Dyrare biff, billigare tomat, men samma totalkostnad för matkassen. Mitt i den pågående diskussionen om halverad matmoms publiceras en omfattande studie, ledd av forskare från Chalmers, om en matskatteväxling – där moms tas bort på hälsosam mat och punktskatt införs på klimatbelastande livsmedel. Något som kan leda till både miljövinster och att 700 färre människor i Sverige dör i förtid per år.
Ohälsosamma matvanor beräknas orsaka fler dödsfall i Sverige än både rökning och hög alkoholkonsumtion, enligt det globala forskningsprogrammet Global burden of decease. Samtidigt är klimatpåverkan från svenskarnas livsmedelskonsumtion ungefär dubbelt så stor som de direkta utsläppen från hela den svenska personbilstrafiken. *
I Sverige används främst kostråd för att främja de matvanor som myndigheterna rekommenderar. Men för att nå tydlig förändring behövs andra, mer kraftfulla verktyg, konstaterar Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers som har lett en nyligen publicerad studie om effekterna av en matskatteväxling.
– Dagens matvanor gör oss sjuka och belastar klimatet. Om vi gemensamt vill göra något åt detta, är skatter och subventioner en bra väg. Vår forskning visar dessutom att det kan göras utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare när punktskatterna på vissa livsmedel kompenseras av borttagen moms på andra livsmedel, säger han.
Minskar förtida död och ohälsa
I matskatteväxlingen tas momsen bort på några varor som vi bör äta mer av enligt Sveriges uppdaterade kostråd som presenterades av Livsmedelsverket i april 2025, samt den nyligen publicerade EAT Lancet-rapporten. Samtidigt beräknas effekterna av att införa punktskatter på vissa klimatbelastande livsmedel.
Studien, som genomfördes i samarbete med Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, visar att de förändrade matvanor som matskatteväxlingen beräknas leda till kan förebygga omkring 700 årliga dödsfall bland personer under 70 år. Det kan jämföras med att omkring 200 personer per år omkommer i vägtrafiken.
– Den höga siffran förvånade oss, och då är detta ändå en försiktig uppskattning. Dessutom finns mycket lidande förknippat med ohälsosamma matvanor som inte syns i siffran, som att leva med obesitas eller typ 2-diabetes, säger han.
Matskatteväxlingen skulle samtidigt minska klimatavtrycket från svenskarnas matkonsumtion motsvarande cirka 700 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar en åttaprocentig minskning av utsläppen från alla personbilar – eller att närmare var tionde bil skulle försvinna från gatorna.
Det går att utforma en förändring av skatterna inom matområdet som skulle föra med sig positiva effekter för både klimat och hälsa
Fokus på matvaror med hälso- eller klimateffekter
Studien fokuserade på fyra livsmedelsgrupper:
- Frukt, grönsaker, baljväxter
- Fullkornsprodukter
- Nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter
- Sockersötade drycker
Forskarna riktade in sig på matvaror med robust vetenskaplig grund för hälso- eller klimateffekter, där en minskad konsumtion av nötkött och lamm skulle gynna klimatet, medan övriga åtgärder främst får hälsofrämjande effekter. I matskatteväxlingen tas därför momsen bort för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, och en punktskatt införs på sockersötade drycker, nötkött, lamm, fläskkött och charkprodukter.
– Att priset på maten påverkar konsumtionsnivån är väl känt. Ett historiskt exempel är konsumtionen av nötkött som ökade med 50 procent under 1990 talet, något som till stor del kan förklaras med att priset på nötkött nästan halverades i samband med Sveriges EU-inträde, säger han.
Pris gör stor skillnad för konsumtionen
Studiens beräkningar utgår från den nuvarande 12-procentiga moms som än så länge gäller för livsmedel, och bekräftar att prisförändringar har stor betydelse för vad konsumenterna lägger i varukorgen.
Exempelvis skulle borttagen moms på fullkornsprodukter, frukt och grönsaker sänka prisnivån för dessa produkter med närmare 11 procent, och leda till en konsumtionsökning på till exempel 10 procent för fullkornsbröd och 4 procent för frukt och grönt. Punktskatten innebär att sockersötade drycker skulle bli cirka 17 procent dyrare, vilket forskarna beräknar skulle minska konsumtionen med ungefär en fjärdedel.
Störst skillnad för konsumenterna blir det för nöt- och lammkött, där matskatteväxlingen skulle innebära en prisökning på runt 25 procent, eller cirka 31 kronor per kilo. Det beräknas leda till att köttkonsumtionen minskar med 19 procent.
– Det kan framstå som en stor prishöjning men leder samtidigt till att köttkonsumtionen minskar med en femtedel – och därmed återgår till samma nivå som under 1990-talet. Alla behöver inte bli vegetarianer för klimatets skull, men med en måttligare konsumtion är väldigt mycket vunnet, säger han.
Kostnadsneutral för både låg- och höginkomsttagare
Prishöjningar på mat drabbar vanligtvis låginkomsttagare hårdare eftersom denna grupp lägger en större andel av sina inkomster på mat. Men i en matskatteväxling blir vissa varor dyrare och andra billigare, något forskarna ser som en stor fördel för att få allmänhetens acceptans för förändringen.
– Att reformen även är kostnadsneutral för staten förbättrar dessutom förutsättningarna för att den ska kunna genomföras. På lite sikt blir en matskatteväxling ekonomiskt fördelaktig för staten, genom bland annat bättre folkhälsa, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för sjukvård, säger han.
Momsen på mat har varit ett omdiskuterat ämne den senaste tiden. Regeringen har föreslagit en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 till 6 procent, som ska gälla mellan 1 april 2026 och 31 december 2027. Jörgen Larsson ser nackdelar med förslaget.
– En generell sänkning av momsen på livsmedel kan antas försämra folkhälsan eftersom även exempelvis godis och chips blir billigare. Dessutom riskerar matsvinnet och klimatbelastningen att öka då konsumtionen kan antas stiga när maten blir billigare. Vår forskning visar att det går att utforma en förändring av skatterna inom matområdet som i stället skulle föra med sig positiva effekter för både klimat och hälsa, säger han.
*Källa: Naturvårdsverket och SLU Future Food
Mer om forskningen:
Artikeln Cost-Neutral Food Tax Reforms for Healthier and More Sustainable Diets har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecological Economics. Författarna är Jörgen Larsson, Liselotte Schäfer Elinder, Jonas Nässén, Edvin Månsson, Elin Röös, Sarah Säll, Emma Ejelöv och Emma Patterson. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Sverige lantbruksuniversitet.
Studien är genomförd inom ramen för forskningsprogrammet Mistra sustainable consumption.
En slutkonferens om programmet hålls den 26 november 2025
Tidigare publiceringar om matskatteväxling inom ramen för forskningsprogrammet:
Vetenskaplig artikel: Public and political acceptability of a food tax shift – An experiment with policy framing and revenue use. Publicerades i Food Policy, january 2025.
Vetenskaplig artikel: Understanding opposition: arguments for and against a meat tax in Sweden and their effect on policy attitudes. Publicerades i Environmental Research: Food Systems, augusti 2025
Tidigare rapport från programmet, publicerad i mars 2025: Matskatteväxling - en god idé?
Mer information om forskningen, bland annat ett inspelat webinarium, finns på www.matskatteväxling.se
Mer från den vetenskapliga studien:
För att analysera priskänslighet och konsumtionsförändringar utgick forskarna från försäljningsdata för 22 000 produkter från 31 livsmedelsbutiker, som de följde under två år.
Fyra livsmedelsgrupper valdes ut: frukt och grönt, fullkornsprodukter, nötkött, lamm fläsk och charkprodukter samt sockersötade drycker.
Till grund för urval och analys använde forskarna bland annat de nordiska näringsrekommendationerna NNR, det globala forskningsprogrammet Global burden of decease, 2021, WHO:s verktyg för att analysera hälsoeffekt av matvanor: The Diet Impact Assessment model, och Sveriges lantbruksuniversitets verktyg SAFAD för mått på olika livsmedels klimatpåverkan.
Exempel på prisskillnader och beräknade hälso- och klimatvinster med matskatteväxling
- Nöt- och lammkött blir 22–26 procent dyrare, vilket innebär 31 kronor mer per kilo. Beräknad konsumtionsminskning: 19 procent.
- Sockersötade drycker blir 16–18 procent dyrare, vilket innebär cirka 3 kronor litern. Beräknad konsumtionsminskning: cirka 25 procent.
- Frukt och grönsaker blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning: 4,4 procent.
- Fullkornsbröd blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning med 10 procent.
Bildtext till bilden i topp:
Forskare vid Chalmers har granskat en matskatteväxling som ger billigare frukt, grönsaker, baljväxter pch fullkornsprodukter, men dyrare nötkött, lamm, fläsk, charkprodukter och sockersötade drycker. Något som kan leda till både miljövinster och hälsovinster.
Bildkollage: 1.Pexels, 2.Pixabay, 3.Pixabay, 4.Wikimedia Commons
Kontakt:
- Senior forskare, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap