Ison: Onsala 21 november

Efter ett uppehåll i observationerna på ett par dagar, på grund av att teleskopet deltagit i geodetiska mätningar (*) tillsammans med andra teleskop spridda över hela världen, är det i dag dags att sätta igång igen.
Ison befinner sig nu såpass nära solen (mindre än 25 graders vinkel) att det är svårt för de flesta markbaserade teleskop att observera den. Men eftersom mottagarna på vårt teleskop skyddas från solens energirika och skadliga strålning av den boll-formade radomen är vi ett av få team som kan fortsätta följa den.

Det som gör att vi inte kan observera mer än ett par dagar till är istället att den spenderar mer och mer tid under horisonten sett från Göteborg. Till helgen kommer den inte ens att komma över 15 grader, vilket är gränsen för hur lågt vi kan styra teleskopet tillräckligt noggrant.

Men strax efter solpassagen den 28 november bör Ison, om den överlever sin nära dust med solen, sticka iväg norröver igen och vi kan rikta teleskopet mot den igen redan dagen efter.

Idag är det Per Bjerkeli som sköter observationerna från sitt kontor i Köpenhamn, när vi startade upp hade vi kontakt via Skype. Det är blåsyremolekyler, det vill säga HCN, som gäller idag oxå. Vi hoppas främst på att kunna se signaler om det sker ännu en dramatisk ökning i kometens aktivitet, vilket inte är otroligt med tanke på de extrema förhållanden den utsätts för under den sista veckan av resan mot solen.

Text och foto: Eva Wirström, forskarassistent vid institutionen för rymd och geovetenskap, Chalmers


(*) Geodetiska mätningar görs för att bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet med mera. På Onsala används en teknik som kallas långbasinterferometri, som brukar förkortas till VLBI efter engelskans Very Long Baseline Interferometry, som går ut på att flera radioteleskop långt från varandra samtidigt observerar samma samma avlägsna starka radiokälla ute i rymden (kvasarer). Metoden används till exempel för att noggrant kunna mäta hur kontinenterna på jorden rör sig i den så kallade kontinentaldriften.

Bildtexter:
Bild 1: 20-metersteleskopet inuti radomen på Onsala rymdobservatorium
Bild 2: Astronom Per Bergman, Onsala rymdobservatorium, Chalmers
Bild 3: Astronom Per Bjerkeli, via Skype från Köpenhamn.
Bild 4: radomen på Onsala rymdobservatorium, som omger 20-metersteleskopet


Läs mer:
Ison: Chile 19 november
Ison: Chile 18 november
Ison: Onsala 18 november
Ison: Chile 17 november
Ison: Chile 16 november
Ison: Chile 15 november
Ison: Onsala 15 november
Chalmersastronomer bevakar komet Ison

Om teleskopen
Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.

Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO.

Publicerad: ti 04 feb 2014.