Solparker på åkermark – frågan mer komplex än ”mat eller energi”

I studien analyserar forskarna vilka faktorer som i praktiken styr var solcellsparker etableras – från lagstiftning och elnätskapacitet till lokala värderingar och markförutsättningar. Utbyggnaden av stora solcellsparker i Sverige ökar snabbt – särskilt i södra delen av landet där behovet av el är stort. Samtidigt möter många projekt motstånd, och solparker beskrivs i debatten som ett hot mot livsmedelsförsörjningen eftersom etableringar ofta planeras på jordbruksmark.

– Att beskriva konflikten som ”mat eller energi” är missvisande. Vi behöver både mat och klimatvänlig energi för ett fungerande modernt samhälle. Planeringen av solcellsparker kräver bredare avvägningar där många olika intressen vägs in, säger Oskar Belzons Berthelemot, doktorand vid avdelningen för Fysisk resursteori och en av forskarna bakom studien.

Studien Fields for food or electricity: revisiting spatial analysis to evaluate land-use priorities for solar siting in Swedish agricultural landscapes visar hur dessa faktorer samspelar i praktiken.

– Med titeln vill vi knyta an till den pågående diskussionen om hur jordbruksmark tas i anspråk när olika samhällsmål ska uppfyllas. Samtidigt speglar den hur debatten ofta förs i dag, där fokus hamnar på antingen eller, snarare än på hur olika aktörer tillsammans kan hitta lösningar, säger Oskar Belzons Berthelemot. Hittills har många projekt inriktats mot etablering på jordbruksmark. Enligt forskarna finns det flera praktiska skäl.

– Lokalisering och utformning av solparker styrs i stor utsträckning av närhet till elnätet, vilket minskar anslutningskostnaderna, samt tillgång till stora öppna ytor med få markägare. Det bidrar till att projekten ofta riktas mot jordbruksmark, säger Jimmy Ehnberg, avdelningen för Elkraftsteknik på Chalmers, en av forskarna bakom studien.

För enskilda markägare handlar det ofta om att väga stabila intäkter från energiproduktion mot långsiktigt brukande av marken.

– Samtidigt ser vi att utvecklare i allt högre grad intresserar sig för skogsmark, vilket delvis kan bero på motstånd mot etableringar på jordbruksmark. Ansökningar har också fått avslag med hänvisning till att jordbruksmark är av nationell betydelse och bör skyddas från exploatering. En annan förklaring kan vara att natur- och kulturvärden samt lokalbefolkningens preferenser inte alltid beaktas tillräckligt, säger Oskar Belzons Berthelemot.

Olika beslut i olika delar av Sverige

I media, bland annat SVT, har det uppmärksammats att länsstyrelser i olika delar av landet gör olika bedömningar av solparker på åkermark. Forskarna menar att det delvis kan bero på oklarheter i lagstiftningen. Länsstyrelserna har en central roll i att avgöra vilket samhällsintresse som ska ges företräde, och eftersom förutsättningarna varierar regionalt kan även avvägningarna skilja sig.

– Det är inte orimligt att bedömningarna varierar mellan olika delar av landet, eftersom länsstyrelserna ska ta hänsyn till regionala förutsättningar, säger Oskar Belzons Berthelemot. 
– Samtidigt kan ett tydligt nationellt ramverk och ökad samordning mellan myndigheter bidra till att skillnader i beslut bättre speglar faktiska skillnader mellan regioner snarare än variationer i handläggning, fortsätter han.

Solparker kan anpassas till olika förutsättningar

En lösning som ofta diskuteras är att kombinera solpaneler med odling eller bete på samma mark, så kallad agrivoltaik. 
– Vi har inkluderat sådana lösningar i våra analyser, och de är intressanta. Men vi behöver mer kunskap om vilka skördenivåer som kan nås och hur mycket el som kan produceras. Det är också viktigt att jordbruksmarkens långsiktiga bördighet inte försämras under solparker, exempelvis på grund av vattenerosion, säger Oskar Belzons Berthelemot.

Ett annat alternativ som lyfts fram i studien är att utveckla solparker i samband med återvätning av organogen jordbruksmark, alltså torvmark som innehåller mycket organiskt material. Sådan mark utgör en liten del av jordbruksarealen men står för en betydande andel av jordbrukets växthusgasutsläpp.
Om återvätning kan kombineras med solelproduktion kan det ge markägare möjlighet att kompensera för förlorad inkomst när jordbruksproduktionen upphör.
– Debatten om nya lösningar är ofta polariserad. Vissa beskriver agrivoltaik som en universallösning, medan andra är mer kritiska. Förhoppningsvis nyanseras diskussionen i takt med att kunskapen ökar, säger Oskar Belzons Berthelemot.

Tydligare regelverk och transparenta processer kan minska konfliktnivån

– Konflikter kring solparksplaner handlar ytterst om vilka värderingar och behov som prioriteras. Det går inte att komma ifrån att planering för solparker innebär avvägningar mellan delvis motstående intressen, men tydligare regelverk och transparens kan förhoppningsvis bidra till att solparksutvecklingen tar en riktning som är mindre kantad av konflikter, säger Oskar Belzons Berthelemot.

– Det viktigaste är att processen är transparent och förutsägbar. Osäkerhet kring elnätskapacitet och tillstånd gör att många projektörer söker tillstånd för många projekt parallellt, i hopp om att något till slut realiseras. Detta ökar arbetsbördan för ansvariga myndigheter och kan leda till ytterligare konflikter när fler människor behöver ta ställning till solparksplaner i sin närmiljö, säger Jimmy Ehnberg.

En nyligen publicerad myndighetsrapport lyfter bland annat behovet av tydligare vägledning, stärkt samordning mellan myndigheter och bättre planeringsunderlag.
Samtidigt kvarstår utmaningar kring hur olika intressen ska vägas mot varandra. Markägare, kommuner, myndigheter och energibolag har alla olika roller och möjligheter att påverka utvecklingen, vilket gör tidig dialog och tydliga spelregler särskilt viktiga.