Ison: Onsala 29 november 3

Vad kan vi vänta av den nya, dubbelsvansade komet Ison som just passerat så nära solen? Idag fick 20-metersteleskopet i Onsala för första gången prova göra nya och lite vågade observationer av kometen.
Vår tanke är att i den intensiva solstrålningen lossnar molekyler av magnusiumoxid (MgO) och kiseloxid från kometens stoftkorn. Sådana har aldrig observerats förut men Ison ger ett bra tillfälle och 20-metersteleskopet ett bra instrument för ett försök att se något nytt som kan berätta om kometens sammansättning, dess långa historia och vad som händer den just nu.

Mikael Lerner, astronom och forskningsingenjör på observatoriet, rättar en bugg i koden som styr teleskopet. Det tar lite tid från observationerna men nu kan teleskopet följa kometer som far med en hastighet större än hundra kilometer i sekunden.

Medan kometen håller sig ovanför 15 grader över horisonten riktar sig teleskopet mot den, mäter vid rätt frekvens för signalen från MgO och kollar konstant vid en närliggande frekvens för att korrigera för allt bakgrundsbrus.

Mikael pratar i telefon med Eva Wirström. Ska vi ändra taktik med tanke på nattens bilder från Nasas solsatelliter? Beslutet blir att vi håller till planen: vi observerar MgO idag, mest på prov, och i morgon i skarpt läge. Detekterar vi inget byter vi till kiseloxid på söndag.

Vi får några timmars data, men brusnivåerna är höga och ingen signal syns till. Det är kanske inte så konstigt. Ute regnar det: vattenhalten i luften begränsar radiosignalerna från kometen. Det är också möjligt att teleskopets skarpa öga tittar på fel ställe på himlen.

I morgon väntas bättre väder, kometen ligger lite bättre till på himlen och från Nasa kan vi hämta uppdaterad information om kometens bana.

Möjligen finns det för lite kvar av kometen för att våra mätningar ska vara värdefulla. Men det vet vi ännu inte. Som Mikael beskriver det glatt:

– Det vore fan att inte försöka!

Text och foto: Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Bildtexter:
Bild 1: Mikael Lerner styr teleskopet mot komet Ison.
Bild 2: Ett radioöga mot kometen: 20-metersteleskopets parabol. Det är den skyddande radomen som gör att den kan se komet Ison trots att den ligger nära solen.
Bild 3: Intetsägande graf: ännu inga spår av magnesiumoxid från kometen. Vi fortsätter i morgon.
Bild 4: Avstämning per telefon med kometledaren.



Läs mer:
Ison: Onsala 29 november 2
Ison: Onsala 29 november 1
Ison: Onsala 28 november
Ison: Chile 27 november
Ison: Onsala 27 november
Ison: Chile 24 november
Ison: Onsala 21 november
Ison: Chile 19 november
Ison: Chile 18 november
Ison: Onsala 18 november
Ison: Chile 17 november
Ison: Chile 16 november
Ison: Chile 15 november
Ison: Onsala 15 november
Chalmersastronomer bevakar komet Ison

Om teleskopen
Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.

Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO.

Publicerad: ti 04 feb 2014.