I en värld präglad av ökande geopolitisk spänning och strategisk konkurrens ställs lärosäten inför nya och mer komplexa avvägningar kring internationella samarbeten och rekryteringar. Forskningens öppenhet är grundläggande – men den förutsätter också medvetenhet om risker när statliga intressen, säkerhetspolitik och akademisk frihet kolliderar.
Mot den bakgrunden har flera studier de senaste åren analyserat hur auktoritära stater försöker påverka internationell forskning. En uppmärksammad svensk rapport från i höstas har särskilt belyst relationerna mellan Sverige och Kina: ”Forskning med förbehåll? Auktoritär påverkan i svensk-kinesiska forskningsrelationer” från Utrikespolitiska institutet och Mälardalens högskola. Den visar att den kinesiska staten försöker påverka forskare och deras arbete på olika sätt – från subtila incitament till mer direkta metoder – trots att akademisk frihet sägs råda. Metoderna varierar från repression till kooptering, där ekonomiska och andra fördelar erbjuds forskare som bedöms gynna Kinas intressen.
Det är allvarligt, även om det rimligen inte överraskar någon. Den ökande geopolitiska oron och polariseringen riskerar dessutom att driva utvecklingen fel håll. Värst drabbas förstås de forskare som har själva landet Kina som forskningsfält: om man ägnar sig åt ämnen som av uppfattas som känsliga kan man nekas visum; föreläsningar eller seminarier i Sverige kan övervakas och i enstaka fall har forskare eller deras anhöriga blivit kvarhållna i utdragna förhör på plats i Kina.
För personer verksamma inom andra fält än Kinastudier men som på olika sätt samverkar med kinesiska lärosäten eller forskare ser bilden ofta annorlunda ut. Här kan ibland erbjudanden om olika typer av förmåner eller ekonomisk ersättning vara på en så orimligt generös nivå att det i sig blir besvärande.
Samtidigt fungerar många projekt utmärkt. Kina är en ledande forskningsnation, och samarbeten har stor betydelse för global kunskapsutveckling.
Svenska forskare har ibland uppfattat lärosätenas ökade säkerhetsfokus som politisering, men rapporten och den efterföljande debatten – bland annat på Expressens ledarsida – visar att riskerna är reella. Tidningen påminde om DN:s granskning som 2023 avslöjade att personer från kinesiska universitet med militär koppling tidigare varit verksamma i Sverige utan att det uppmärksammats. Chalmers intervjuades och konstaterade att vi då saknade både tydliga riktlinjer och statligt stöd, vilket gjorde agerandet svårt.
Vi ska fatta medvetna beslut som stärker både akademisk frihet och samhällsansvar
Expressen sammanfattade i höstas detta som att ”Chalmers ryckte på axlarna”. Jag delar naturligtvis inte den bilden, men kan även tillägga att mycket hänt sedan början av 2023. Chalmers har just fattat beslut om utvecklade arbetssätt, om beredningsgång, ansvarsområden och om att inrätta ett särskilt råd för ansvarsfull internationalisering.
Vi har sedan tidigare förstärkt vår säkerhetsfunktion med analytisk kompetens för riskbedömning och konsekvensanalys.
Arbetssättet går ut på att ge stöd till forskare och chefer i komplexa ärenden och gör det möjligt att väga risker mot nytta på ett transparent sätt. Vår utgångspunkt är tydlig: vi ska inte diskriminera eller agera fördomsfullt, utan fatta medvetna beslut som stärker både akademisk frihet och samhällsansvar.
Forskarna vid Chalmers ser att omvärldsläget är utmanande. Därför är det viktigt att vi erbjuder stöd och tydliga processer.
Vi delar uppfattningen med flera andra svenska lärosäten: samarbeten med Kina bör fortsätta – men medvetet och systematiskt. Genom att kombinera riskanalys med strategisk omvärldsbevakning kan vi skapa trygghet och samtidigt ta tillvara de stora möjligheter som internationellt samarbete ger. Det är en balansakt, men en nödvändig sådan i en tid av förändring.
Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola
Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.