Fem lovande chalmersforskare får i år ta del av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses femåriga grundforskningsanslag, som ger unga forskare en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor.
– Vi är mycket stolta över att ha lyckats rekrytera dessa talanger till Chalmers, och glada att de genom Knut och Alice Wallenbergs stiftelse får utmärkta möjligheter att genomföra sina spännande forskningsplaner hos oss. Vi ser fram emot resultaten av deras forskning och att få följa deras utveckling som självständiga forskningsledare, säger Anders Palmqvist, Chalmers vicerektor för forskning och hållbar utveckling.
Långsiktigt och attraktivt program
– Programmet är långsiktigt och mycket attraktivt. Ett mått på detta är att väldigt få forskare har lämnat programmet för att fortsätta sin karriär utanför Sverige. Målet är att behålla svenska forskartalanger i Sverige och attrahera utländska talanger till Sverige samt att ge dem arbetsro så att de kan ta sig an svåra forskningsfrågor långsiktigt, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Sammanlagt har 288 forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows sedan 2012. Det de har gemensamt är att de är under 40 år när de tilldelas anslaget och att deras ansökningar genomgått en rigorös utvärdering med ett stort antal internationella utvärderare. Totalt med årets omgång har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse hittills avsatt drygt 3,2 miljarder kronor till programmet.
Efter den första periodens slut finns möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering.
Ilaria Torre, Data- och informationsteknik
Robotar har stor potential att effektivisera samhället och bli ett värdefullt stöd för till exempel lärare eller vårdpersonal. Ilaria Torre utvecklar ett universellt kommunikationssystem som gör robotars tal, rörelser, ljud och ljus tydliga och konsekventa. Systemet ska kunna anpassas till olika robottyper, miljöer och användare, även personer med funktionsvariationer.
Shantanu Mishra, Fysik
Magnetism styrs av kvantmekanik, men den bakomliggande teorin är komplex, speciellt för mångpartikelsystem. Projektet syftar till att utveckla en experimentell kvantsimulator för att ta reda på hur magnetism uppstår i material.
Alexandra Stubelius, Life sciences
Forskning om immunförsvaret gjort stora framsteg på senare tid. En stor utmaning som återstår är att tolka hur immunceller kommunicerar via glykaner – kedjor av sockermolekyler på cellers och proteiners ytor. Ökad kunskap om glykanernas roll kan bana väg för bättre immunterapier mot cancer, behandlingar av autoimmuna sjukdomar och nya sätt att minska risken för avstötning vid organtransplantation.
Simon Leo Myerson, Matematiska vetenskaper
De flesta matematiska modeller bygger på förenklingar av verkligheten. För att dessa förenklingar ska gå att lita på, är det viktigt att förstå när och varför förenklingarna fungerar. Projektet syftar till att validera en förenklad matematisk modell som används för att beskriva vågor, till exempel havsvågor i klimatmodeller.
Nils Johan Engelsen, Mikroteknologi och nanovetenskap
En nanostor plattform, hundra gånger tunnare än ett hårstrå, där atomer och ljus kan interagera med varandra på kvantnivå ska konstrueras i projektet. De kvantfenomen som uppstår kan bland annat användas för att skapa en ultrastabil laser, högprecisa atomur, kvantdatorer och ultrakänsliga sensorer.