För att nå klimatmålen behöver rika länder som Sverige inte bara byta energikällor, utan också minska den totala energianvändningen. I sin doktorsavhandling har Angelica Wågström studerat två platser som redan lever med betydligt lägre energiflöden: en ekoby och en utomhusförskola. Där har hon undersökt hur energiminskningar påverkar människors vardag, särskilt hur villkoren för omsorg förändras när energin blir mer begränsad.
Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?
– Det finns två stora utmaningar med att minska energianvändningen. Den första handlar om rättvisa. När vi använder mindre energi krävs ofta mer mänskligt arbete för att täcka samma behov av omsorg, och det arbetet görs redan idag främst av kvinnor och marginaliserade grupper. En energiminskning får därför inte innebära att deras omsorgsbörda ökar. Den andra utmaningen handlar om önskvärdhet. Går det att föreställa sig en politik som premierar minskad energianvändning och som människor faktiskt vill stödja?
Hur har du tagit dig an problemet?
– Genom observationer och intervjuer har jag undersökt hur tillgången till energi påverkar omsorgsarbetet, och hur sociala normer, kroppsliga förutsättningar och socioekonomi formar hur det arbetet upplevs och fördelas. Genom både positiva och problematiska exempel visar jag på vad som krävs för att minska energianvändningen på ett rättvist sätt som också upplevs som meningsfullt och önskvärt för människor. Jag lyfter också fram faktorer i samhället – som synen på arbete, tid och effektivitet – som i dag står i vägen för en mer jämlik energiomställning.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett av de mest intressanta resultaten är att mindre energi inte alltid betyder sämre livsvillkor. I vissa fall gjorde energiminskningen att vardagens omsorgsarbete upplevdes som mer meningsfullt och relationsskapande – ett sätt att komma närmare både människor och natur. Det visade sig också att engagemang i förhållandevis långsamma, omsorgsfulla praktiker kunde väcka nya begär om ett mer lågenergibaserat liv.
– Samtidigt blev det tydligt att dessa positiva effekter inte kom alla till del. Sociala normer och bristande hänsyn till olika kroppars behov ledde ibland till att ojämställdhet och funktionsdiskriminering reproducerades. I ekobyn, till exempel, var toaletten hållbar i energitermer men utformad utan hänsyn till menstruation eller nedsatt rörelseförmåga. När detta uppmärksammades gick problemen dock att lösa med enkla medel – ett tydligt exempel på varför normkritik måste vara en aktiv del av energiminskning.
– För dem som redan hade ett stort omsorgsansvar krockade dessutom det ökade arbetet i tid och fysisk ansträngning med samhällets krav på effektivitet och heltidsarbete. Sammantaget visar resultaten att en omsorgsfull energiminskning kan vara både rättvis, möjlig och önskvärd – men bara om den utformas med hänsyn till olika omsorgsbehov och backas upp av strukturella förändringar, inte minst i arbetstid.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att aktörer inom energi- och klimatområdet tar till sig insikten att klimatomställningen måste gå hand i hand med satsningar på omsorgsarbete. Det är inte en motsättning – tvärtom kan de stärka varandra. På så sätt vill jag bidra till en bredare förståelse av vad omställning faktiskt handlar om, både i forskningen och i politiken.
– Jag vill också nå dem som redan ser att klimatomställningen är mer än en teknisk fråga. All energiomställning – särskilt när det handlar om att minska energianvändningen – behöver utformas så att den tar hänsyn till omsorgsarbetets villkor och till olika kroppars behov av omsorg. Annars riskerar vi att de ojämställdheter och den funktionsdiskriminering som finns i dagens energisystem lever vidare i nya former. I min avhandling visar jag att en mer rättvis, omsorgsfull omställning är möjlig. Men det kräver medvetet arbete där både sociala normer och större samhällsstrukturer behöver förändras.
Läs avhandlingen: Careful Energy Transitions: An Ethnography of Degrowth Everyday Utopias
Disputation: 7 november 2025 kl 13.15, se länk ovan.
