Ison: Onsala 2 december 2

Hej då Ison! … Och hej Lovejoy!
Fler och fler rapporter talar nu samma språk: Isons komet finns inte längre. Den löstes upp i ett moln av stoft och gas någon timme innan den passerade som närmast solen på kvällen den 28 november. Det kometliknande objekt som dök upp i solteleskopens bilder några timmar senare verkar vara resterna av detta moln som nu sprids ut och förtunnas.

Det blir ingen fantastisk show på morgonhimlen i december. Det finns ingen komet kvar att observera.

Under helgen gjorde vi ett par sista tappra försök att leta efter magnesiumoxid (MgO) och kiseloxid (SiO) med 20-metersteleskopet i Onsala – utan resultat. Idag har vi så tagit beslutet: vi avbryter vår observationskampanj; det blir inga fler observationer av Isons komet.

Betyder det att vårt kometäventyr är över?

Faktiskt inte. Det finns en annan komet på himlen, som säkert skulle kallats årets komet om det inte varit för att den helt hamnat i skuggan av Ison. Den här kometen upptäcktes av den australiske amatörastronomen Terry Lovejoy så sent som i september. Faktum är att det här är den fjärde kometen som bär hans namn. Lovejoys komet har överraskat genom att bli betydligt ljusstarkare än vad man först trodde. Redan i november blev den synlig för blotta ögat och jag fick tips från en kollega på Areciboteleskopet, världens största radioteleskop, att Lovejoys komet var mer aktiv än Isons komet.

Under helgen 23-24 november lät jag vårt 20-metersteleskop följa Lovejoys komet medan våra radiomottagare letade efter en radiosignal på frekvensen 88 631,8 MHz som skulle avslöja förekomsten av blåsyra (HCN) i gaserna som strömmade ut ur kometen. Det var precis detsamma vi hade gjort med Isons komet i en dryg veckas tid med ganska magert resultat, så jag var beredd på att vi förmodligen inte skulle hitta någonting nu heller – men skam den som ger sig. Och den här gången hade vi bättre tur: i våra data finns det en klar signal, så nu kan vi beräkna hur mycket blåsyra som Lovejoy släpper ut i rymden!

Blåsyra finns i tillräckligt stor mängd för att producera en av de starkaste signalerna som vi kan urskilja signalen för. Först och främst ger det ett mått på kometens aktivitet: hur mycket is som förgasas per sekund. Om vi kan följa hur mängden blåsyra förändras kan vi alltså följa kometens aktivitet. Än mer intressant blir det när vi kan jämföra med observationer av andra ämnen. Då kan vi börja titta på hur mycket det finns av ett ämne i förhållande till ett annat ämne och jämföra med andra himlakroppar.

Observationerna av Lovejoy skedde lite grand i smyg. Så här får man egentligen inte göra. För att få observera med teleskopet måste man skicka in en ansökan om teleskoptid. Den ska granskas av en grupp astronomer som ska betygsätta den och sedan delas teleskoptiden ut till de mest lovande projekten. Det var så vi gjorde med Isons komet. Men man kan bara ansöka om teleskoptid två gånger om året och det var inte förrän i början av november som vi visste att Lovejoys komet såg lovande ut.

Nu visste vi att det finns en annan komet som vi kan observera och jag skrev därför ihop en specialansökan om teleskoptid så att vår kometgrupp kan fortsätta att följa vad som händer med Lovejoys komet medan den långsamt närmar sig solen under december månad. Ansökan blev snabbehandlad och efter några dagar fick vi vår ansökan godkänd.

Så även om vi nu har sagt tack och hej till Isons komet, så fortsätter vi nu att forska vidare på Lovejoys komet. Vi har redan kommit igång med nya mätningar  och väntar med spänning på vad vid kommer att upptäcka härnäst.

Text: Mikael Lerner, forskningsingenjör vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Foto: Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Bildtexter:
Bild 1: Komet Lovejoy kliver in i rampljuset - mätningar från 20-metersteleskopet visar upp tecken på blåsyra.
Bild 2: Decembersol på 20-metersteleskopet i Onsala.


Läs mer:
Ison: Onsala 2 december – 1
Ison: Onsala 29 november – 3
Ison: Onsala 29 november – 2
Ison: Onsala 29 november – 1
Ison: Onsala 28 november
Ison: Chile 27 november
Ison: Onsala 27 november
Ison: Chile 24 november
Ison: Onsala 21 november
Ison: Chile 19 november
Ison: Chile 18 november
Ison: Onsala 18 november
Ison: Chile 17 november
Ison: Chile 16 november
Ison: Chile 15 november
Ison: Onsala 15 november
Chalmersastronomer bevakar komet Ison

Om teleskopen
Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.

Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO.

Publicerad: ti 04 feb 2014.