2025-04-30: Gustaf Dalén, AGA-fyrens uppfinnare och Chalmers hittills ende nobelpristagare, hade en osannolik framtidstro. Den rubbades varken av ekonomisk depression eller förlorad syn – en förebild att minnas när tiderna är oroliga samtidigt som våren påminner om allt som ligger framför oss.
Våren är inte bara en fantastisk årstid, den kan också vara en symbolisk påminnelse om att se framåt och att känna glädje och hopp, särskilt i orostider. Det är något jag gärna påminner om när jag håller vårtal till alla Chalmerister vid mösspåtagnings-ceremonin. Många av dem bidrar ju dessutom handfast med ett av Göteborgs säkraste vårtecken, cortègen, till stor glädje för valborgsfirande göteborgare sedan 1909.
En stor förebild i kraft av sin förmåga att se framåt är ingenjören, uppfinnaren och företagsledaren Gustaf Dalén, den hittills enda Chalmerist som fått Nobelpriset.
Mötte Gustaf de Laval
Den driftiga och redan i barndomen tekniskt kreativa lantbrukarsonen från Skräddaregården i västgötska Stenstorp drev själv familjens jordbruk under några år, men sålde sedan gården och började 1892 vid Chalmers tekniska läroanstalt, bland annat efter att ha konstruerat en fetthaltsprovare för mjölk som han rest till Stockholm för att diskutera med Gustaf de Laval, dåtidens kanske mest hyllade svenska uppfinnare. Han tog examen från Chalmers 1896 och studerade sedan även en period i Zürich.
Som konstruktör och efter några få år även verkställande direktör för AGA – Aktiebolaget Gasaccumulator – utvecklade han ett system av tekniska lösningar som gjorde enorm nytta för sjösäkerhet i hela världen: AGA-fyren. Den gjorde det möjligt att sätta upp helautomatiska fyrar, styrda av solljus och drivna med acetylengas som bara behövde fyllas på någon enstaka gång om året.
Det är svårt att riktigt omfatta magnituden av detta såhär omkring 115 år senare. Men att gå från bemannad drift till de där enstaka besöken för att byta gasflaskor innebar givetvis en helt osannolik effektivisering och fyrar kunde placeras på en mängd platser där det förut varit helt omöjligt.
Fyrljus på Panamakanalen
AGA-fyren började spridas över världen 1909, samma år som Dalén blev vd. Redan 1912 belönades han med nobelpriset i fysik, just för denna konstruktion. Då hade AGA också exempelvis fått kontrakt på fyrljuset längs Panamakanalen som då höll på att byggas.
Vid denna tid hade han nyligen förlorat synen på båda ögonen vid ett experiment med acetylengasflaskor. Elaka tungor har hävdat att Nobelpriset var menat som någon sorts tröst för detta – Daléns snille gällde ju snarare innovation än fysisk grundforskning. Att hans gärningar ”hafva gjort menskligheten den största nytta”, som Nobel skrev i sitt testamente, är dock svårt att ifrågasätta.
Förlusten av synförmågan hejdade aldrig hans gärning – han fortsatte som vd för AGA till sin död 1937. Ibland gick affärerna lysande och ibland mindre bra. Under 1920-talet förlorade han sin förmögenhet i samband med en nedgång för AGA, en återhämtning kom, men i följderna av Kreuger-kraschen på 1930-talet var man åter illa ute.
Men Gustaf Dalén fortsatte oförtrutet framåt. Han lät till och med tillverka nålar med texten ”Var optimist” som han fäste på rockslagen på personer han tyckte behövde muntras upp.
Det är en livshållning som personifierar William Chalmers motto – avancez – att ha fokus på möjliga lösningar och blicken ständigt riktad framåt.
Som en Chalmerssk vårhälsning vill jag därför säga: var optimist – och avancez!
Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola
Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.