2025-09-09: Chalmers är i ständig dialog med politiken – här är ett medskick när riksdagen nu öppnar för året.
Som stiftelseuniversitet har Chalmers större rörelsefrihet än de flesta andra svenska lärosäten. Samtidigt sätts ramarna för vår verksamhet ytterst av den svenska forsknings- och utbildningspolitiken – vilket givetvis är helt i sin ordning; vi finansieras till den absolut största delen av allmänna medel.
Det innebär att vi bör vara i tät dialog med politiken. Förklara hur våra förutsättningar påverkas av politiska beslut och hur vi kan göra bäst samhällsnytta.
Om vi ska göra det bra måste vi lyfta blicken från vår egen verksamhet och sätta den i relation till samhället i stort – ett sätt kan vara att tänka hela vägen till konkreta politiska reformer. Först då får vi syn på vilka överväganden och prioriteringar som faktiskt måste göras när de politiska besluten fattas. Det tvingar oss också att förklara på vilket sätt det vi gör faktiskt också är viktigt för andra.
Här är tre viktiga förändringar som kräver politiska beslut där vi aktivt försöker diskutera med våra politiker:
- Lätta på samfinansieringskraven från statliga forskningsfinansiärer. Det låter tekniskt, men har avgörande betydelse för om Sveriges forskningstunga universitet ska kunna nå den internationella toppen. Om finansiärerna kräver att universiteten ska använda sina basanslag för att samfinansiera forskningsprojekt förbrukas snart alla resurser som kunde ha använts till forskning styrd av forskares nyfikenhet och universitetens egna prioriteringar och där det finns möjlighet att ta vetenskaplig risk. Med andra ord, sådan forskning som faktiskt kan leda till banbrytande resultat. När de fria resurserna minskar försämras också möjligheten att erbjuda internationella toppforskare attraktiva villkor.
- Utveckla avdragsrätten för donationer till lärosäten. Internationellt verksamma företag som exempelvis Astrazeneca donerar regelbundet pengar till universitet eftersom man vill gynna starka akademiska miljöer i närheten av sina egna stora anläggningar. Vi är övertygade om att svenska lärosäten i dag går miste om denna typ av donationer eftersom företagen får betydligt bättre effekt i andra länder – också i norra Europa – där större del av pengarna oavkortat når mottagaren.
- Underlätta migration för forskare och studenter. Här handlar det om att se att universiteten befinner sig i hård internationell konkurrens om talang. Delar av det migrationspolitiska regelverket försämrar möjligheterna för studenter att ta sig till Sverige och för nyexaminerade studenter och forskare att etablera sig på svensk arbetsmarknad – både i och utanför akademin. Eftersom den svenska industrins konkurrenskraft – och därmed Sveriges välfärd – är beroende av vår innovationskraft har vi inte råd att förlora högt kvalificerade talanger på detta sätt.
Det är förslag som kunde ha stor positiv effekt för Chalmers och andra forskningstunga svenska lärosäten, men framför allt är de viktiga för Sverige, för vår innovationsförmåga och ytterst vår gemensamma välvärd och vår omställning mot ett mer hållbart samhälle.
Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola
Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.