Takbeloppen hämmar STEM-försörjningen

Bild 1 av 1
Ingenjörer redo att ta sig an framtiden – bild från Chalmers examensceremoni 22 november 2025. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Ingenjörer redo att ta sig an framtiden – bild från Chalmers examensceremoni 22 november 2025. Foto: Anna-Lena Lundqvist

2026-01-12: Chalmers och KTH kan och vill utbilda fler ingenjörer än i dag, men eftersom vi inte ser ut att kunna få medel för fler studenter kommer vi tyvärr i stället att tvingas minska antalet. Det skrev jag tillsammans med rektorskollegan Anders Söderholm på DN Debatt förra veckan.

Martin Nilsson Jacobi

Vi är många som är överens om att Sveriges framtida välstånd är beroende av teknisk och naturvetenskaplig kompetens. Innovationsgraden här är hög och framgångarna som exportnation bygger på detta. Politiken och industrin i landet är rörande eniga: vi behöver uppmuntra så många unga vi kan att intressera sig för dessa kunskapsfält. Då kan många av dem också bli nytänkande ingenjörer – en förutsättning för vår fortsatta konkurrenskraft.

Chalmers och KTH är förstås viktiga aktörer i den här utvecklingen. Jag är själv också på regeringens uppdrag ledamot i den så kallade STEM-delegationen som tillsattes i samband med att den statliga STEM-strategin presenterades för knappt ett år sedan. Av det skälet ser jag det som extra angeläget att påtala att utbildningspolitiken och STEM-strategin just nu inte är helt i linje med varandra.

Jag inser givetvis att politiken innebär ett ständigt jämkande mellan angelägna intressenter och att många alltid kommer att önska mer resurser till just sitt område. Därför kan det vara värt att resonera om detta utifrån ett resursperspektiv; all kraft som lagts på att intressera unga för STEM-ämnena är en kollektiv investering – från engagerade skolor och lärare, industrisatsningar, ideella läxhjälpare och andra inspirerande eldsjälar.

Alla har bidragit till att vi nu ser ett stort intresse från kvalificerade sökande till Sveriges ingenjörsutbildningar. Många aktiviteter har finansierats med offentliga medel. Det är i det läget ansvarsfullt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att utbilda fler ingenjörer – motsatsen är att kasta bort delar av en gjord investering.

Ser man saken i ett mänskligt och individuellt perspektiv blir det ännu tydligare: vi har unga vars intresse har väckts och som har den kapacitet som krävs, men som i dag inte kan uppfylla sin dröm om en utbildning på våra ledande lärosäten. Detta trots att deras kunskaper skulle behövas i samhället.

Det är ett slöseri på alla plan, och det har vi verkligen inte råd med.

Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola

 

Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.