Immateriella rättigheter (IP, intellectual property) utgör en viktig men ofta omdiskuterad grund för företag inom digitalt och hållbart entreprenörskap. Den öppna och föränderliga karaktären hos digital och hållbar innovation utmanar samtidigt principerna för traditionell hantering av IP och ger upphov till olika typer av spänningar. I sin doktorsavhandling undersöker Sarah van Santen hur spänningar mellan stabilitet och förändring, mellan kunskapsdelning och kunskapskontroll samt mellan socialt, miljömässigt och ekonomiskt värde tar sig uttryck och hanteras genom IP.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– I den mån IP-beslut kan vara rigida, det vill säga svåra att ändra eller återkalla, och/eller exkluderande, kan IP ge upphov till spänningar på grund av den öppna och föränderliga karaktären hos innovation inom digitalt och hållbart entreprenörskap. Motstridiga krav kring stabilitet och förändring, kunskapsdelning och kontroll samt socialt, miljömässigt och ekonomiskt värde drar åt olika håll när det gäller IP. Detta skapar behov av styrning, samordning och lösningar.
Hur tar du dig an problemet?
– Avhandlingen består av en litteraturstudie och två empiriska studier. Den ena är en semi-longitudinell jämförande fallstudie av företag baserade på digital teknik, och den andra är en tvärsnittsstudie baserad på intervjuer med hållbara företag inom modeindustrin. Avhandlingen analyserar hur olika spänningar uppstår i företagsutveckling samt i innovations- och IP-beslut, och hur dessa uttrycks och hanteras genom IP.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Avhandlingen visar att företag fattar IP-beslut och utformar sina IP-tillgångar på sätt som balanserar motstridiga krav. De kan till exempel skjuta upp oåterkalleliga beslut för att minska beroendet av tidigare vägval och utforma tidiga IP-lösningar på en konceptuell nivå för att fungera som ett ”visitkort” och bjuda in intressenter till samskapande. Företag kan också skydda sin kunskap upp till en viss nivå och samtidigt dela resten.
– På samma sätt kan de använda sin IP för att säkra en miniminivå av ekonomiskt värde som garanterar deras överlevnad, samtidigt som socialt och miljömässigt värde prioriteras utöver denna nivå. Dessa överväganden leder inte till att företag använder mindre IP, utan att de använder den på andra sätt: för att behålla flexibilitet, dela kunskap och samskapa värde där det är möjligt, samt för att göra åtaganden, skydda konkurrensfördelar och fånga värde där det är nödvändigt.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att min forskning ska väcka debatt om IP:s roll för aktörer med begränsad makt, såsom startups, samhället och miljön. IP består av en rad formella och informella styrmekanismer som både kan förvärra och åtgärda maktobalanser i systemisk samverkan. Jag hoppas att min forskning uppmärksammar praktiker och forskare på konsekvenserna av maktasymmetrier och vikten av att hantera dem med integritet och rättvisa. Jag vill visa hur IP-systemets formella verktyg och informella mekanismer kan användas både för att stärka möjligheterna för mindre mäktiga aktörer att tillgodogöra sig värde och för att begränsa möjligheterna för mer mäktiga aktörer att göra det, för att på så sätt skapa bättre utfall för alla.
Läs avhandlingen: Managing tension in open and open-ended innovation: The role of intellectual property in digital and sustainable entrepreneurship
Disputation: 1 juni 2026 kl 13:15
Handledare
- Professor (N1), Entrepreneurship and Strategy, Teknikens ekonomi och organisation