Hur kan "Open Science", öppen vetenskap, bidra till att återupprätta förtroendet för forskning – och varför räcker inte tekniska lösningar för att skapa verklig förändring? I sin doktorsavhandling undersöker Parissa Mokhtabad Amrei hur visioner om transparens, deltagande och samhällsnytta omsätts i praktiken genom initiativ inom Open Science. Resultaten visar att infrastrukturer spelar en avgörande roll för om idéer om öppenhet och delaktighet blir långsiktigt hållbara, eller om de förblir kortlivade ambitioner.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– Det har länge pågått en diskussion om olika kriser inom vetenskapen, som ett minskat förtroende från allmänheten, replikeringskrisen, och oro över att forskning ofta främst tillgodoser begränsade gruppers intressen snarare än samhällets behov i stort. Olika tillämpningar inom öppen vetenskap, såsom ”Open Access” som gör forskning offentligt tillgänglig, ”Citizen Science” som är deltagande former av forskning, och ”Open Data” för transparens, syftar till att hantera dessa kriser och förändra hur vetenskap bedrivs – framför allt genom användning av digitala delningsteknologier. I min forskning fokuserar jag på fall inom öppen vetenskap och studerar hur visionerna om att reformera vetenskapen omsätts i olika sammanhang.
Hur tar du dig an problemet?
– Jag närmar mig tillämpningar inom öppen vetenskap, och särskilt deras tidsmässiga aspekter, genom begreppet infrastruktur. I fyra empiriska fallstudier analyserar jag hur tillämpningar inom öppen vetenskap blir infrastrukturer, hur de omformar befintliga infrastrukturer eller varför sådana infrastrukturella förändringsprocesser ibland inte blir långvariga. Fallen omfattar diskussioner om öppen vetenskap i publicerade vetenskapliga artiklar inom beteendevetenskap, jämförelser mellan medborgarbaserade miljöövervakningsprojekt i Europa, arbete med öppen data och digital delaktighet i stadsutveckling, samt en fallstudie om användningen av verktyg med öppen källkod (open source) inom vatteninfrastruktur.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Mina resultat visar att forskare och förespråkare för öppen vetenskap ofta vill reformera vetenskap och policy genom visioner om deltagande, samhällsnytta och transparens. Men dessa visioner är svåra att förverkliga när de bygger på teknokratiska lösningar, förbiser betydelsen av kopplingar till infrastrukturer eller underskattar rigida klassificeringar och exkluderande strukturer.
– Samtidigt visar den sista studien att open source-verktyg kan bidra till samhällsnytta när de integreras i en befintlig infrastruktur. Resultaten visar också att infrastrukturer spelar en avgörande roll för att möjliggöra eller begränsa visionerna om transparens, deltagande och samhällsnytta inom öppen vetenskap.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att min forskning kan bidra till en bättre förståelse av öppen vetenskap som något mer än tekniskt eller byråkratiskt. Jag vill lyfta fram den avgörande roll som infrastrukturer spelar för att möjliggöra samhällsnytta, deltagande och transparens, och betona att tillämpningar inom öppen vetenskap behöver vara värderingsdrivna. Framför allt bör de sträva efter att hitta sätt att gynna allmänheten genom olika former av mellanhänder. Samtidigt behöver dessa tillämpningar skapa och upprätthålla infrastrukturella kopplingar för att kunna bestå över tid.
Läs avhandlingen: Visions and Infrastructures of Open Science
Disputation: 4 juni 2026 kl 13:15
- Doktorand, Science, Technology and Society, Teknikens ekonomi och organisation
Handledare
- Universitetslektor, Science, Technology and Society, Teknikens ekonomi och organisation