Göteborgs Lise Meitnerpris

Om Lise Meitner

Lise Meitner var forskare i Berlin, från 1907 fram till 1938 då hon tvingades fly till Sverige. Här kom hon att arbeta i 20 år. Som kvinna fick hon till en början inte delta i laboratorier där män arbetade och hon hade svårt att få en akademisk tjänst. Trots detta var hon en av de ledande kärnfysikerna i världen. Efter flykten till Sverige kom hon bli den första att förstå kärnklyvning, när hon under en vistelse i Kungälv julen 1938, tillsammans med sin brorson Otto Frisch, kunde förklara resultatet som Otto Hahn, hennes kollega i Berlin, skickat henne.

Göteborgs Lise Meitnerpris

Göteborgs Lise Meitnerpris delas ut i syfte för att premiera välmeriterade fysiker, såväl som för att berika den vetenskapliga miljön i Göteborg. Personer tillhörande Fysikcentrum Göteborgs tre institutioner kan nominera till priset.

Priset instiftades 2006 av institutionen för fysik vid Göteborgs universitet och, förutom äran, får prismottagaren ett penningpris på 3000 euro och ett konstverk. I samband med prisutdelningen, som hålls i september varje år, håller pristagaren en föreläsning till minne av kärnfysikern Lise Meitner.

Pristagare av Göteborgs Lise Meitner-pris 2026: Dr. Masato Sagawa

Fysikcentrum Göteborgs Lise Meitner-pris 2026 tilldelas Dr Masato Sagawa för upptäckten av sintrade Nd–Fe–B-permanentmagneter, ett genombrott som revolutionerade magnetiska material och lade grunden för flera av dagens energieffektiva teknologier.

– Det är en stor ära och en stor glädje för mig att få ta emot ett så prestigefyllt pris, säger Dr Masato Sagawa, som besöker Chalmers den 10 september för att ta emot utmärkelsen och hålla den traditionsenliga Lise Meitner-föreläsningen.

Dr Sagawa står bakom det fysikdrivna genombrottet som möjliggjorde högpresterande och anisotropa sintrade Nd–Fe–B-magneter. Genom att introducera bor i materialet visade han hur järngittret kunde modifieras för att förstärka den ferromagnetiska växelverkan, vilket ledde till materialet Nd₂Fe₁₄B. Kombinationen av mycket hög magnetisering och stark magnetisk anisotropi banade väg för världens kraftfullaste permanentmagneter. Han utvecklade även den tillverkningsprocess som genom pulvermetallurgi och kornorientering gjorde dessa magneter möjliga.

I dag utgör Nd–Fe–B-magneter en grundsten i den moderna elektrifieringen genom de högverkningsgradsmotorer och generatorer som används i elfordon och vindkraftverk. De har också spelat en avgörande roll för utvecklingen av informationsteknologin genom att möjliggöra kompakta och högpresterande aktuatorer och motorer för hårddiskar. När Sagawa utvecklade magneterna i början av 1980-talet kunde han inte förutse den enorma tekniska betydelse de skulle få.

– Nej, till en början föreställde jag mig inte en sådan utveckling. Jag blev medveten om effekterna av min upptäckt och uppfinning steg för steg, förklarar Masato Sagawa.

Trots det genomgripande genomslaget för hans arbete var vägen till upptäckten långt ifrån självklar. En av de viktigaste vetenskapliga utmaningarna var att omvandla en lovande legering till en verklig permanentmagnet med tillräcklig koercivitet, det vill säga motståndskraft mot avmagnetisering.

– Jag hittade sannolikt en grundläggande förening bestående av Nd, Fe och B, men jag kunde inte bekräfta det. Utmaningen var att ge legeringen den koercivitet som krävs för en permanentmagnet, minns Masato Sagawa.

Snarare än ett enskilt genombrottsögonblick beskriver han upptäckten som resultatet av uthålligt arbete och många gradvisa framsteg.

– Jag tror att min upptäckt var resultatet av många små steg, säger han.

Hans fascination för vetenskap började redan i unga år. Inspirerad av drömmen om att bli en framstående forskare gick han vidare till doktorandstudier och ägnade flera decennier åt forskning om magnetiska material.

– Även om jag inte blev världsledande inom de forskningsfält jag ursprungligen ville utforska, känner jag mig väldigt lyckosam att jag har haft möjlighet att uppfinna Nd–Fe–B-permanentmagneterna. Jag ägnar nu all min tid och energi åt att vidareutveckla NdFeB-magneter.

När han blickar tillbaka på sin karriär betonar Sagawa vikten av att bygga en stark vetenskaplig grund samtidigt som man vågar följa egna idéer.

– Efter doktorsexamen är det en bra idé att försöka ansluta sig till en etablerad forskargrupp och bidra till dess forskning samtidigt som man söker efter ett eget unikt ämne. När man väl hittar ett bra forskningsspår bör man försöka bli självständig och fördjupa sig i sin egen forskning. Universitet och forskningsinstitut som möjliggör ett sådant arbetssätt kan uppnå stora resultat.

Dr Sagawa nominerades till Gothenburg Lise Meitner Award av Johan Åkerman vid Göteborgs universitet.

Följande fysiker har tidigare mottagit Göteborgs Lise Meitnerpris:

• 2025 Tomoko M. Nakanishi: Hon vill förstå växternas visdom
• 2024 Albert-László Barabási: "Jag drivs av en vilja att utveckla fysiken"
• 2023 Nicola Spaldin: "Får Lise Meitner-priset för banbrytande materialforskning"
• 2021 Ferenc Mezei: "Min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra"
• 2020 Anne L'Huillier*: Hon söker svaren på vad som händer på en triljondels sekund
• 2019 Austen Angell​
• 2018 Chandrashekhar Joshi​
• 2017 Françoise Combes
• 2016 Klaus Blaum
• 2015 Ivan Schuller
• 2014 Ewine F. van Dishoeck
• 2013 Mildred Dresselhaus
• 2012 Werner Nahm
• 2010/11 Stefan W. Hell*
• 2009 Renata Kallosh
• 2008 I. K. Yanson
• 2007 Pierre Ramond
• 2006 Robert Marc Friedman

* Stefan W. Hell mottog Nobelpriset i kemi 2014 “för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”. Anne L'Huillier mottog Nobelpriset i fysik 2023 ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.

Under 2022 delades Lise Meitnerpriset inte ut, med anledning av att coronapandemin redan försenat utdelningen av 2020 och 2021 års pris.

Nominera till priset

Nomineringsprocessen är öppen för medlemmar i Fysikcentrum Göteborg. Den 1 februari är strikt deadline varje år för nomineringar till det årets pris.

Mer information finns på Chalmers intranät (logga in med Chalmers ID, CID):

Nominera till Göteborgs Lise Meitner-pris