för det mesta inte känner igen.</b></p>Det dansas framför lägerelden, folk skrattar och klappar takten, på skärmen ser man hur teleskopet uppe på platån tuggar på med en karta över granngalaxen Lilla magellanska molnet. Vattenhalten i atmosfären blir sakta allt bättre. In mot småtimmarna gör vi troligen om gårdagens mätningar av kolmonoxid i en planetarisk nebulosa. Sen i gryningen blir det unga planetsystem eller galaxer. Får se.<br /><br />Det är bara dagar kvar innan komet Ison svänger en soldiameter ovan vår stjärnas sextusengraders yta och det är lite frustrerande att närheten till solens stoppar oss från att mäta den med teleskopet Apex. Istället kommer solsatelliterna Stereo och SDO visa vad som händer. <br /><br />På grillfesten får jag också reda på att Alma:s kampanj börjar just den 28 och går i början ut på att observera var tionde minut under passagen. Ett helt nytt jätteteleskop och en aldrig förr skådad händelse! Hoppas verkligen ISON håller sin del av överenskommelsen och åtminstone strålar på ett sätt som går att mäta. <br /><br />I morse skulle kometen kanske fortfarande synas trots närheten till solen. Jag klättrar upp på kontrollrummets platta tak för att göra ett eget – sista, kanske? – försök med fältkikare och kamera. Klockan 05:30 ska den upp över horisonten, men redan klockan 06 ska himlen vara allt för ljus. Jag kollar riktningen med Sky Map i mobilen och tar så många foton jag orkar. Bilderna tycks visa stjärnor som jag inte ens kan se med kikaren – det betyder att kameran kan hitta kometen även om jag inte lyckas se den själv. Det går inget bra, planeten Merkurius dyker upp över de mörka bergen, i sammanhanget okaraktäristiskt bländande ljus och vacker, och avslöjar att mina bilder har alla varit av fel ställe längs horisonten, och nu är det för sent att ändra taktik. Så dör kamerabatteriet. Skit också. <br /><br />När jag vaknar tar jag en promenad i öknen i gassande eftermiddagssol. En fjäril tar skydd i skuggan under samma träd som jag. Tar sand och ökengrus i handen och tänker på att i sådan här storlek är även kornen i Isons långa svans. <br /><br />Innan kvällens observationer börjar tar jag ännu en titt på bilderna från i morse. Med en stjärnkarta ser jag vilka ljusprickar som fastnat på de olika bilderna och upptäcker att på en finns en svag suddig ljusprick precis ovanför horisonten, på rätt plats. En kometdetektion. En ljussvag jätteflopp? Kanske, om man trott glädjekalkylerna, men Ison lyder inte marknadskampanjernas lagar, bara fysikens. <br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: </em><span><em>Jag och teleskopoperatör Paulina Venegas håller observationerna igång mitt under grillfesten. </em></span><em></em><br /><em>Bild 2: Jobbar man nattskifte så sover man på dagen och vill inte bli störd.</em><br /><em>Bild 3: </em><span><em>Ökensand med korn som är typiska - storleksmässigt om inte annars! - för de större stoftkorn i kometsvansar. </em></span><br /><em>Bild 4: Blå gryningshimmel – med en suddig prick på rätt plats för att vara kometen.</em><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspx">Ison: Onsala 21 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br />Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. Sun, 24 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-21-november-.aspxIson: Onsala 21 november<p><b>Efter ett uppehåll i observationerna på ett par dagar, på grund av att teleskopet deltagit i geodetiska mätningar (*) tillsammans med andra teleskop spridda över hela världen, är det i dag dags att sätta igång igen.</b></p>Ison befinner sig nu såpass nära solen (mindre än 25 graders vinkel) att det är svårt för de flesta markbaserade teleskop att observera den. Men eftersom mottagarna på vårt teleskop skyddas från solens energirika och skadliga strålning av den boll-formade radomen är vi ett av få team som kan fortsätta följa den. <br /><br />Det som gör att vi inte kan observera mer än ett par dagar till är istället att den spenderar mer och mer tid under horisonten sett från Göteborg. Till helgen kommer den inte ens att komma över 15 grader, vilket är gränsen för hur lågt vi kan styra teleskopet tillräckligt noggrant. <br /><br />Men strax efter solpassagen den 28 november bör Ison, om den överlever sin nära dust med solen, sticka iväg norröver igen och vi kan rikta teleskopet mot den igen redan dagen efter.<br /><br />Idag är det Per Bjerkeli som sköter observationerna från sitt kontor i Köpenhamn, när vi startade upp hade vi kontakt via Skype. Det är blåsyremolekyler<span>, det vill säga <span style="display:inline-block">HCN, </span></span>som gäller idag oxå. Vi hoppas främst på att kunna se signaler om det sker ännu en dramatisk ökning i kometens aktivitet, vilket inte är otroligt med tanke på de extrema förhållanden den utsätts för under den sista veckan av resan mot solen.<br /><br /><strong>Text och foto: </strong>Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers<br /><br /><br />(*) Geodetiska mätningar görs för att bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet med mera. På Onsala används en teknik som kallas långbasinterferometri, som brukar förkortas till VLBI efter engelskans Very Long Baseline Interferometry, som går ut på att flera radioteleskop långt från varandra samtidigt observerar samma samma avlägsna starka radiokälla ute i rymden (kvasarer). Metoden används till exempel för att noggrant kunna mäta hur kontinenterna på jorden rör sig i den så kallade kontinentaldriften.<br /><br /><strong>Bildtexter:</strong><br /><em>Bild 1: 20-metersteleskopet inuti radomen på Onsala rymdobservatorium</em><br /><em>Bild 2: Astronom Per Bergman, Onsala rymdobservatorium, Chalmers</em><br /><em>Bild 3: Astronom Per Bjerkeli, via Skype från Köpenhamn.</em><br /><em>Bild 4: </em><span><em>radomen på Onsala rymdobservatorium, som omger </em></span><span><em>20-metersteleskopet </em></span><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspx">Ison: Chile 19 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br />Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. Thu, 21 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-19-november.aspxIson: Chile 19 november<p><b>Jag är på besök hos världens mest fantastiska teleskop, Alma. Hennes just nu 61 antenner bor granne till Apex på 5000 meters höjd i norra Chile, ett ständigt föränderligt inslag i det soldränkt torra landskapet.</b></p>Alma håller man fortfarande att köra in, testa och mecka med och det är just här det händer, vid Alma:s driftcentral på 2500 meter. <br /><br />Andreas Lundgren är en av svenskarna som jobbar här, som biträdande programansvarig för teleskopet. Det är han och kollegan Tommy Wiklind, före detta chalmerist förresten, som bjudit in mig. Vi kollar in de antenner som finns här för testning innan de åker upp till Chajnantorplatån, jag klappar transportbilen Otto, och jag får en snabb titt i labben där de nedkylda mottagare läggs ihop i stora knallblåa cylindrar innan de installeras på antennerna.<br /><br />Jag får sitta på dagens avstämningsmöten, först med astronomerna och sedan med ingenjörerna. Förkortningarna haglar men det blir tydligt att just nu är en spännande tid när Alma håller på att komma igång, skarpa forskningsprojekt blandas med tester och problemlösning. Varje antenn har ett nummer. Till exempel 63:an som jag såg åka upp häromdagen omnämns, stackaren hade fått stå utan ström och blivit för varm bland mottagarna. Bara ett av dagens små utmaningar för ett av världens största forskningsanläggningar.<br /><br />Och allt detta hade jag inte skrivit om det inte hade varit för ett av de där skarpa forskningsprojekten. Alma håller nämligen på att observera komet Ison. <br /><br />– Men det är hemligt, vi får inte berätta nåt! säger Andreas.<br /><br />Jag pressar honom ändå, och det ger lite utdelning.<br /><br />Vilka forskare som beställt observationerna får jag inte veta, men det är ett omfattande program som redan börjat och som fortsätter in i december, berättar Andreas.<br /><br />Ison-observationerna har som det andra projektet någonsin fått åka gräddfil in i Alma:s observationsprogram (särskilt tillstånd av teleskopets föreståndare heter det). Det första var en annan komet, komet Lemmon, som imponerade på himlen i våras.<br /><br />Liksom med Apex och Onsala-observationer är det kometens molekyler som Alma vill åt. Unikt för Alma är att kometen kan observeras i princip oavbrutet före, under och efter närbesöket hos solen den 28 december. Antennerna är till skillnad från spegelblanka Apex specialgjorda för att klara av att titta rakt mot solen, &quot;lite frostade&quot;, som Andreas beskriver det. Det betyder unik kometskådning för ett unik astronomisk händelse.<br /><br />– Vi gör saker här som inget annat teleskop har någonsin kunnat göra, säger Andreas. <br /><br />Vad kommer Alma att upptäcka hos kometen? Vad har antennerna sett hittills? Om det är någon som vet det får jag inte reda på det, och Andreas skulle ändå inte berätta. <br /><br />Men kombinationen superteleskop plus superkomet, kan det bli annat än superspännande? <br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><strong>Bildtexter</strong>: <br /><em>Bild 1 och 2: Teleskoptransport x 2: En Alma-antenn är på väg till Chajnantorplatån.</em><br /><em>Bild 3: På Alma:s dagliga astronommöte diskuteras problem, väder och planer. Tommy Wiklind och Lewis Knee (båda disputerade vid Chalmers) och Andreas Lundgren.</em><br /><em>Bild 4: Teleskopet Alma i Atacamaöknen i Chile, sedd från Apex.</em><br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspx">Ison: Chile 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. Tue, 19 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-18-november.aspxIson: Chile 18 november<p><b>Nu ligger Ison för nära solen för att Apex ska kunna observera den. Min kollega Kalle Torstensson var uppe på teleskopet i morse och gjorde våra sista mätningar på kometen, nu är han på väg ner och resten av tiden fram till den 28 november får vi ägna åt andra astronomiska projekt.</b></p>Dagsformen hos kometen då? Svår att se på himlen för den som inte har teleskop och även för oss och Apex var den ljussvagare än igår. Hälften så mycket strålning från blåsyremolekyler (HCN eller vätecyanid) som igår. <br /><br />Vad händer hos kometen? Den ser ju fantastisk ut i astrofotografernas bilder på <a href="http://spaceweather.com/">spaceweather.com</a> eller svenska <a href="http://www.astronet.se/">www.astronet.se</a>, med en lång till synes fladdrande svans och ett lysande runt huvud med bågchock mot solen. Molekylerna släpps ut från den pyttelilla kärnan och vad som egentligen pågår där just nu lär vi få reda på först när forskarna sammanställt mätningar från många olika teleskop. <br /><br />Från Nasa mejlar Evas kollega Geronimo Villanueva som även har observerat kometen med andra teleskop. Ison verkar vara en ovanlig komet, säger han. Aktiviteten påminner om en bergochdalbana. Kometen gör som den vill. <br /><br />Det är riktigt kul att observera något som händer just nu på himlen, något som utvecklas från dag till dag och timme till timme. Förr jobbade jag med supernovor, exploderande stjärnor som också är svåra att planera för och ibland nyckfulla i sitt beteende. <br /><br />Ändå drabbas jag av lite ågren efter dessa dagar – jag tänker att forskarteamet som beställde observationerna hade gjort annorlunda om de hade varit på plats själva. De hade satsat på att kometen skulle vara mycket mer generös med sin molekylstrålning, och hoppades på banbrytande mätningar som inte gick att få till. Men det finns gränser för hur välförberedd man kan vara för det oväntade.<br /><br />Bild: Observationer på gång, sedd på kontrollrummets datorer.<br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspx">Ison: Onsala 18 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO.<span></span>Mon, 18 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-18-november.aspxIson: Onsala 18 november<p><b>Efter Isons &quot;uppvaknande&quot; i slutet på förra veckan gick jag med glädje upp före klockan 6 på söndag morgon för att ta mitt pass vid 20-metersteleskopet.</b></p>Klara skyar var utlovade och även om radiovågorna vi observerar tar sig igenom ett lättare molntäcke så får vi starkare signaler ju mindre vatten (moln) den mellanliggande atmosfären innehåller. Förutsättningarna för att detektera molekyler, det vill säga urskilja signalen/spektral-linjen, av blåsyra (HCN) – eller till och med metanol! – såg riktigt bra ut.<br /><br />Lite bekymrad blev jag dock på en gång när jag fann att Mikaels pass på lördagen inte resulterat i någon detektion, trots längre integrationstid (som jämförbart med exponeringstid för en kamera) än vi haft på fredagen. Alltså ingen idé att försöka sig på att detektera min favoritmolekyl metanol, utan bara att fortsätta med HCN. <br /><br />Besvikelsen växte allteftersom data samlades in och när jag inte ens efter ett femtimmarspass under perfekta observationsförhållanden lyckats se en tillstymmelse av HCN-signal började jag bli riktigt orolig. Var det något fel i systemet eller hade jag gjort något misstag?<br /><br />Efter en diskussion med tillsammans med Mikael och Per Bergman (teleskopansvarig) nu på morgonen har vi dock kommit fram till att den mest troliga förklaringen till att vi inte ser någon signal, medan gruppen på Apex gör det, är… <br />dels att det utbrott som skedde i slutet av förra veckan har avtagit sedan vår marginella detektion i fredags, <br />dels att förhållandena i kometens atmosfär, den så kallade koman, gör att HCN strålar intensivare på de högre frekvenser som man kan observera med Apex. <br /><br />Vi ser dock med spänning fram emot att följa hur Ison reagerar när den kommer ännu närmare solen. Kanske får vi se fler utbrott av aktivitet? Eller började den gå i bitar redan förra veckan, som en del forskare sett tecken på?<br /><br /><strong>Text: </strong>Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers<br /><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspx">Ison: Chile 17 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <span></span><br />Mon, 18 Nov 2013 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-17-november.aspxIson: Chile 17 november<p><b>Kometen rusar in mot solen, både därute i rymden och så som vi ser den projicerad på himlen. När jag går upp klockan 5 på morgonen lyser dessutom fullmånen upp hela himlen. Ison kan vara ljusare än igår men det syns verkligen inte och jag lyckas inte övertyga mig själv att jag hittar den i fältkikaren.</b></p>Under vår färd med bilen upp till teleskopet ställer månen, avundsjuk på utbölingen som stjäl all uppmärksamhet, upp med en sällsynt vacker nedgång över det vidsträckt torra ökenlandskapet med avslutning bakom<br />teleskopet.<br /><br />Solen går upp och vi får vänta ett tag innan vi kan observera kometen. Under tiden tar vi bilder på blazarer, strålning som varit på väg hit i miljarder år från avlägsna supertunga svarta hål. Det är ett projekt som kollegor vid KTH i Stockholm genomför för att jämföra blazarernas föränderlighet i olika nyanser av ljus – submillimeterljus med Apex och gammastrålning med rymdteleskopet Fermi – för att undersöka hur de svarta hålen klarar av att alstra så kraftig strålning som de gör.<br /><br />Först efter det känns det som att kometen får chansen att visa vad den går för. Vi samlar spektra i olika frekvensband där molekyler av blåsyra (HCN) strålar. Det blir lite meck med skriptspråket som hör till instrumentet, och jag blir både lättad och glad av att se graferna vi fått fram, som ska berätta hur bra kometen är på att producera blåsyra och hur fort den kastas iväg.<br /><br />Det goda humöret håller i sig i bilen ner. Mauricio berättar om dagens presidentval i Chile och dess minst sagt spännande historiska bakgrund. På en kulle ser vi en trio vicuñas, den lokala lamavarianten, men höjdpunkten blir när transportbilen Otto passerar med en gigantisk antenn på ryggen, stor som Apex fast mobil, på väg upp till Chajnantorplatån för att bli en del av Alma och en del av framtiden.<br /><br /><span></span><strong>Text och foto:</strong> Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers<br /><br /><span><span><strong>Bildtext:</strong> <em>Fullmånen går upp bakom den ikoniska vulkanen Licancabur, och kastar skuggor i ökenluften runt berget.</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><strong><span style="display:inline-block"></span></strong></span><br /><br /><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-16-november.aspx">Ison: Chile 16 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Chile-15-november.aspx">Ison: Chile 15 november</a><br /><a href="/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Ison-Onsala-15-november.aspx">Ison: Onsala 15 november</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmersastronomer-bevakar-komet-Ison.aspx">Chalmersastronomer bevakar komet Ison</a><br /><br /><strong>Om teleskopen</strong><br /><span></span>Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.<br /><br />Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO. <span></span>Sun, 17 Nov 2013 00:00:00 +0100