Nyheter: Forskning Blogg Simulatorhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 05 Dec 2021 21:59:09 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-10-mars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-10-mars.aspxSimulator: Charlott, 10 mars<p><b>Nu har bloggen följt vårt simulatorprojekt i drygt en månad. Nyckelordet är att forskning pågår. Vi startade projektet i juni 2013 och har fortfarande mycket arbete framför oss. </b></p>Någonting vi upptäckte tidigt i projektet är de många och stora pedagogiska frågor som väcks i den unika miljön som simulatorcentrum utgör. Det handlar bland annat om klassiska frågor inom forskningen kring simulatorträning: Hur skapar man realistiska övningar som kan överföras till verkliga situationer? Hur integreras teori och praktik på olika sätt i utbildningen? Hur kan vi optimera användandet av de pedagogiska bedömningsverktyg som finns i simulatormiljön? Simulatorcentrum är en högteknologisk miljö som tränar för sjöfartsyrken med stora krav på säkerhet. Frågorna som väcks kring träning och bedömning är därför oerhört viktiga att hantera. <br /><br />Av den orsaken söker vi nu mer pengar för forskning om att utbilda i simulator. Målet med ansökan är att få medel för att ytterligare studera de pedagogiska verktyg som används för bedömning. Vi hoppas även kunna bredda vårt fokus. Från att främst ha studerat undervisningen i navigeringssimulator hoppas vi kunna inkludera de andra simulatorerna på Lindholmen. Här finns även lastsimulatorer, maskinrumssimulatorer och simulatorer för radiokommunikation för att nämna några.  <br /><br />Vi kommer även att fortsätta samverka med Simulatorcentrum i Väst. En förhoppning med samarbetet är att tillsammans utveckla en simulatorutbildning som ska vara relevant för flera säkerhetskritiska och teknikintensiva områden. Målet är att vi i framtiden ska kunna erbjuda en kurs som ger både teoretiskt kunskap om pedagogik i simulatormiljö och praktiska färdigheter i träning och bedömning.    <br /><br />För er som är intresserade av att veta mer om projektet kommer Charlott och Olle att finnas tillgängliga för att svara på frågor i Chalmers monter på Swedish Maritime Day på Svenska Mässan i Göteborg den 8:e april. <br /><br />Från vårt håll har det varit väldigt roligt att få dela med oss av vad vi gör i projektet. Stort tack till er som har läst våra inlägg. <br /><br /><strong>Text och bild:</strong> <strong></strong>Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1. Simulatormiljön är teknologiskt mycket avancerad. Frågan är om pedagogiken kring de tekniska verktygen är lika utvecklade som tekniken?</em><br /><em>Bild 2. Studiebesök på Simulatorcentrum i Väst. ”Dockan” på bilden är en avancerad datoriserad patientsimulator. </em><br />Mon, 10 Mar 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-7-mars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-7-mars.aspxSimulator: Olle, 7 mars<p><b>Jag tänkte jag skulle göra en ansats till att förklara hur undervisning i en av våra simulatorer går till praktiskt. Till att börja med har man ofta något mål och syfte med övningen att förhålla sig till. Det finns ett antal olika styrdokument som styr högre utbildning på olika nivåer. Dessa bryts ner i olika delmål för enskilda föreläsningar eller i detta fall, en simulatorövning.</b></p>Verksamheten ser naturligtvis lite olika ut beroende på vilken simulator som används men grunden ser i stort sett ut som följer.<br /><br />Simulatorpassen som oftast omfattar 4 timmar inleds med en genomgång, en briefing, om de moment som övningen omfattar. Ofta är övningarna nedbrutna i kortare delövningar. Studenterna har i de flesta fall redan tidigare förberett material till övningen.<br /><br />Övningen genomförs under övervakning av instruktörer. Beroende på vilken del av utbildningen studenterna befinner sig i ges här olika nivåer av vägledning från instruktörernas sida. Övningen avbryts när de kriterier som bestämts på förhand har uppfyllts. Detta kan vara ett en viss tid har gått eller att vissa uppgifter har slutförts.<br /><br />Därefter har vi en debriefing, där övningarna diskuteras. Vad som gick bra och vad som kan förbättras till en annan gång. En feedback som jag oftast får som instruktör är att många studenter upplever debriefingarna som värdefulla. När man erbjuds ett reflektera över sina handlingar och vad man har lärt sig. Tekniken i de flesta simulatorer gör även att man kan spela in och repetera olika händelseförlopp, samt jämföra resultat mellan olika grupper, något som kan bidra till att skapa en större förstålse.<br /><br />Jag uppleveler träningen i simulatorer som ett kraftfullt och effektivt verktyg. I mångt och mycket överensstämmer den simulerade världen den som våra studenter kommer att möta i verkligheten. Simulatorer ger möjligheten att träna situationer som man omöjligt kan träna i verkligheten, som till exempel nödsituationer, utsläpp och hantering av farliga produkter.<br /><br />Ju mer vi lär oss om förutsättningarna om undervisning i simulatorer ju bättre kan vi bli på att stödja och förstärka lärandet. Det gör oss också bättre rustade inför de kommande regelförändringar som ställer krav på oss i utbildningsorganisationen att kunna bedöma färdighet. Jag har höga förhoppningar på vårt projekt vilket jag tror kommer underlätta och kvalitetssäkra det arbete vi utför idag och framigenom.<br /><br /><br /><strong>Text: </strong>Olle Lindmark, tekniklektor och ansvarig för masterprogrammet Maritime Management, Sjöfart och marin teknik på Chalmers<br /><br /><em>Bildtext: Studenter i arbete i lasthanteringssimulatorn. Foto: Jan-Olof Yxell</em><br /><br />Fri, 07 Mar 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-Charlott-4-mars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-Charlott-4-mars.aspxSimulator: Charlott, 4 mars<p><b>För att förstå hur simulatorerna fungerar som redskap för träning och bedömning har vi i projektet samlat in videodata. Vad vi försöker fånga på filmerna är återkommande mönster i undervisningen. Hur samspelar instruktörer och studenter? Hur blir simulatormiljön en resurs i undervisningen? </b></p>Genom att analysera sociala samspel i  miljöer med mycket teknik har tidigare forskning skapat en teoretisk bas för att studera hur lärare och studenter förstår varandra, men också hur människor samspelar och förstår datorer och annan teknik. <br /><br />Den teoretiska utgångspunkten för studien kallas <em>workplace studies</em>, och har sina rötter i <span>så kallad <em>etnometodologi</em></span> – det vill säga att man fokuserar på att studera vardagslivets verklighet och det sociala samspel – och <em>samtalsanalys</em>. För analysarbetet innebär detta att vi har ett fokus på hur samtal och aktiviteter är strukturerade i lärmiljön och att vi går ner i detaljnivå för att förstå vad som är verksamt i lärsituationen. <br /><br />Analysprocessen består av flera steg. Oftast börjar man med att titta igenom de inspelade filmerna för att sortera och dela in innehållet. Sedan väljer man ut ett antal kortare avsnitt ur filmerna som är en samling av något intressant fenomen, till exempel från bedömningssamtal mellan en instruktör och en student vid uppkörning på simulatorn. Sedan går man vidare och transkriberar det som sägs, det vill säga överför det som sägs i videoinspelningen till skriven text. I projektet arbetar vi med att göra detaljerade transskriptioner, där vi också lägger in gester och handlingar. Transskripten och videoepisoderna blir sedan en bas för vidare analys. <br /><br />I projektet bygger mycket av forskningen på samarbete, och vi är flera personer med olika kompetenser som tittar på materialet. Instruktörerna från Chalmers bidrar med sin kunskap om ämnet navigering och sin långa erfarenhet av träning och bedömning i miljön. <br /><br />Gemensamma analyser av materialet sker även i andra sammanhang, där forskare med intresse för sociala samspel och lärande gemensamt analyserar videodata. Gemensam analys av videodata är en möjlighet att få olika perspektiv på materialet. I metodlitteraturen framhålls även gemensam analys som ett sätt att öka trovärdigheten i forskningen.<br /><br />För den som vill läsa mer om hur vi analyserar videodata vill jag rekommendera boken <em>Video in qualitative research – Analysing social interaction in everyday life</em> av Christian Heath, Jon Hindmarsh och Paul Luff från 2011. <br /><br /><strong>Text och bild:</strong> <strong></strong>Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Detalj från en skärmdump. Så här kan det se ut när vi först börjar transkribera videomaterial i programmet InqScribe. </em><br /><em>Bild 2: Gemensam analys av videomaterial i NAIL (Network for the Analysis of Interaction and Learning). </em><br />Tue, 04 Mar 2014 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-28-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-28-februari.aspxSimulator: Charlott, 28 februari<p><b>På Lindholmen har Chalmers byggt upp en unik och högteknologisk simulatormiljö och simulatorerna används idag i hög grad inom utbildningen. Även om det kan verka som det nästa bästa sättet att träna för verkliga situationer har simulatormiljön flera pedagogiska fördelar som gör att den kompletterar praktiken ombord för studenterna på ett värdefullt sätt.</b></p>Först och främst sker alla övningar i en säker miljö. I simulatorn kan man öva för extrema situationer som skulle vara för farliga att träna ombord på ett verkligt fartyg. I simulatorn gör det heller inte så mycket om man gör fel. Tvärtom, fel och misstag kan bli viktiga erfarenheter under tiden man lär sig. <br /><br />Eftersom instruktörerna kan kontrollera olika aspekter av en övning går det att skapa träningstillfällen som är anpassade till studenternas kunskapsnivå. Vid behov kan även övningar pausas. En paus ger utrymme för instruktörerna att stötta och ge feedback till studenterna i lugn och ro. En paus kan också hjälpa studenterna att själva hantera situationer som är på väg att gå överstyr eftersom de ger tid att skapa en överblick över situationen och lösa de problem som uppstått. <br /><br />Även om simulatorträning är dyr i jämförelse med vanlig klassrumsundervisning, är det ett tids- och kostnadseffektivt sätt att träna inför verkliga situationer. I olika kurser varvas teoretiska föreläsningar med praktiska simulatorövningar, vilket kopplar ihop teori och praktik på ett tydligt sätt. För mig som forskar kring pedagogik är det i sig en övergripande frågeställning som är väldigt intressant. <br /><br /><strong>Text: </strong>Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><br /><em>Bildtext: I simulatorn kan man ställa in om man vill ha sol, regn, vind eller dimma. Fördelen med detta är bland annat att man kan träna för specifika lärandemål. Vilken regel gäller till exempel vid nedsatt sikt? Foto: Hans Rystedt</em><br /><br />Fri, 28 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-25-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-25-februari.aspxSimulator: Charlott, 25 februari<p><b>Vad som vanligtvis händer under en vanlig föreläsning tror jag de flesta av oss har en aning om. Men vad händer egentligen under en simulatorövning?</b></p>Om jag tar navigeringskurserna som jag studerar som exempel så börjar en övning i simulatorn med en introduktion till dagens övning, en så kallad briefing. Här ges grundläggande information om dagens övning och man går igenom vad som är lärandemålen för dagen. Alltså vad studenterna ska tänka lite extra på under själva övningen. <br /><br />Under övningen arbetar sjöbefälsstudenterna i grupper om två i de olika kommandobryggorna, fartygens &quot;förarhytter&quot;, men alla får en liknande uppgift och samma scenario. Inne i simulatorn spelas sedan scenariot upp och studenterna tar ut den kurs som de förberett. Ett scenario kan exempelvis handla om att navigera i öppen sjö i dimma, att navigera i trånga farvatten, eller i farvatten med tät trafik. Detta innebär att studenterna både behöver kunna göra en lämplig färdplanering och framföra sitt fartyg. De behöver också förhålla sig till internationella sjöfartsregler för att undvika kollision. <br /><br />Instruktören har översikt över de olika simulatorerna via flera olika monitorer inne i instruktörsrummet och har även kontakt med studenterna via radiokommunikation. Olika instruktörer arbetar på olika sätt med att ge studenterna stöd under scenariot som simuleras, men det är vanligt att instruktörerna går runt till de olika bryggorna för att hjälpa studenterna att ta sig ur svåra situationer eller diskutera olika kritiska aspekter av scenariot.<br /><br />Scenariot följs upp av det som brukar kallas debriefing. I debriefingen går man igenom händelseförloppet under övningen och får möjlighet till feedback, reflektion och diskussion. I forskningen som finns om simulatorträning framhålls debriefingen som särskilt viktig för studenternas lärande, eftersom det är här erfarenheten från övningen i simulatorn kan samordnas med de teoretiska kunskaperna.<br /><br /><strong>Text: </strong>Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Charlott filmar studenter under en simulatorövning. Foto: Jesper Ingevaldsson (Chalmers)</em><br /><em>Bild 2: Under den s.k. debriefingen visualiseras händelseförloppet under övningen. Visualiseringen är ett pedagogiskt verktyg som ger underlag både för feedback och diskussion. Foto: Oskar Lindwall (Göt</em><em>eborgs universitet)</em>Tue, 25 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-21-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-21-februari.aspxSimulator: Olle, 21 februari<p><b>I onsdags hade vi besök från instruktörer från Simulatorcentrum i Väst som drivs av Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet. Det var ett tillfälle för instruktörer från båda sidor att utbyta erfarenheter.​​​​​​</b></p>Vid Simulatorcentrum i Väst ges utbildning till studenter och personal i teamarbete vid akutvård till exempel vid olycksfall eller livshotande sjukdomstillstånd.<br /><br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Nya%20bilder/Forskning/forskning-pagar/simulator_2014/20140221/simulator_bild1_300x180px.jpg" alt="" style="margin:5px 10px" />Ett syfte med vårt projekt är att det ska utgöra en bas för utveckling av simulatorutbildning inom flera teknikintensiva områden. Det här besöket är ett led i att öka samarbetet kring simulatorpedagogik och utbildningar för instruktörer. <br /><br />Lärare och forskare vid Institutionen för sjöfart och marin teknik har tidigare besökt Simulatorcentrum i Väst. Redan då kom det upp en rad gemensamma frågor. Men vid det här tillfället handlar mest om att få en första inblick i varandras verksamheter. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Nya%20bilder/Forskning/forskning-pagar/simulator_2014/20140221/simulator_bild2_300x180px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />I videon här ovan<span> får instruktörerna vid Simulatorcentrum i Väst en genomgång av Johan Gregerson, som är lärare vid Sjöfart och marin teknik på Chalmers, hur man framför ett fartyg under skiftande förhållanden.  Att förstå situationen genom tekniskt komplexa informationssystem är vardag för de här instruktörerna som också arbetar kliniskt, men funktionaliteterna på ett fartyg är radikalt annorlunda.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><strong>Text:</strong> Olle Lindmark, tekniklektor och ansvarig för masterprogrammet Maritime Management, Sjöfart och marin teknik på Chalmers<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Simulering av maskinrum, Olle förklarar att allt går ut på att få den lilla vispen längst bak att snurra. Foto: Hans Rystedt</em><br /><em>Bild 2. Simulering av maskinrum, Olle visar en del av en cylindertopp i en tredimensionell visualisering. Foto: Hans Rystedt </em><br /><br />Fri, 21 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-14-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott-14-februari.aspxSimulator: Charlott, 14 februari<p><b>Det är fredag eftermiddag och jag deltar i ett NAIL-seminarium. NAIL är ett nätverk för analys av lärande och interaktion genom användning av videodokumentation. Nätverket anordnar seminarier en gång i månaden där medlemmar ges tillfälle att visa och analysera sin videodata tillsammans med andra forskare. </b></p>I dag är det Miranda Rocksén som visar inspelningar från naturkunskapsundervisning där elever gör så kallade ”bikupeövningar”. Det vill säga, de sitter i små grupper och ska resonera kring en specifik frågeställning. Det var ett spännande material som väckte frågor om vilka förutsättningar som krävs för att den här typen av övningar ska vara givande, men också om användandet av IT i klassrummet. <br /><br />Även om Mirandas forskning skiljer sig från min på flera sätt så är det väldigt lärorikt att delta i den här typen av gemensam analys. I seminariet får jag ta del av seniora forskares analyser av videomaterial och vad som kan vara relevanta ingångar i en filmsekvens, och jag får själv möjlighet att diskutera mina tankar kring materialet med dem. <br /><br />Längre fram i vår är det min tur att visa material som jag spelat in under höstterminen. Jag har valt ett fokus på den betygsgrundande bedömning som sker vid uppkörningen i simulatorn som tema för mina valda filmklipp, och det ska bli väldigt intressant att se hur övriga deltagare tänker kring materialet. <br /><br /><strong>Text och bild:</strong> Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><em>Bildtexter: </em><br /><em>Bild 1: Miranda Rocksén (doktorand vid Göteborgs universitet) visar videodata från naturkunskapsundervisning.</em><br /><em>Bild 2: Eftersom det var sportlovsvecka var vi färre än vanligt. </em><br /><br /><strong>Läs mer: </strong><a href="http://www.lincs.gu.se/research_organisation/lincs_nail/">Network for the Analysis of Interaction and Learning</a>, NAIL (på engelska) <br /><br />Mon, 17 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-11-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-11-februari.aspxSimulator: Olle, 11 februari<p><b>Som jag tidigare har berättat så finns det många olika simulatorer på institutionen. Till de flesta simulatorer finns det också någon form av instruktörssystem. Det är en mängd olika typer av gränssnitt och funktioner man skall förhålla sig till. Grundtanken för de flesta system är åtminstone att de skall hjälpa instruktören att administrera och bedöma utbildning.</b></p>Jag jobbar framför allt i en simulatorstudio som sysslar med lasthantering. Tonvikten ligger på hantering av kemikalier, petroleumprodukter och gas men även andra lastslag som container, torrbulk etc.<br /><br />De bilder som vi använder som stöd i bedömning av studenterna bygger till stor del på logiska ”triggers”. En trigger är en &quot;mätpunkt&quot; som utlöses av en handling i simulatorn, antingen en simulerad handling eller någon manuell handling som studenten utför. Det kan vara en ventil som öppnas, en temperatur i en tank, ett flöde i ett rör etc. (se bild). Man kan koppla ihop en mängd olika triggers för att få en mer omfattande bedömning – ett protokoll – <span><span>som man sedan kan koppla till poängsättning eller feedback, positiv eller negativ, och på det viset per automatik övervaka vissa processer. <span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span>Detta fungerar utmärkt vid bedömning av tekniska kunskaper. Att studenterna vet något om de olika tekniska processer som är inblandade i det lastslag de för tillfället studerar. Tryck, temperaturer, flöden etc. <br /><br />Det som bedömningsprotokollet inte skvallrar om är om student har förstått de bakomliggande processerna som att vara medveten om situationen, att kommunicera med övriga aktörer och andra processer som kan vara inblandade.<br /><br />En annan svaghet med de logiska funktionerna är att de aldrig blir bättre än den instruktör som programmerar dem. I vissa fall kan man vara vägledd av regelverk och branschstandard men i övrigt är man utlämnad åt eget tycke och ibland mer subjektiva bedömningar. I komplicerade processer blir man dessutom ganska ”linjär” när man arbetar med logiska funktioner. En del av flexibiliteten går förlorad – och det finns ofta flera sätt att lösa en uppgift på. <br /><br />Min stora förhoppning på detta projekt är att vi skall kunna etablera modeller och verktyg för hur man bedömer sådana här svårare delar av lärandet.  Kan vi dessutom kvalitetssäkra sättet, då har vi nått långt.<br /><br /><strong>Text:</strong> Olle Lindmark, tekniklektor och ansvarig för masterprogrammet Maritime Management, Sjöfart och marin teknik på Chalmers<br /><br /><br /> <em>Bildtexter:<br />Bild 1: Användargränssnittet i lastsimulatorn. Pumprummet på en råoljebåt. Skärmdump: Olle Lindmark<br /> Bild 2: Exempel på en logisk trigger i lastsimulatorn. Skärmdump: Olle Lindmark</em>Tue, 11 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott,-10-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Charlott,-10-februari.aspxSimulator: Charlott, 10 februari<p><b>Kontrollrummet på Battlestar Galactica har det liknats vid, instruktörernas rum som är kopplade till navigationssimulatorerna på Lindholmen. Med mitt ljumma intresse för sci-fi förstår jag inte riktigt referensen, men min bakgrund som kognitionsvetare gör att det vattnas i munnen när jag ser en sådan här högteknologisk arbetsmiljö.</b></p>För att bättre förstå hur instruktörerna använder den här teknologin som underlag för att tolka och bedöma studenternas övningar i simulatorn intervjuade jag två av instruktörerna innan jag tog helg i fredags. Det blev en informell videoinspelad intervju där instruktörerna genom öppna frågor fick tala fritt kring de olika informationskällorna de använder och hur de använder dem. <br /><br />Att utföra intervjuer kan verka som en ganska enkel datainsamlingsteknik vid första anblicken. I mitt tycke är det faktiskt en av de svåraste. <br /><br />Det gäller att skapa ett tillfälle för samtal där de man ska intervjua kan känna sig trygga att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Att hitta en balans mellan att leda samtalet så att man ringar in sina forskningsfrågor, men utan att styra dem så att man påverkar deras svar i någon riktning. Och att ställa de där rätta följdfrågorna som fångar upp det pedagogiskt mest intressanta, fast man inte riktigt i förväg kan veta vad detta är. <br /><br />Jag känner mig dock nöjd med intervjun. Den kom att beröra flera viktiga frågeställningar om hur en helhetsbild skapas när man som instruktör ska ha koll på flera studenter på samma gång men även kring hur man coachar studenterna under och efter övningen baserat på informationen från kontrollrummet. <br /><br />Bilderna ni ser är fotade i instruktörsrummet under hösten 2013, fristående från den intervju som genomförts. <br /><br /><strong>Text:</strong> Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><br /><em>Bildtexter:<br />Bild 1: Johan Cimbritz (sjökapten och tekniklektor vid Chalmers) är en av instruktörerna som arbetar i instruktörsrummet</em><br /><em>Bild 2: En samlad bild av trafiksituationen under övningen i simulatorn</em><br /><em>Bild 3: AIS, ROT, EBL, CPA, TCPA… Det är inte helt lätt för en ”landkrabba” att hänga med i alla navigeringstermer. Men det tar sig…</em><br />Mon, 10 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-charlott-7-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-charlott-7-februari.aspxSimulator: Charlott, 7 februari<p><b>Att kommunicera och nå ut med sin forskning i olika forum är en viktig uppgift för forskare. Det här projektet är extra roligt för jag upplever att det finns ett stort intresse från olika typer av intressenter, både inom och utanför akademien. </b></p>​Igår presenterade jag mitt avhandlingsprojekt på Spelvetenskapligt Kollegium. Gruppen startades som ett samarbete mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten, IT-fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Göteborgs Universitet under hösten 2013. Syftet är att samla olika personer med ett vetenskapligt intresse för spel och simulering. Tanken är att Spelvetenskapligt Kollegium skall vara en plats där man tillsammans håller sig uppdaterad kring olika internationella strömningar i fältet genom inbjudna gäster, seminarier och spelkvällar. <br /><br />Förutom min presentation fick vi även ta del av Björn Berg Marklunds (Högskolan i Skövde) licentiatavhandling <em>Games in formal educational settings: obstacles for the development and use of learning games. </em>En jätteintressant presentation om spel och den svenska skolan, där flera av Björns resultat ledde till igenkännande nickar från Hans som kände igen mycket av problematiken och komplexiteten med införande av IT i undervisningen från sin forskning kring simuleringar. <br /><br />Efter eftermiddagens presentationer gick vi ut för en bit mat och något gott att dricka. Det blev en väldigt trevlig kväll. För mig var det extra roligt att träffa Björn igen. Vi delade kontor på Högskolan i Skövde när jag arbetade där och det är spännande att se hur hans avhandling växer fram. <br /><br /><strong>Text: </strong>Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet<br /><br /><br /><em>Bildtexter:</em><br /><em>Bild 1: Charlott presenterar sitt avhandlingsprojekt</em><br /><em>Bild 2: Björn Berg Marklund visar på problematiken med att införa spel för lärande i undervisningen</em><br /><em>Foto: Hans Rystedt, Göteborgs universitet. </em><br /><br />Fri, 07 Feb 2014 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-hans-6-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-hans-6-februari.aspxSimulator: Hans, 6 februari<p><b>Jag är Charlotts huvudhandledare i hennes avhandlingsprojekt. Vi är tre handledare med delvis olika akademisk bakgrund som utgör en handledningsgrupp. </b></p>​Förutom jag själv ingår Oskar Lindwall som är min kollega på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Vi är båda docenter i pedagogik och jobbar i tillsammans i flera andra projekt. Dessutom ingår Joakim Dahlman i handledningsgruppen. Han är forskare på Institutionen för sjöfart och marin teknik. <br /><br />Idag är det Oskar och jag som har träffat Charlott för att ge feedback på en text som hon kommer att lägga fram på ett så kallat planseminarium på Utbildningsvetenskapliga fakulteten där hon är antagen. Planseminarier är obligatoriska och är en del av fakultetens kvalitetskontroll. Det går till så att doktoranden lägger fram en text som ska innehålla problemformulering och genomgång av tidigare forskning samt teoretisk bakgrund och metod. Däremot behöver de planerade delstudierna bara beskrivas i korta ordalag. Texten diskuteras sedan på ett seminarium med en senior forskare som diskutant. En examinator bedömer om genomförandet är godkänt (eller inte).<br /><br />Mitt intryck efter handledningen är att allt flyter på bra. Charlott har kommit väldigt långt både med sin datainsamling och med texten till planseminariet. Och vi har ändå några veckor kvar innan underlaget ska skickas in…Känns lugnt.<br /><br /><strong>Text:</strong> Hans Rystedt, universitetslektor vid Göteborgs Universitet<br /><br /><br /><em>Bildtext: Handledning av Charlott inför planeringsseminarium. Foto: Oskar Lindwall, Göteborgs Universitet</em>Thu, 06 Feb 2014 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-4-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Simulator-Olle-4-februari.aspxSimulator: Olle, 4 februari<p><b>Det är inte säkert att vi har träffats tidigare. Jag heter i alla fall Olle och jobbar merparten av min tid som lärare på institutionen för sjöfart och marin teknik. Jag tänkte berätta för er om upprinnelsen till detta projekt från min synvinkel.</b></p>På institutionen har vi en mängd olika simulatorer som stöd i undervisningen. Även om ämnesområdena är vitt skilda så är den pedagogiska utmaningen densamma, nämligen att förmedla kunskap och färdighet på bästa sätt. De flesta utbildningsinsatser brukar avslutas med någon form av kontroll av att studenten har nått utsatta mål. För oss har det varit naturligt att examinera våra studenter med samma verktyg som de tränas i nämligen simulatorerna.<br /><br />Inom utbildning har man en hel del regler att förhålla sig till. Hur utbildning skall bedrivas och kontrolleras till exempel. Sjöfartsutbildning särskiljer sig till viss del här då man även måste ta hänsyn till en del internationella regelverk. <br /><br />Ett sådant regelverk är ”Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers” (STCW) som är en av FN:s sjöfartsorgans (IMO) viktigaste konventioner. STCW reglerar sjöfartsutbildning över hela världen. Dessa regelverk uppdateras och moderniseras med jämna mellanrum och när detta skedde senast år 2010 ställdes det nya krav på utbildningsorganisationerna. Man skulle inte bara kunna bedöma studenternas kunskap och förståelse utan man skulle även kunna bedöma studenternas färdighet.<br /><br />För kunskap och förståelse finns det mer etablerade sätt för examination men att bedöma färdighet bjuder på nya utmaningar. Vi ville måna om att bedömningen av studenterna gjordes på ett objektivt och öppet sätt. Jag ser det som en kvalitetsmarkör på utbildningen att man redan från början kan redovisa hur studenten skall prövas.<br /><br />Vid en genomgång av aktuell forskning såg vi att det fanns kunskapsgap inom området och framförallt fanns det inte mycket forskning inom sjöfartsområdet. Bedömning av färdighet är klassiska frågeställningar inom pedagogik och vi insåg ganska snabbt att vi behövde stöd i denna process. Vi kontaktade därför forskare vid Pedagogen vid Göteborgs universitet och sjösatte sedan detta gemensamma projekt som ni under kommande veckor kan följa här.<br />Väl mött.<br /><br /><strong>Text:</strong> Olle Lindmark, tekniklektor och ansvarig för masterprogrammet Maritime Management, Sjöfart och marin teknik på Chalmers<br /><br /><br /><em>Bildtexter</em><br /><em>Bild 1: Några av de människor som är delaktiga i projektet samlade i navigationssimulatorns kontrollrum. Från vänster: Johan Cimbritz, Hans Rystedt, Olle Lindmark, Johan Hartler, Johan Magnusson och Charlott Sellberg. <br />Foto: Jesper Ingvaldsson</em>.<br /><br /><em>Bild 2: Undervisning i vår lasthanteringssimulatorn. <br />Foto: Jan-Olof Yxell</em><br />Tue, 04 Feb 2014 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-charlotte-3-februari.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/simulator-charlotte-3-februari.aspxSimulator: Charlott, 3 februari<p><b>Det är måndag förmiddag och jag sitter i vårt videolabb på Pedagogen och efterbehandlar videodata. Under november och december spelade jag och min kollega Elin Johansson in undervisningen i en kurs där blivande sjökaptener tränar på att hantera radarutrustning ombord, men också i att följa väjningsreglerna i Sjötrafiksföreskrifterna.</b></p><p>Vi har spelat in videomaterial från simulatorträningens alla delar: introduktionen före själva övningen som tar upp syftet med dagens träning, övningen i simulatorn där studenterna får ”köra båt”, och den diskussion man har efter själva övningen. </p> <p>Idag är det videoband från den uppkörning studenterna gör i kursen som ska föras över till digital form och komprimeras så att vi kan börja analysera materialet. </p> <p>Just uppkörningarna är spännande tycker jag. Dels för att instruktörerna har en mängd information till hands som ska integreras och utgöra underlag för bedömning, men också för att regelföljandet som ska examineras är mer komplext än det kan verka vid första anblicken. <br /></p> <p>För att följa Sjötrafiksföreskrifterna måste studenterna både förstå trafiksituationen, ha god kunskap om vilken regel som de ska tillämpa, och sen kommunicera detta på ett begripligt sätt till de andra fartygen runt omkring. För instruktörerna på Sjöfart och marin teknik handlar träningen i att bli sjökapten mycket om att få med sig en god säkerhetskultur, att lära sig att inte ta onödiga risker. Och hur bedömer man det på ett tillförlitligt sätt? Vi har inte svaren än, men det ska bli jättespännande att börja analysera materialet. </p> <p><strong>Text:</strong> Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet</p> <p><br /><br /><em>Bildtext: Charlott i videolabbet. Foto: Hans Rystedt, Göteborgs Universitet</em></p> <p><br /><em></em></p> <p><strong>LinCS-Lab</strong> är videolabbet vid avdelningen för lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället, LinCS. Labbet erbjuder resurser för insamling, lagring och analys av insamlade forskningsmaterial inom olika LinCS projekt. En del av arbetet syftar till att bygga upp en databas med digitaliserade inspelningar av undervisning i den svenska skolan som kan användas av forskare. LinCS har tillgång till olika datamaterial från 1960-talet och framåt. Genom labbet medverkar LinCS i komparativ forskning och har tillgång till liknande databaser i andra länder. Labbet är också en seminarie- och utbildningsmiljö där yngre forskare och doktorander ges erfarenheter av att bearbeta video- och audioinspelat material.</p> <p><strong>Läs mer:</strong><span><a href="http://www.lincs.gu.se/svenska"><br />Vår forskningsmiljö LinCS</a></span><br /></p> <p><a href="http://www.lincs.gu.se/research_organisation/lincs_lab/">Vårt videolabb (in english)</a><br /></p>Mon, 03 Feb 2014 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Traning-och-bedomning-i-simulatormiljo.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskning/chalmersforskning/Sidor/Traning-och-bedomning-i-simulatormiljo.aspxPedagogisk bedömning i simulatormiljö<p><b>Sjöfartsutbildningen på Chalmers tränar studenterna för ett yrke där det ställs mycket höga krav på säkerhet för människor och miljö. Olyckor kan få förödande konsekvenser. Därför ställs det tydliga och höga krav på träning och bedömning. Då räcker det inte längre att pröva studenternas kunskap genom skriftliga test. </b></p> Man behöver se att framtidens sjömän kan agera rätt och säkert även i praktiken och därför utförs testen i vissa kurser idag genom uppkörning i en navigationssimulator. Detta skapar nya pedagogiska utmaningar. <br /><br />Å ena sidan måste testen som baseras på simuleringar uppfylla de kriterier för bedömning och certifiering som formulerats i de internationella regelverk som reglerar sjöfartsutbildningen. Å andra sidan bör testen vara känsliga för komplexiteten i simulatorträningen. Hur kunskap i handling kan bedömas är en klassisk fråga inom pedagogisk forskning och praktik. Nu när traditionella prov ersätts med bedömning i simulerade situationer ställs frågan på sin spets. Frågorna kring bedömning är lika aktuella för lärarna på Chalmers som för utbildare världen över. Forskningen är även viktig för andra säkerhetskritiska områden som till exempel sjukvård, flyg och kärnkraft där man också utbildar personal genom simulering.<br /><br />För att söka svar på de här frågorna har vi börjat ett samarbete mellan forskare och lärare på institutionen för sjöfart och marin teknik vid Chalmers tekniska högskola och institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. I den här bloggen möter vi tre av projektdeltagarna: Charlott Sellberg som är doktorand i pedagogik vid Göteborgs Universitet, Hans Rystedt som är universitetslektor vid Göteborgs Universitet och Olle Lindmark, tekniklektor vid Chalmers tekniska högskola. <br /><br /><strong>CHARLOTT SELLBERG</strong><br />Hur olika yrkesgruppers arbete utförs i teknik- och informationsrika miljöer har intresserat Charlott Sellberg från början av studietiden. Efter en kandidat- och magisterexamen i kognitionsvetenskap från Högskolan i Skövde och en tid som undervisande och forskande adjunkt vid samma lärosäte är hon nu doktorand i pedagogik vid Göteborgs Universitet. Hennes studier tar utgångspunkt i de problem som identifierats av instruktörerna i sjöfartsutbildningarna på Chalmers. Charlotts förhoppning är att med sin avhandling kunna producera resultat som är till nytta både för pedagogisk forskning och för utveckling av sjöfartsutbildningen. <br /><br /><strong>OLLE LINDMARK</strong><br />Med en brokig och bred yrkeslivserfarenhet, kandidat och masterexamen inom sjöfartsteknik samt ett gediget intresse för utbildning har Olle Lindmark gett sig i kast med forskningsprojektet ”Träning och bedömning av professionellt agerande i simulatormiljö”. Tillsammans med kollegor vid institutionen för sjöfart och marin teknik är han en av personerna som var med och formulerade projektidén. Olle hoppas att projekt kan komma att leda till mallar och rutiner som säkerställer att bedömning av färdighet kan göras på ett objektivt och kvalitetssäkrat sätt.  <br /><br /><strong>HANS RYSTEDT</strong><br />Hans Rystedt är docent i pedagogik och forskar om teknologiska förändringar och vad dessa betyder för expertkunskap och hur expertis utvecklas.  Empiriskt studeras teknikintensiva miljöer i högre utbildning och i arbetslivet. En röd tråd i forskningen sedan doktorandtiden är hur simuleringar kan användas som pedagogisk metod i yrkesutbildning.  Ett centralt tema är vilka förutsättningar som är viktiga för att simuleringar ska förstås som verklighetstrogna avbildningar av den &quot;verkliga&quot; miljön. För närvarande arbetar han med forskning och utveckling av interprofessionell simulering för sjuksköterske- och läkarstudenter tillsammans med Simulatorcentrum i Väst och Sahlgrenska akademin. Det finns stora förhoppningar om givande utbyte mellan detta projekt och projektet här på sjöfartsutbildningen. <br /><br /><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Pedagogik-i-sjöfartssimulatorer.aspx">Pedagogik i sjöfartssimulatorer</a><br />Sun, 02 Feb 2014 00:00:00 +0100