”Mindre hierarkisk”, ”självstyrande”, ”agil”. Organisationer inom olika sektorer experimenterar med så kallade ”nya organisationsformer”. Medan vissa bedyrar dessa trender, anser andra att det är omöjligt att organisera utan byråkratiska regler och hierarkiska strukturer. Med sin doktorsavhandling uppmanar Constantin Bremer till att förstå och utforma nya organisationsformer på ett mer nyanserat, uppfinningsrikt och praktiskt relevant sätt.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– I dagens värld anser många att arbetet skulle kunna organiseras på ett mer effektivt sätt än genom byråkratiska regler och hierarkiska strukturer. Trots den växande entusiasmen för nya organisationsformer håller de flesta organisationer fortfarande fast vid mer traditionella former. Även de som experimenterar med nya former återgår ofta till mer traditionella former med tiden.
– I min avhandling identifierar jag tre huvudsakliga utmaningar som hindrar nya organisationsformer: För det första fastnar diskussionen om nya former mellan idealiserade föreställningar och ”whataboutism” (”Organisationer bör vara fria från hierarkier!” – ”Finns det inte alltid hierarkier?”).
– För det andra fokuserar diskussionen ofta mer på vad de nya formerna avviker från (mindre hierarkiska, postbyråkratiska, decentraliserade) och mindre på vad de kan leda till. Slutligen är det svårt att, mitt bland alla trender och modeord, hitta praktiska riktlinjer för hur man ska organisera sig utan byråkratiska regler och hierarkiska strukturer. Kort sagt saknar vi för närvarande verktyg för att förstå, föreställa oss och utforma organisationerna omkring oss på olika men effektiva sätt.
Hur tar du dig an problemet?
– I min forskning studerade jag noggrant utvecklingen hos Zenseact, ett företag från Göteborg som utvecklar mjukvara för självkörande bilar, och hur deras ambition att organisera sig på ett ”mindre hierarkiskt”, ”självstyrande” och ”agilt” sätt utvecklades över tid. Jag gjorde detta genom att intervjua flera anställda samt observera deras möten, evenemang och interna kommunikation.
– Utöver denna fallstudie har jag också systematiskt granskat forskningslitteraturen om nya organisationsformer och studerat hur praktiker talar om nya organisationsformer i böcker, poddar, nyhetsbrev, onlineforum och på konferenser. Baserat på insikter från alla tre studierna föreslår jag i min avhandling ett alternativt perspektiv på nya organisationsformer.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Generellt sett visar min forskning att nya organisationsformer ofta är mindre ”nya” eller revolutionerande än vad man påstår. Särskilt påståenden om att nya former är helt fria från hierarki eller struktur är överdrivna. Det finns dock effektiva alternativ till den traditionella ledningshierarkin. Istället för att bara ta bort chefer och förklara full autonomi för alla måste arbetet fortfarande samordnas aktivt – på andra sätt än strukturella.
– När det gäller hur man kan samordna arbetet på ett annorlunda men ändå effektivt sätt lyfter jag fram tre aspekter av nya organisationsformer: För det första utnyttjar de alternativa verktyg för meningsskapande (sensemaking devices), det vill säga språkliga och praktiska verktyg som hjälper människor att tolka och hantera komplexa sociala situationer i avsaknad av ledningshierarki. För det andra bygger de på positiva antaganden om människor (”people-positive” människosyn) – det vill säga att människor inom organisationen litar på varandra för att lösa problem lokalt genom samarbete (snarare än genom hierarkiska strukturer och kontroller). För det tredje lägger de tid och kraft på att utveckla organisatoriska mål, principer och praktik som växer fram ur den lokala kontexten (snarare än att anta fördefinierade modeller och mallar). Ett exempel på detta är Zenseacts motto ”People at heart”: Med rötter i en “people-positive” människosyn fungerar det som en “sensemaking device” i företagets lokala sammanhang och som en vägvisare för medarbetarna när de står inför komplexa utmaningar och beslut.
Vad hoppas du att dina forskningsresultat kan leda till?
– Med min forskning hoppas jag kunna öka medvetenheten om ett bredare spektrum av möjligheter och komplexiteter när det gäller hur vi kan organisera kollektiva insatser. Jag vill särskilt peka på vikten av människosyn och hur det formar (den organisatoriska) världen omkring oss. Får min forskning dig att tänka annorlunda om organisationer? Hjälper den dig att föreställa dig hur vi skulle kunna organisera oss på ett människovänligt sätt? Eller inspirerar den dig till och med att omsätta sådana organisationer i praktiken? Varje gång någon svarar ”ja” på någon av dessa frågor är det en framgång för mig.
Läs avhandlingen: People-positive organizing: Proposing an alternative perspective on “new organizational forms"
Disputation: 12 december 2025 kl 13.15
- Doktorand, Innovation and R&D Management, Teknikens ekonomi och organisation
- Prorektor, Chalmers tekniska högskola