Simulator: Charlott, 4 mars

För att förstå hur simulatorerna fungerar som redskap för träning och bedömning har vi i projektet samlat in videodata. Vad vi försöker fånga på filmerna är återkommande mönster i undervisningen. Hur samspelar instruktörer och studenter? Hur blir simulatormiljön en resurs i undervisningen?
Genom att analysera sociala samspel i  miljöer med mycket teknik har tidigare forskning skapat en teoretisk bas för att studera hur lärare och studenter förstår varandra, men också hur människor samspelar och förstår datorer och annan teknik.

Den teoretiska utgångspunkten för studien kallas workplace studies, och har sina rötter i så kallad etnometodologi – det vill säga att man fokuserar på att studera vardagslivets verklighet och det sociala samspel – och samtalsanalys. För analysarbetet innebär detta att vi har ett fokus på hur samtal och aktiviteter är strukturerade i lärmiljön och att vi går ner i detaljnivå för att förstå vad som är verksamt i lärsituationen.

Analysprocessen består av flera steg. Oftast börjar man med att titta igenom de inspelade filmerna för att sortera och dela in innehållet. Sedan väljer man ut ett antal kortare avsnitt ur filmerna som är en samling av något intressant fenomen, till exempel från bedömningssamtal mellan en instruktör och en student vid uppkörning på simulatorn. Sedan går man vidare och transkriberar det som sägs, det vill säga överför det som sägs i videoinspelningen till skriven text. I projektet arbetar vi med att göra detaljerade transskriptioner, där vi också lägger in gester och handlingar. Transskripten och videoepisoderna blir sedan en bas för vidare analys.

I projektet bygger mycket av forskningen på samarbete, och vi är flera personer med olika kompetenser som tittar på materialet. Instruktörerna från Chalmers bidrar med sin kunskap om ämnet navigering och sin långa erfarenhet av träning och bedömning i miljön.

Gemensamma analyser av materialet sker även i andra sammanhang, där forskare med intresse för sociala samspel och lärande gemensamt analyserar videodata. Gemensam analys av videodata är en möjlighet att få olika perspektiv på materialet. I metodlitteraturen framhålls även gemensam analys som ett sätt att öka trovärdigheten i forskningen.

För den som vill läsa mer om hur vi analyserar videodata vill jag rekommendera boken Video in qualitative research – Analysing social interaction in everyday life av Christian Heath, Jon Hindmarsh och Paul Luff från 2011.

Text och bild: Charlott Sellberg, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet


Bildtexter:
Bild 1: Detalj från en skärmdump. Så här kan det se ut när vi först börjar transkribera videomaterial i programmet InqScribe.
Bild 2: Gemensam analys av videomaterial i NAIL (Network for the Analysis of Interaction and Learning).

Sidansvarig Publicerad: ti 04 mar 2014.