Styrkeområdenas pris 2025 tilldelas Erik Kristiansson, Michaela Wenzel och Fredrik Westerlund, för sitt arbete med att vidareutveckla och stärka Centrum för antibiotikaresistensforskning, Care.
Care startades som ett centrum på Göteborgs universitet 2016 inom ramen för UGOT Challenges, ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram. Under 2020 började arbetet med att utöka Care till att även omfatta Chalmers, Sahlgrenska sjukhuset och Västra Götalandsregionen. Ett första steg i detta arbete var när Fredrik Westerlund, Life sciences, valdes in i styrgruppen som leddes av Erik Kristiansson, Matematiska vetenskaper. Två år senare, 2023, inrättades den nya och utökade versionen av Care, med Michaela Wenzel, Life sciences, som biträdande centrumföreståndare.
– Under de första åren med Care växte antibiotikaresistensforskningen på Chalmers. Det har gjort oss till en viktig del av Care. Michaela har gjort ett mycket bra arbete med att skapa balans mellan universiteten. Care arbetar idag helt universitetsöverskridande mellan Chalmers och GU, säger Erik Kristiansson.
Fokus på tvärvetenskap
Inom Care är en viktig uppgift att hålla ihop kontakter och kommunikationer med allmänheten, liksom med andra antibiotikaresistenscenter i Sverige och Norden. Arbetet sker med stort fokus på tvärvetenskaplighet.
– Care innehåller inte bara forskning inom närliggande områden, som biologi, kemi och fysik, utan även samhällskunskap, etik och politik, säger Michaela Wenzel.
– Care omfattar flera institutioner på Chalmers, till exempel Life sciences och Matematiska vetenskaper, men även Kemi och kemiteknik, Fysik och Arkitektur och samhällsbyggnad deltar. Vi är öppna för ytterligare institutioner, tillägger Fredrik Westerlund.
Hur fungerar det då att sammanföra mer än 150 forskare från så vitt skilda områden?
– Det är inte så svårt som man kan tro eftersom vi jobbar mot samma mål: att motverka de negativa effekterna av antibiotikaresistens. Även om vi arbetar på olika sätt så kan vi uppskatta varandras insatser och det är inspirerande att se hur oväntade samarbeten kan uppstår vid våra möten, säger Michaela Wenzel.
Erik Kristiansson ser det också som en övning i att kommunicera både över ämnesgränserna och med ett bredare tilltal för allmänheten.
– Som forskare behöver man kunna prata med fler än de som sitter i rummet bredvid, säger han.
Får samarbeten att uppstå naturligt
Antibiotikaresistens är en mycket komplex utmaning som ingen forskningsdisciplin ensam kan lösa. Tanken bakom Care är att skapa möjlighet för tvärvetenskaplig forskning där problematiken kring antibiotikaresistens kan angripas från flera vinklar.
– Det kan vara att utveckla helt nya antibiotika, förstå hur resistens faktiskt uppstår eller arbeta med politiska åtgärder och beslutsfattande. Sverige gör ett väldigt bra arbete och vi vill sprida goda exempel internationellt, säger Michaela Wenzel.
Syftet med Care är inte främst att dela ut forskningsmedel utan att verka som en samlingspunkt.
– Vi arbetar inte top-down, utan skapar mötesplatser där nya samarbeten uppstår naturligt, säger Michaela Wenzel.
På så sätt har man hjälpt fram flera lyckade initiativ.
– Ett exempel är forskningen om antibiotikaresistens i vår miljö, särskilt i avloppsvatten från sjukhus, som bidrog till ett FN-direktiv om reningsprocesser. Ett annat är de Chalmersforskare som utvecklar antimikrobiella material för sårvård, säger Michelle Wenzel.
Själv arbetar hon just nu med AI-baserad molekylprediktion, med målet att hitta nya behandlingar mot tuberkulos och svampinfektioner, som skonar patientens tarmflora och minskar biverkningar.
– Det gör förhoppningsvis att patienten orkar fullfölja sin behandling och att risken för resistens minskar.
Erik Kristiansson använder också AI och stora datamängder för att spåra hur resistensgener överförs mellan bakterier i olika miljöer. Fredrik Westerlund forskar kring användningen DNA-barcoding (tänk liknande streckkoder i en affär) för att till exempel spåra spridning av bakterier mellan patienter.
– Tekniken bygger på nanofabrikation och mikroskopi och vi jobbar också på att utveckla enklare versioner som kan användas i utvecklingsländer, säger han.
Trion ser priset som något större än bara en fjäder i hatten för egen del.
– Det gläder mig mer att det här forskningsområdet får ett erkännande än att vi som personer får det, säger Fredrik Westerlund.
– Det visar att även medicinska frågor prioriteras vid ett tekniskt universitet. Chalmers har idag – jämfört med tio år sedan – en mycket starkare position inom antibiotikaresistensforskning, säger Erik Kristiansson.
Styrkeområdenas pris delas ut på Chalmers årshögtid den 6 november.
Juryns motivering
”Michaela Wenzel, Fredrik Westerlund och Erik Kristiansson tilldelas Styrkeområdenas pris 2025 för sina insatser för att stärka tvärvetenskaplig forskningssamverkan kring antibiotikaresistens, ett av de stora globala hoten mot mänsklig hälsa.
De tre pristagarna har tagit initiativ och stort ansvar för att bredda kompetensen inom samt vidareutveckla Center for Antibiotic Resistance (Care). Centret samlar omkring 150 forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers, har stöd av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen, och syftar till att minska dödlighet, sjuklighet och socioekonomiska kostnader kopplade till antibiotikaresistens genom avancerad tvärvetenskaplig forskning inom området.
Pristagarna har genom sina roller i ledning, samverkansorgan och styrgrupp bidragit till en nystart av centret där kompletterande vetenskapliga kompetenser har identifierats och bjudits in. Det vidareutvecklade centret har attraherat betydande extern finansiering från olika finansiärer, inklusive internationella forskningsinitiativ och regionala stödprogram, och därmed stärkt centrets kapacitet att bidra med nya lösningar för denna globala hälsoutmaning.
Care är en god förebild för regional samverkan över ämnes- och organisationsgränser för att gemensamt bidra till banbrytande lösningar på globala samhällsutmaningar.”