2026-04-01: Innovationslandet Sverige handlar inte isolerat om ingenjörskonst utan en särskild kultur byggd på en grund som är både mänsklig och teknisk.
Detta är egentligen inget nytt: de bästa innovationerna sker när teknisk utveckling möter rätt frågor – vad är lösningen till för? Hur kan den förändra tillvaron? För vem?
Ikea, Volvo och Spotify är exempel på samma sak. Ny teknik som utvecklats med förståelse för människors livsdrömmar, med visionen om trafiksäkerhet eller insikten om hur musik är en del av människors vardag.
I samarbete med konstfacks rektor Anna Valtonen har jag skrivit essän ”De två A:na i STEAM” som utvecklar tankarna runt detta. Det har skett inom ramen för projektet Svenska framtider som drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.
STEM – science, technology, engineering, and mathematics – är en akronym de flesta är bekanta med och många har också sett sammanhang där den omvandlats till STEAM, alltså där det tekniskt-naturvetenskapliga området berikats med ett A som i Arts.
Vårt ärende är att visa att A:et hittills kanske handlat just om att förstå den människa som innovationerna är till för, men att det också finns ett mer radikalt och experimentellt perspektiv – att föreställa sig det som ännu inte finns. Det är det vi kallat för det andra A:et.
Detta har egentligen alltid varit styrkan i konstnärlig verksamhet men just detta – det fantasidrivna visionära, förmågan att se bortom det uppenbara – är också en förutsättning för verkligt banbrytande forskning.
Chalmers har redan starka miljöer som svarar mot det första A:et i vår STEAM-tolkning. Det gäller särskilt arkitektur, teknisk design och interaktionsdesign, där teknik möter människors behov, beteenden och upplevelser. Samtidigt finns viktiga kompletterande miljöer inom Science, Technology and Society, kommunikation och lärande, samt innovation och entreprenörskap, som bidrar med förståelse för hur teknik verkar i samhället och får genomslag. Jag tänker att tillsammans utgör dessa verksamheter en bred bas för det första A:et, att förstå och forma teknik i sitt sammanhang.
Det andra A:et, att föreställa sig nya möjliga framtider, finns mer fragmenterat men med tydliga embryon, till exempel i olika tvärdisciplinära initiativ. Jag tycker det är intressant och viktigt att framåt se hur vi kan förstärka dessa förmågor så att de blir en integrerad del av Chalmers utveckling.
Det är viktigare än någonsin i en tid då människan för första gången själv aktivt deltar i evolutionära processer: designar material på atomnivå, skräddarsyr arvsmassa, tränar artificiella intelligenser. Då behöver vi både modet och förmågan att tänka nytt, och att skapa den framtid vi vill leva i.
Vi har redan börjat genom samarbeten mellan Chalmers och Konstfack. Jag har själv hållit övningar med konststudenter som fått bygga vidare på teknologiska megatrender och vad dessa kan betyda för oss som människor. Men vi menar också att detta perspektiv måste införlivas brett i svensk skola, att vi behöver utforma akademiska miljöer som aktivt bryter disciplingränser och att det måste bli en del av Sveriges innovationsstrategi på bred front.